Nr 1 är den nordliga vägsträckningen, nr 2 den södra.
Det ska byggas en väg mellan Onsjö och Öxnered/Skaven. Den planerade vägen går under beteckningen Brättelänken. Namnet kommer naturligtvis av att vägen ska gå förbi Brätte. Den stora frågan är dock var vägen ska gå.
Det finns två alternativ – söder eller norr om Brätte.
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 29 februari att förorda den norra sträckningen på vägen. (Se ”Brättelänken – genom fornminnet!? (2/2)”.) Det var bara Vänsterpartiets James Bucci som röstade mot. Det innebär att nämnden anser att Brättelänken ska dras mellan det utgrävda området av Brätte stad och Vassbotten.
Nämnden och dess förvaltning har dragit slutsatsen att denna dragning är den bästa. Det är ganska oklart varför. Det enda som nämns är egentligen att Brätte ridklubb och en berörd granne har motsatt sig det södra alternativet. En arkeologisk undersökning av området väster om Brätte konstaterade också att det inte fanns något av arkeologiskt värde i området. TTELA, som troligtvis hade talat med någon politiker eller tjänsteperson på samhällsbyggnadsnämnden eller -förvaltningen istället för att studera den arkeologiska undersökningen, skrev häromdagen (se TTELA “Här föreslås nya vägen till Skaven-Öxnered byggas”):
“Den arkeologiska utredningen med 21 grävda schakt som gjordes några år senare blev dock resultatlös. Västra Götalandsregionens förvaltning för kulturutveckling hade därför inga synpunkter på vägvalet.”
Både samhällsbyggnads och TTELA verkar ha missat var Brätte och dess bryggor och hamn låg. Staden låg inte där ovannämnda arkeologiska undersökning gjordes(!!!), vilket för övrigt arkeologerna ifråga var väl medvetna om. Däremot har en annan arkeologisk undersökning genomförts av Bohusläns museum för några år sedan. Den undersökningen gjordes i det nu aktuella området, dvs mellan den del av Brätte som är utgrävt och området där bryggorna och hamnen låg förr i tiden och som inte är utgrävt. (Se ”Bevara Brätte! (2/2)”.) Den undersökningen kom till helt andra resultat…
En person som inte har missat något som är värt att veta om Brätte eller Vänersborgs historia är museichefen på Vänersborgs museum Peter Johansson. Jag tror nog att jag kan påstå att han är en av de mest kunniga på området Vänersborgs historia, inklusive Brättes historia.
Peter Johansson har reagerat på samhällsbyggnadsnämndens planer på vägdragningen förbi, eller snarare, över och genom det gamla Brätte. I kommunens diarium finns nämligen idag en skrivelse från museichef Peter Johansson till kommunstyrelsen i Vänersborg.
Jag återger hela texten.
===
Synpunkter angående ”Vägval Brättelänken”
Då Samhällsbyggnadsnämnden vid möte 2024-02-29 föreslagit Kommunstyrelsen att uppdra till Samhällsbyggnadsnämnden att starta projektering av Vägval Brättelänken med inriktning Alternativ 1, norra alternativet, önskar undertecknad lämna synpunkter kring de höga kulturhistoriska värden som kommer att påverkas negativt i det fall Alternativ 1 skulle genomföras. Den östra delen av Alternativ 1 kommer enligt förslaget att gå rakt igenom en av Vänersborgs kommuns mest intressanta fornlämningar (RAÄ Vänersborg 26), lämningarna av Vänersborgs moderstad Brätte.
Köpstaden Brätte växte fram under 1500-talet från att ha varit en marknadsplats vid Vänerns sydspets till att bli ett samhälle med stadsprivilegier från 1580-talet. Grunden för Brättes existens var den omfattande exporten och omlastningstrafiken av huvudsakligen stångjärn och skogsprodukter vilka via Göta älv sändes för export. Framförallt var det exporten av stångjärn som var av särskilt stor betydelse för landets ekonomi under den tid det svenska stormaktsväldet började byggas. Med detta blev Brätte en stad av nationalekonomisk betydelse. Under de år på 1610-talet som Älvsborg var ockuperat av Danmark utgjorde Brätte rikets västligaste utskeppningsort och som mest hade staden cirka 400 invånare. År 1644 överfördes stadsprivilegierna på Vänersborg och inom några år hade Brätteborna överflyttat till den nya staden på Huvudnäset.
Efter det att Brätte övergivits har endast mycket marginell exploatering skett i området. Detta innebär det för landet närmast unika att lämningarna av en 15-1600-talsstad ligger orörda i terrängen och ännu synbara. I de flesta fall har städernas kulturlager lagts över varandra och har därför också till stor del dolts eller skövlats av senare tiders exploateringar.
Arkeologiska undersökningar/utgrävningar har gjorts vid Brätte vid ett antal tillfällen under 1900 – 2000-talen, på 1910-talet, 1943 inför Vänersborgs 300-årsjubileum och 2018 i samband med en kabeldragning. Fyndmaterialet från dessa undersökningar är rikt och förvaras i dag på Vänersborgs museum. Arkivmaterial till kännedom om Brättes historia förvaras i dag på Riksarkivet i form av domböcker, privilegiehandlingar, skattelängder, skrivelser med mera. För närvarande arbetar Vänersborgs museum med en större utställning om Brätte, en utställning som står klar våren 2025 till vilken en rik programverksamhet kommer att kopplas med skolprogram, föredrag och fältvisningar.
I den bilagda handling, ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11, som bifogas Samhällsbyggnadsnämndens beslut framkommer inte de synnerligen höga värden fornlämningen Brätte besitter. Fornlämningen efter Brätte stad är klassad som ett riksintresse vilket innebär att dess kulturhistoriska värde är betydligt högre än de flesta andra fornlämningar och dess skyddsvärde därmed också betydande. För Vänersborgs kommuns del blir värdet än högre då de arkeologiska lämningarna bokstavligen är ett dokument över vår stads äldsta historia, den historiska grund varpå Vänersborg vilar. Det område där väg i Alternativ 1 föreslås att anläggas utgörs av det för köpstaden Brätte så viktiga hamnområdet där det finns lämningar av såväl byggnader som körväg, stenmurar m.m.
Ett underlag som Samhällsbyggnadsnämnden ej refererar till är den grävrapport som publicerades av Bohusläns museum efter de arkeologiska undersökningarna 2018 (Bohusläns museum Rapport 2019:13). Här framgår att Brätte stads utsträckning är betydligt större än det tidigare utgrävda området söder om vägen. Området norr om vägen, ner mot vattnet och området öster om bäcken visar såväl lösfynd som bebyggelselämningar. I rapporten betonas fornlämningens höga värde då den till största del är opåverkad av moderna störningar som fallet är vid de flesta andra stadslämningar. Det antikvariska och vetenskapliga värdet bedöms som mycket stort och man skriver ”Vidare bör man vara vaksam i samband med exploatering i anslutning till den nu utvidgade fornlämningen”. För att få en bild av köpstaden Brättes utsträckning rekommenderas en markradarundersökning av hela området.
Den arkeologiska undersökning som det refereras till i underlaget för Samhällsbyggnadsnämndens beslut gällande Vägval Brättelänken, KU Arkeologisk rapport 2020:6, uttalar sig endast om området väster om Brätte fornlämningsområde men tillägger i slutsatsen att man i öster inkräktar på ett fornlämningsområde med riksintresse. Skrivningen i den ovannämnda bilagan till Samhällsbyggnadsnämnden ”Vägval Brättelänken” 2023-09-11 där man konstaterar ”Eftersom undersökningen blev resultatlös finns det inga arkeologiska synpunkter gällande undersökningsområdet” – gäller alltså inte den del av den föreslagna vägsträckningen som går genom fornlämningen. Underlaget blir därmed inte rättvisande.
Att genomföra Alternativ 1 skulle innebära betydande och oåterkalleliga skador på en fornlämning av största betydelse för förståelsen av Vänersborgs historia. Detta gäller då inte endast de värdefulla delar av fornlämningen som skövlas utan även helhetsintrycket i detta unika område som undsluppit större exploateringar i närmare 400 år.
Vänersborg 29 mars 2024
Peter Johansson
Museichef
==
Anm. Den arkeologiska undersökningen om Brätte av Bohusläns Museum kan laddas ner här.
==
Blogginlägg i denna serie:
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (1/2)” – 18 mars 2024
- ”Brättelänken – genom fornminnet? (2/2)” – 19 mars 2024
- ”Kommentarer om Brättelänken (1/2)” – 22 mars 2024
- ”Bevara Brätte! (2/2)” – 24 mars 2024
- ”Gårdagens KS, och nästan inget om Brätte” – 28 mars 2024
- ”Museichefen ryter till om Brättelänken” – 2 april 2024