Det blev som beräknat ett kortare sammanträde med kommunstyrelsen (KS) igår onsdag. Sammanträdet avslutades redan kl 14.12. Orsaken var att det inte fanns lika många informationspunkter som vanligt.
Tjänstepersoner från olika förvaltningar informerade om “Antagande av fördjupad översiktsplan (FÖP)
Brålanda/Avtal Brålanda station”, “Avtal vårdsamverkan Fyrbodal 2024-2025”, “Delårsrapporten” och “Översyn av bolagsordning och ägardirektiv för Vattenpalatset Vänerparken AB”. Det var en genomgång av ärenden som KS senare på dagen skulle fatta beslut om. Meningen med föredragningarna var som vanligt att ledamöterna skulle få mer “kött på benen” och också få tillfälle att ställa frågor kring underlagen. Så blev det och informationen var som den oftast brukar vara – lärorik och givande.
Kommundirektör Lena Tegenfeldt redogjorde tämligen utförligt om de gröna “plopparna”, dvs att måluppfyllelsen av kommunens fem inriktningsmål uppfylldes. Kommundirektören lade särskild tyngd kring de två första målen, “Våra invånare ska ha mer jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv” och “Fler barn och unga uppnår bättre skolresultat och fullföljer sina studier”.
Tegenfeldt betonade särskilt att arbetslöshetssiffrorna för Vänersborgs kommun har hållit sig på en “bra” nivå, de har till och med minskat, och är bättre än grannkommunerna. Behörigheten till yrkesprogrammen på gymnasiet har ökat och ligger över riksgenomsnittet. (Se “Sammanträde med BUN imorgon”.) Madelaine Karlsson (S), som sitter i Kunskapsförbundets presidium, påpekade att man i framtiden kanske skulle använda måttet “behörighet till gymnasiet” istället med tanke på att gymnasieskolan i fortsättningen ska öka utbildningsplatserna på yrkesprogrammen. Det handlar om den så kallade
dimensioneringsreformen, dvs de ändringar i Skollagen som (se Skolverket “Regional planering och dimensionering av gymnasial utbildning”):
“ställer krav på huvudmän att väga in arbetsmarknadens behov när de planerar och erbjuder utbildning i gymnasieskolan och komvux.”
Friskolorna behöver inte följa uppmaningen i dimensioneringsreformen , utan kan fortsätta erbjuda program där förutsättningar för vinster bedöms vara störst. Men det är en annan fråga…
I budgeten för nästa år har ett riktat uppdrag getts om att utarbeta ett landsbygdsprogram. Nu planeras det, enligt kommundirektörens skriftliga information, för projektanställningar för att utarbeta detta. Det känns lite bittert att kommunfullmäktige med de styrande partierna i täten först avslår en motion från Vänsterpartiet i detta ämne och sedan “knycker” stora delar av idén… (Se “Motion: Landsbygdsutvecklare”.)
Kommundirektör Tegenfeldt informerade även om resultaten av den undersökning (enkät) som genomfördes kring utbildningen av förhållningssätt mellan politik och förvaltningsorganisation. Det har jag skrivit om mycket om… (Se de fyra inläggen “Politiker och tjänstemän”.)
Kommundirektören hade naturligtvis uppmärksammat de skillnader i svar som hade getts av politiker respektive tjänstepersoner kring vissa frågeställningar, och som jag skulle vilja beteckna som en förtroendekris. Tegenfeldt föreslog att enkäten/undersökningen skulle genomföras i varje nämnd. Det tyckte kommunstyrelsen var helt ok. Jag hoppas bara att de nya “undersökningarna” inte skymmer de svar som ledamöterna i KS har lämnat…
De tre kommunalråden fick några frågor kring sina skriftliga informationer som hade lämnats innan sammanträdet.
All information var klar kl 11.20 och då bröts sammanträdet för partiöverläggningar, och lunch. Sammanträdet återupptogs kl 12.30 med den så kallade “beslutsomgången”. Jag har skrivit om flera av ärendena i tisdagens blogginlägg inför sammanträdet – “Historiska beslut i KS”.
De flesta ärenden klubbades igenom ganska snabbt men det blev “stopp” på några punkter. Redan på ärendena 5 och 6 kom de första stoppen. Det handlade om två delegeringsordningar. Lena Eckerbom Wendel (M) hade synpunkter och frågor. Kommunjuristen kallades in för att förklara, och till slut blev alla överens. Även M.
Ärendet om “Regler för klimatväxling” gav som förväntat upphov till diskussion. De borgerliga ledamöterna i KSAU hade beslutat att rekommendera KS att avslå förslaget. (Se “Historiska beslut i KS”.) Anna-Karin Sandberg (MP) yrkade för de styrande partiernas räkning på att KS skulle bifalla förslaget från förvaltningen.
Efter flera inlägg förklarade till slut Henrik Harlitz (M) orsaken till moderaternas ställningstagande. Han menade att förslaget skulle försvåra arbetet för den kommunala organisationen, t ex deltagandet i SERN. Det var även direkt kontraproduktivt för delar av koncernen, t ex flygplatsen som Vänersborgs kommun satsar mycket pengar i. Harlitz, liksom också Göran Svensson (MBP), tyckte vidare att det var oklart vad “klimatpotten” skulle användas till.
Det blev votering där de styrande vann med 8-7. Vänsterpartiet röstade med de styrande. Vänersborgs klimatlöfte (en satsning inom kraftsamlingen Klimat 2030 – Västra Götaland) är politiskt beslutad och kommunen har därmed ansvar för att de antagna klimatlöftena genomförs. Ett av klimatlöftena är ”Vi klimatväxlar tjänsteresor”. Avsatta medel för klimatbelastningen (“klimatpotten”) ska användas:
“för att kunna stimulera önskvärda klimatinvesteringar och/eller driftåtgärder internt i organisationen.”
Vänsterpartiet yrkade på att “Antagande av riktlinjer för hantering av synpunkter” skulle remitteras till Demokrati- och jämställdhetsberedningen innan kommunstyrelsen fattade beslut. De flesta ledamöter som yttrade sig höll med om synpunkterna men ändå inte. 
Demokrati- och jämställdhetsberedningen var en beredning under kommunfullmäktige och inte kommunstyrelsen – så därför kunde inte ärendet remitteras. Det var dock inget som hindrade, menade bland annat ordförande Augustsson (S), att Demokrati- och jämställdhetsberedningen tog upp frågan på egen hand, beredningen hade ju initiativrätt. När även beredningens ordförande Elisabeth Johansson (KD) höll med ordförande Augustsson så drog Vänsterpartiet tillbaka sitt yrkande om “återremiss”.
Ett enigt KS ansåg att kommunfullmäktige ska anta “Fördjupad översiktsplan Brålanda” och godkänna “Med- och samfinansieringsavtal, framtagande av järnvägsplan och systemhandling, Brålanda station” på nästa sammanträde. Det blev ingen diskussion, endast berömmande ord och några synpunkter. Madelaine Karlsson (S) underströk vilken fördel det skulle bli för Brålanda med en GC-tunnel under järnvägen vid stationsområdet. Det är bara att hålla med, även om kommunalråden Augustsson (S) och Harlitz (M) gärna ville undersöka kostnaderna först…
Det kan väl nämnas att förutom de 9,8 milj kr som detta beslut innebar och de uppskattade framtida kostnaderna för kommunen på ca 75 milj kr (prisnivå 2023–01) för själva tågstationen beräknas kostnaderna för parkering, vägar, busshållplats mm uppgå till ca 20 milj kr. Vi får se om alla partier tycker att Brålanda är värd dessa satsningar. (Just nu är det dock bara de 9,8 milj kr det handlar om.)
Kommunfullmäktige kommer att fatta två historiska Brålandabeslut onsdagen den 23 oktober.
Kommunstyrelsen fattade enhälliga beslut om Vattenpalatset och om att utreda möjligheten att skapa ett kommunalägt energibolag. KS-ledamöterna var entusiastiska till medborgarförslaget om att sätta upp skyltar med positiva meddelanden i kommunen.
Det blev emellertid ingen enighet om Vänsterpartiets och Medborgarpartiets gemensamma motion om trygghetsboenden, “Att få leva tills man dör – utred hur biståndsbedömt trygghetsboende kan införas!”. Eller ja, på sätt och vis blev det enighet. Det var bara V och MBP som ville bifalla motionen… Alla andra avslog den. Jag vet dock inte riktigt hur Sverigedemokraterna ställde sig. De var positiva till biståndsbedömda trygghetsboenden sa Anders Strand, men ville inte rösta för det. Det är alltså möjligt att SD avstod från att rösta.
Anledningen till avslaget var tydligen ordet “biståndsbedömd”… Så sa i varje fall Lena Eckerbom Wendel (M). Ingen förklarade mer än så. Vilket åtminstone socialdemokrater och kristdemokrater borde ha gjort, eftersom, som Göran Svensson påpekade – förslaget från början kom från socialminister Lena Hallengren (S) och senare stötts av Ebba Busch (KD). Socialtjänstlagen ger alltså kommunerna möjligheten att införa boendeformen biståndsbedömt trygghetsboende. (Socialtjänstlagen 5 kap 5 § 3 st.)
Diskussionen kommer med all säkerhet att fortsätta i kommunfullmäktige.