Anm. Det här är en direkt fortsättning på bloggen ”Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?”.
Miljö- och byggnadsförvaltningen och miljö- och hälsoskyddschef David Tengberg, som formellt fattade beslutet på delegation, beslutade den 12 december 2020 om att ta ut en miljösanktionsavgift av familjen Solvarm. Enligt motiveringen kunde:
“ingen annan bedömning … göras i ärendet”
Solvarm fick en miljösanktionsavgift på 5.000 kr. Som han överklagade till Mark- och miljödomstolen. (Se “Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?”.)
I delegationsbeslutet meddelades också familjen Solvarm att den ansökan som lämnades in den 12 oktober 2020 om nytt tillstånd för avloppsanläggningen “System Two”:
“är under pågående prövning idag. Ett nytt avloppstillstånd för avloppsanläggningen system Two är inte upprättat.”
Solvarm skriver ett av sina många mail till miljö- och byggnadsförvaltningen. Och denna gång känner man av Anders Solvarms frustration och desperation:
“Jag undrar om någon i Sverige har haft motsvarande antal inspektioner, kostbara kontrollprogram, avgifter och domstolskostnader för ett enskilt avloppsystem? Jag är uppe i långt, långt över en halv miljon i rena utgifter oräknat egen arbetstid och systemets kostnader. Vårt kretsloppssystem har övertydligt bevisats i domstol vara i flera fall en tiopotens bättre än kommunens egna väl fungerande avloppsreningsverk och är ett av mycket få exempel i världen som visar (WHO, EU och Sveriges miljömåls) måluppfyllnad för framtidens hållbara kretsloppsamhälle. Något som väcker internationell uppmärksamhet och många förfrågningar. Jag har lagt ner oerhört mycket tid och stora summor på forskning och utveckling. Jag känner inte ytterligare behov av ytterligare avgifter för att ytterligare, utöver för mark och miljödomstol och utöver att uppfylla villkoren i miljö och hälsas kontrollprogram – på nytt bevisa miljöprestanda och nyttan av min fastighets kretsloppssystem för miljö och hälsa i Vänersborgs kommun.”
Vad gör Vänersborgs kommun med sina invånare? De invånare som alla på kommunhuset är avlönade av för att hjälpa och ge service…
Den 13 januari fick familjen Solvarm återigen ett brev från miljö- och byggnadsförvaltningen:
“Den 2 mars 2021 kommer ett förslag till beslut att lyftas i miljö- och hälsoskyddsnämnden för beslut i prövningen av er avloppsanläggning System Two till fastigheten Sikhall …
Ni bereds härmed möjligheten att komma med synpunkter inför beslutet om avslag på ansökan om tillstånd. I det fall ni har invändningar mot innehållet eller något att tillägga, måste dessa skriftligen ha inkommit till miljö- och hälsoskyddsnämnden senast 2021-02-07.”
Förvaltningen tänkte alltså föreslå miljö- och hälsoskyddsnämnden att avslå ansökan på tillstånd för “System Two”. Systemet skulle slås av, stängas, tas ur bruk. Miljö- och byggnadsförvaltningen ville helt enkelt stoppa “System Two”.
Notera, det är alltså samma avloppssystem som Mark- och miljödomstolen i domen den 2 september 2019 förklarade vara likvärdigt eller bättre än kommunens system på alla bedömningsgrunder. Jag vet faktiskt inte vad jag ska skriva om förvaltningen, jag är rädd för att omdömet blir alltför negativt. Säg så här, miljö- och byggnadsförvaltningen ”överträffade” sig själv…
Och visst hade tjänstemännen jobbat med ärendet. (Skillnaden är att de skriver på arbetstid, medan Solvarm får göra det på fritid…) Utredningen som mynnade ut i förslaget om avslag var på 10 tättskrivna sidor. Det var för övrigt exakt samma utredning som sedan blev underlag för miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 3 mars 2021 (den 2 mars som förvaltningen skrev i mailet ovan var fel) – med undantag att i nämndens underlag hade det kompletterats med förvaltningens sammanfattning av Solvarms synpunkter och förvaltningens bemötande av dem. Solvarms utförliga svar var, vad jag kan se, inte utskickat till nämndens ledamöter och ersättare. Och det känns självklart inte helt rätt, om det nu är så, att nämnden inte får ta del av Solvarms och hans experters redovisningar, bedömningar och synpunkter i original… Utan bara via tjänstemännens sammanfattningar.
Jag ska försöka att så objektivt som möjligt redovisa argumenten för ett avslag i miljö- och byggnadsförvaltningens utredning. Och det gör jag först genom att oavkortat och ordagrant citera “skälen till beslut”:
“Avloppsanläggningen klarar inte av kraven på rening för avloppsvatten vilket motsvarar hög skyddsnivå för miljöskyddet och högre än hög skyddsnivå för hälsoskyddet. Fastigheten och avloppsanläggningen ligger inom en badvik i Sikhall, vilket är klassat som ett EU-bad. Därmed ställs skyddsnivåerna för miljöskyddet som hög och hälsoskyddet som högre än hög. Det är viktigt att skydda badviken från övergödning och smittoämnen.
Genom att ha ett enskilt avlopp inom ett sådant känsligt område, riskerar man att olägenheter kan uppstå. Det är inte lämpligt att anlägga enskilda avlopp med utsläpp till Sikhallsviken och bedömningen görs att en kommunal anslutning till spillvatten är en bättre lösning. Det är lämpligt att inget avloppsvatten leds ut från fastighetens avloppsanläggning.
Bedömningen görs att avloppsanläggningens reningsförmåga vid ena mätpunkten X, inte uppnår en tillfredsställande rening i förhållande till miljöskyddet (reningen av näringsämnen). Flertalet reningsresultat visar att reningen för fosfor och kväve inte är tillräcklig för att uppnå normal och hög skyddsnivå för miljöskyddet. Vid den andra mätpunkten Ö, finns en trädgårdsdamm. Denna trädgårdsdamm har väldigt stora volymer av vatten genom att vara stor till sin yta och djup. Utformningen av en damm eller våtmark följer inte de rekommendationer som finns för våtmarker och dammar som en del av avloppsreningens efterbehandling. Bedömningen görs att trädgårdsdammen snarare späder ut avloppsvattnet än att faktiskt rena det från fosfor, kväve och smittoämnen.
Därmed avslås ansökan om tillstånd för avloppsanläggningen System Two.”
Det fanns egentligen bara ett skäl till det föreslagna avslaget, men det var naturligtvis tungt:
“Avloppsanläggningen klarar inte av kraven på rening”
Förvaltningen ansåg att Solvarm borde koppla bort “System Two”, och faktiskt också det av miljö- och hälsoskyddsnämnden redan godkända “System One” – och istället koppla in sig på det kommunala avloppsnätet…
Sedan talades det om “risker” och “bedömning”, men det var inget, absolut inget, som miljö- och byggnadsförvaltningen hade bevis för i mätresultat etc.
Sedan fortsatte utredningen med en ärendebeskrivning. Det redovisades årtal för olika händelser, Solvarms VA-lösning beskrevs tämligen noggrant och mätresultat redovisades. Sedan kom ett avsnitt, “Bedömning”, på nästan 3 sidor, och en lika lång “Sammanfattad bedömning”.
I “Bedömningen” sker en mycket hypotetisk diskussion om vad som skulle kunna hända, om det t ex sker utsläpp till Sikhalls badplats som ligger i närheten. Det kunde dock inte påvisas att det verkligen hade skett något utsläpp, och inte heller hade vattnet i Sikhallsviken visat sig vara otjänligt. (Som på Skräcklan…) Trädgårdsdammen var inte utformad enligt de rekommendationer som fanns, skrev förvaltningen, och då:
“ökar risken för att avloppsvattnet späds ut i stora vattenvolymer istället för att en faktisk rening av avloppsvattnet sker.”
Vilket dock inte hade påvisats. Men det skulle kunna ske, som framgick av följande:
“Bedömningen görs att avloppsanläggningen för System Two inte renar fosfor och kväve i tillräckligt stor utsträckning för att kunna släppas ut i naturmiljön. Genom att anlägga en stor trädgårdsdamm innehållandes stora vattenvolymer kan utspädning av avloppsvattnet snarare ske än rening av avloppsvattnet. På så vis kan då reningsresultaten se missvisande ut vid mätpunkt Ö…”
Med hjälp av ett flertal citat från Havs- och vattenmyndighetens handbok 2008:3 till allmänna råd, “Små avloppsanläggningar” beskrev förvaltningen “eget omhändertagande av fraktioner innehållande fekalier” och avslutade med slutsatsen:
“Då även köksavfall som finfördelats i köksavfallskvarn leds till denna avloppsanläggning så bedöms riskerna för patogener från köksavlopp vara större i detta fall än då köksavfallet inte leds till avloppsanläggningen.”
Utredningen fortsatte att leta förmodade risker och fel:
* “resultaten … baseras på stickprov”
* “svårt att bedöma dess långsiktiga funktion”
* “obeprövad metod”
* “går det inte heller att bedöma om det är en praktiskt möjlig lösning i längden”
* “risk för bräddning av icke slamavskilt och icke tillräckligt renat avloppsvatten”
Min uppfattning av detta avsnitt är att förvaltningen letar fel, med ljus och lykta, även om det inte finns några. Det skulle ju rent “teoretiskt” och hypotetiskt kunna bli fel… Jag slås av tanken att vore det inte bättre att förvaltningen analyserade de kommunala avloppsreningsverken på Holmängen och i Brålanda istället… (Se “VA och utsläppen 2018”.)
Uppräkningen av förmodade risker och fel fortsatte i nästa avsnitt, “Sammanfattad bedömning”:
* “Avloppsanläggningen bedöms vara under utveckling snarare än en färdigutvecklad avloppsanläggning”
* “Det är ingen beprövad teknik”
* “bedöms innebära en risk”
* “kunna innebära hygieniska risker”
* “bedöms inte vara tillräckligt robust”
* “risken ökar för att olägenheter ska kunna uppstå”
Det var faktiskt väldigt lite fakta som återgavs i kommunens motivering till det föreslagna beslutet. Istället fylldes sidorna av en massa spekulationer om vad som skulle kunna hända. Det förvånar mig.
Det som förvånade mig allra mest var trots allt när förvaltningen åberopade en dom i Mark- och miljööverdomstolen där det stod:
“Fastigheten ligger inom verksamhetsområdet för den kommunala va-anläggningen och en förbindelsepunkt till denna finns upprättad för fastigheten. Under sådana förhållanden får en anslutning till den kommunala va-anläggningen i regel anses utgöra den miljömässigt mest lämpliga lösningen för att komma tillrätta med olägenheter från utsläpp av avloppsvatten.”
Det handlade alltså inte om naturhuset på Sikhall! Och så skrev Vänersborgs miljö- och byggnadsförvaltning:
“Detta domskäl bedöms vara tillämpbart även i denna prövning.”
Jag undrar faktiskt hur “experter” i Vänersborg kan skriva något sådant här. Alla vet ju att bedömningar görs utifrån den enskilda VA-anläggningen. Det fanns ingenting i ovanstående dom som sade att VA-anläggningen hade någon som helst likhet med den i Naturhuset i Sikhall. I domen stod det dessutom – “i regel”. Och Solvarms VA-anläggning är ingen vanlig anläggning.
Den här hänvisningen från förvaltningen ihop med avsaknaden av fakta får en att undra om miljö- och byggnadsförvaltningen helt har missat domen i Mark- och miljödomstolen i målet mellan Vänersborg kommun och Solvarm. I denna dom uttalade domstolen att:
“Solvarm har visat att Fastighetens behov av avloppstjänster bättre kan tillgodoses genom den enskilda avloppsanläggningen jämfört med den allmänna va-anläggningen.”
Domen innefattade både “System One” och “System Two”.
==
Bloggar i denna serie:
”Solvarm 1: Varför jagar kommunen Solvarm?” – 2 april 2021
”Solvarm 2: En historisk och teknisk bakgrund” – 3 april 2021
”Solvarm 3: Misstaget kommunen väntat på” – 4 april 2021
“Solvarm 4: Har kommunen lagen på sin sida?” – 5 april 2021
”Solvarm 5: Stoppa System Two!” – 6 april 2021