Anm. Detta blogginlägg är en direkt fortsättning på “Kommentarer om Brätte (1/2)”.
Det har gjorts ytterligare en arkeologisk undersökning på Brätte, en viktig sådan.
Vattenfall anlade 2018 en högspänningskabel förbi Brätte. I samband med arbetet gjorde Bohusläns museum en arkeologisk undersökning under februari-april 2018. Undersökningen resulterade i en utförlig och genomarbetad rapport.
Vattenfalls ledning grävdes ca 15 meter norr om Brättegårdsvägen, dvs den smala grusvägen förbi Brätte mellan de synliga fornlämningarna och Vassbotten. Det borrades även i den nordvästra delen av området och i en tredje etapp grävdes ett schakt längs med “Kvarnbäcken” från sydväst upp mot Brättegårdsvägen. De feta svarta linjerna på kartan nedan visar ledningen. De markerade punkterna, t ex S1, visar de arkeologiska undersökningspunkterna.
Översiktskarta som visar samtliga övervakade schakt genom Vänersborg 26. Skala 1:2000.
Bohusläns museum har alltså undersökt stora delar av det område där samhällsbyggnadsnämnden vill att den nya Brättelänken ska anläggas.
Arkeologerna hittade raseringslager, dvs:
“lager som har bildats genom avsättning av jord och material från nedbrytning av strukturer eller byggnader över en lång tidsperiod”. (Källa Chat GPT.)
I raseringslagren påträffades bland annat stengods, yngre rödgods, glas, spikar, tegel, skörbränd sten, metall, stengods, halvt silvermynt med hög kopparhalt, djurben, en järnkil, kritpipor, en blykula och ett flertal blyplomber från Augsburg. Vidare stenar som var arrangerade i rader och formationer, spår efter en marknadsplats, stenläggning, del av en stadsgård bestående av ett stensatt dike, en syllstensrad, ett lergolv, del av en huskonstruktion osv.
En svacka där en väg ner mot Vassbotten gått.
Den eventuella stadsgården var vänd mot stadens huvudgata som löpte i nord-sydlig riktning genom stadsområdet ner mot Vassbotten.
Rapporten nämner också att det vid tidigare undersökningar har påträffats:
“förhistoriska anläggningar i form av härdar, rännor, gropar och stolphål. Av två härdar daterades en till förromersk järnålder och en till folkvandringstid/vendeltid. Den påträffade flintan talar för en datering till neolitisk tid (dvs yngre stenåldern; min anm).”
Rapporten är oerhört detaljrik, så det är omöjligt att redovisa alla fynd som arkeologerna gjorde och exakt var fynden hittades. Det redovisas emellertid i rapporten. Arkeologerna påträffade alltså tusentals fynd – och lämningar av byggnader mm. Och det har funnits byggnader ända fram till bäcken i väster.
Bohusläns museum skriver i rapporten:
“Resultatet från undersökningen visar på att den tidigmoderna staden Brätte har en betydligt större utbredning än vad som tidigare varit känt. Dels vid »näset« och dels i åkerflatan ner mot »Kvarnbäcken«. … Det finns ett högt värde i staden Brättes lämningar då de är väldigt opåverkade av moderna störningar som många andra stadslämningar från 1500–1600-tal.”
Och för att riktigt betona värdet av gamla Brätte:
“Det antikvariska bevarande värdet bedöms av Bohusläns museum som mycket stort. Den pedagogiska potentialen i eventuellt kommande projekt är också stor. … Även den vetenskapliga potentialen bedöms som stor.”
Som lite kuriosa, och komplettering, kan nämnas att det på Vassbottens botten ligger flera vrak. Det ligger bland annat en båt nedanför Lockered, “Laura”, som sjönk under 2:a världskriget när den låg i vinterhamn. Det är inte mycket till fornminne kanske, “bara” en kulturhistorisk lämning. Men det finns fler.
Vid gården Vassända i närheten av Brätte, ligger enligt uppgift, på 2 meters djup, med slagsida och delvis nedsjunket i botten, “Vassända-vraket”. Det konstaterades 1967 när Vänersborgs museum företog dykningar vid vraket.
“Vassända-vraket” var sannolikt:
“ett fartyg av slupmodell, åtminstone byggt under 1700-talet, vilket efter att ha tjänat ut placerades på grund sedan rigg, däck och bordläggning avlägsnats.”
Vänersborgs Museum är mycket väl medvetet om det historiska och kulturella värdet av Brätte. Museet arbetar med en utställning om Brätte som ska vara klar våren 2025. Det kanske blir lagom till att kommunen börjar gräva upp fornlämningarna för att anlägga Brättelänken…
Museet vill göra en undersökning med georadar över ett större område för att klarlägga stadsbebyggelsens utsträckning. Det hoppas alla historieintresserade vänersborgare att Vänersborgs museum får möjligheter att göra. Det är något att se fram emot.
Arkeologerna på Bohusläns Museum utfärdar även en varning. Det är nästan så att skulle kunna tro att den riktas till samhällsbyggnadsnämnden och Vänersborgs kommun:
“Vidare bör man vara vaksam i samband med exploateringen i anslutning till den nu utvidgade fornlämningen. Man kan förvänta sig stadslämningar i området öster om Brättegårdsvägen ner mot Vassbotten samt i området ner från Grytåsen ner mot »Kvarnbäcken«.”
Det står helt klart att det är mycket sannolikt att det finns stadslämningar och många spår av mänsklig aktivitet i det område där samhällsbyggnadsnämnden vill anlägga en väg “förbi” Brätte.
Ska man säga något till försvar för politikerna i samhällsbyggnadsnämnden så är det att de inte har fått ett allsidigt och objektivt underlag för att fatta något annat beslut. Visst har politiker ett eget ansvar att skaffa sig kunskap, men det är tjänstepersonerna i kommunens förvaltningar som ska vara experter.
Tjänstepersonerna i samhällsbyggnadsförvaltningen har levererat ett underlag till politikerna, och upprepat det i föredragningen på sammanträdet, som ger en bild av att en väg genom fornminnena i Brätte är det bästa alternativet. Tjänstepersonerna har brustit i uppgiften att leverera objektiva fakta, värderingar utifrån olika perspektiv och argument för och emot osv. De glömmer att det är politikerna som ska göra de slutliga bedömningarna.
Oavsett vad Vänersborgs kommun bestämmer om vägsträckningen mellan Onsjö och Öxnered/Skaven förbi Brätte så är jag tämligen säker på att Länsstyrelsen inte kommer att godkänna den nordliga sträckningen. 
Men bara att det finns en liten mikroskopisk risk att Vänersborgs kommun möjligtvis följer rekommendationen från samhällsbyggnadsnämnden tycker jag är skäl nog att reagera och kraftfullt protestera.
Vänersborgs kommun måste visa respekt för sin historia.
==
Tillägg kl 19.25.
En läsare hörde av sig och poängterade att Brätte är klassat som riksintresse av Riksantikvarieämbetet. Det skedde den 5 november 1987 och en revidering gjordes i augusti 1996. Klassningen som riksintresse innebär att området kring Brätte erkänns som särskilt värdefullt och betydelsefullt för hela landet. När en plats klassas som riksintresse får den en särskild status och ett starkare skydd i lagstiftningen.
Motiveringen till att Brätte klassas som riksintresse är (se Länsstyrelsen ”Värdebeskrivning för riksintresse”):
”Fornlämningsmiljöer på kommunikationsmässigt strategisk plats av stor betydelse för handeln mellan Vänerlandskapen och västerhavet med lämningarna efter staden Brätte från 1500- till 1600-talen och efter Vassända medeltidskyrka.”
==
Anm. Vänersborgs museums hemsida, som är fantastiskt välgjord och informativ, innehåller massor av fakta och information om Brätte – se “Brätte – Vänersborgs föregångare”.
Anm. Den arkeologiska undersökningen om Brätte av Bohusläns Museum kan laddas ner här.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024