Quantcast
Channel: Stefan Kärvlings blogg
Viewing all articles
Browse latest Browse all 2310
↧

Hallevibadets vara eller inte vara (1/2)

January 25, 2025, 7:28 am
$
0
0

Den 29 januari samlas kommunstyrelsens (KS) ledamöter, ordinarie och ersättare. Det är dags för KS första sammanträde för året.

Det är många ärenden som ska avhandlas, men det är särskilt ett ärende som tilldrar sig ett särdeles stort intresse. Det handlar om Hallevibadet.

Äntligen, efter månader av passivitet och förhalanden i samhällsbyggnadsnämnden och samhällsbyggnadsförvaltningen, har alltså Hallevibadets vara eller inte vara lyfts upp till KS. Det är sista anhalten i ärendets väg till ett avgörande beslut i kommunfullmäktige den 19 februari. Det är tack vare partierna i opposition, och kristdemokraterna, som det äntligen har hänt något.

Ärendet behandlades på samhällsbyggnadsnämndens sammanträde den 24 oktober 2024. (Se “Hallevibadets öde på väg att avgöras (2/2)”.) Samhällsbyggnadsförvaltningen hade tagit fram två alternativa förslag till beslut:

“Förslag A: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att riva fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

“Förslag B: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att hyra ut fastigheten som tidigare inrymt verksamhet vid Hallevibadet, Vargön.”

 Socialdemokraterna och Centerpartiet röstade på att riva Hallevibadet. Den linjen har de drivit hela tiden tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen. De har gjort allt i sin makt för att förhindra att Hallevibadet blir kvar. Förvaltningschefen och verksamhetschefen (fastighet och service) vid samhällsbyggnadsförvaltningen lät sig till och med intervjuas i TTELA före nämndens beslut, varpå TTELA drog slutsatsen, som också blev rubriken på artikeln, “Hallevibadet kunde blivit en dödsfälla”. Jag har beskrivit detta och turerna kring Hallevibadet i ett flertal blogginlägg under de senaste snart 2 åren. (Se nedan för länkar till alla inlägg.)

Oppositionspartierna (Moderaterna avstod dock från att rösta) och Kristdemokraterna röstade för “förslag B” i samhällsbyggnadsnämnden – som då fick majoritet. De ville alltså hyra ut fastigheten.

Inför behandlingen i kommunstyrelsen har kommunstyrelseförvaltningen (=KSF) utrett frågan om det är lämpligt/möjligt att hyra ut den aktuella byggnaden i nuvarande skick. 

KSF har gjort en omfattande utredning. KS-förvaltningen börjar utredningen med att titta på det juridiska, om det enligt Kommunallagen överhuvudtaget är möjligt för kommunen att hyra ut Hallevibadet. Och det är möjligt:

“Kommunstyrelseförvaltningens slutsats är att det som utgångspunkt är kompetensenligt att upplåta kommunala byggnader för drift av badanläggningar.”

Nästa fråga för KSF är om en uthyrning är i överensstämmelse med kommunens fastighetspolicy. Och det är det:

“Det framgår dock att kommunen kan äga fastigheter som upplåts till verksamhet utanför den kommunala organisationen där nyttjandet sammanfaller med ett kommunalt intresse och ligger inom ramen för den kommunala kompetensen.”

Sedan menar KSF (=kommunstyrelseförvaltningen) att en förutsättning bör dock vara att uthyrningen för allmänna ändamål kan ske på ett säkert och betryggande sätt. (Jag kan inte låta bli att notera att KSF använder ordet “bör”…)

KSF skriver sedan om bygglov. Här kan konstateras att det inte finns något bygglov på eventuella ombyggnationer av badet från de senaste 10 åren. Det diskuteras en hel del i utredningen om detta förhållande. Min slutsats av att det saknas bygglov är helt enkelt att det inte har skett något som har behövt bygglov. Det stämmer också med de uppgifter som Jonas Mossberg, en av dem som har visat intresse av att hyra Hallevibadet (den andre är Patrick Lejon), har fått från Tommy Byggare som senast utförde åtgärder på byggnaden. (Om det hade behövts bygglov innebär det i så fall att kommunen har bedrivit badverksamhet i ett svartbygge…)

KSF beskriver vidare Hallevibadets konstruktion och PBL (Plan- och bygglagen). Det ägnas en hel del utrymme åt vem som är ansvarig om något händer byggnaden eller människors hälsa – är det fastighetsägarens ansvar, dvs kommunen, eller hyresgästen/verksamhetsutövaren? Förvaltningens slutsats är inte helt tydlig:

“Bedömningen av vem som har denna rådighet ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet och är oberoende av civilrättsliga avtal (jfr MÖD 2005:64). Även om ett civilrättsligt avtal skulle ange att ansvaret åvilar viss part har avtalet enbart obligationsrättslig verkan (verkan mellan parterna) och saknar normalt betydelse i offentligrättsliga sammanhang utifrån det krav som lagstiftningen ställer.”

Utredningen återkommer till denna fråga senare i ett särskilt avsnitt.

Sedan följer ett längre avsnitt om Hallevibadets skick utifrån de utredningar som har gjorts. Det ska alltså noteras att KS-förvaltningen i sin utredning helt utgår från de tekniska utredningar som samhällsbyggnadsförvaltningen har låtit utföra. Det är viktigt att hålla detta i minnet. Det är också viktigt att komma ihåg att dessa utredningar låg på samhällsbyggnadsnämndens bord redan vid beslutet om att hyra ut Hallevibadet. Utredningarna var alltså en del av nämndens faktaunderlag.

De tekniska utredningarna är samhällsbyggnadsförvaltningens rapport ”Konsekvensbeskrivning Hallevibadet” från den 1 oktober 2024 (se “Hallevibadets öde på väg att avgöras (1/2)”) samt en rapport upprättad av PE Teknik och Arkitektur den 16 september 2024. KS-förvaltningen har följaktligen inte gjort någon egen teknisk utredning av Hallevibadets status.

KSF skriver:

“Baserat på antagandena om att flera delar av fackverket var starkare än vad som gick att urskilja har PE Teknik gjort bedömningen att det är rimligt att konstruktionen är optimerad för den last som gällde enligt Boverkets nybyggnadsregler då simhallen byggdes år 1991.”

Det här visar att taket är i gott skick. Tvärtemot vad TTELA skrev och cheferna sa alltså. Hallevibadet byggdes 1991 och taket uppfyller de snölastkrav som ställdes då – och det är de kraven som fortfarande gäller. Kraven från 2024 gäller inte gamla byggnader, och “hyresspekulanten” Jonas Mossberg ställde i ett mail till samhällsbyggnadsnämnden den 20 oktober 2024 den retoriska frågan:

“om kommunen ställer samma krav på taken för övriga kommunala byggnader som t ex kommunhuset, ishallen och Arena Vänersborg som på Hallevibadet…”

Det ska kanske kommunen fundera på. Kommunen ska ju behandla alla lika…

KSF fortsätter i samma avsnitt:

“Av utredningsrapporten framgår vidare att den ändring/ombyggnation som genomfördes av bassängbyggnaden omkring år 2020 (2018) – då i huvudsak kanaldragningen för ventilationskanalerna ändrades, innertaket byttes och lösullsisolering tillkom ovan innertaket – kan ha medfört risk för att lasten på takkonstruktionen ökade jämfört med innan. För att kunna fastställa om den tillåtna lasten har överskridits krävs det enligt PE Teknik att en detaljutredning genomförs. Lastökningen på grund av senaste ombyggnad finns enligt utredningsrapporten ej redovisad”

Den här uppgiften reagerade Jonas Mossberg på redan i höstas. I ovan citerade mail till samhällsbyggnadsnämnden skrev han:

“Det som gjordes i samband med renoveringen var enbart att byta ljudabsorbenter, ingen isolering byttes ut och byte av ljudabsorbenter har inte ens anmälningsplikt. (bara att prata med Tommy Byggare som utförde arbetet).”

Patrick Lejon, som är den andre intressenten till att hyra Hallevibadet, bekräftar detta efter att ha pratat med de som mögelsanerade innertaken. Varken samhällsbyggnads- eller kommunstyrelseförvaltningen verkar ha kontrollerat uppgiften med Tommy Byggare.

Som sagt, det är mycket intressant om Arena Vänersborg och Brätte Ishall uppfyller dagens krav… Jag kan inte heller låta bli att tänka på att taket på Hallevibadet höll för snömassorna den 20 februari 2010, medan nybygget på idrottscentrum inte gjorde det…

Mossberg skrev i samma mail:

“Med en snöplan så finns det inga problem med taket överhuvudtaget, detta görs av många kommuner redan idag på äldre byggnader.” 

Det kan väl också noteras att i den åberopade tekniska utredningen framgår det också att taket är i så gott skick att de gamla takstolarna kan återanvändas om taket skulle byggas om till 2024 års snölastkrav. Samhällsbyggnadsförvaltningen skrev i utredningen “Konsekvensbeskrivning Hallevibadet”:

“Återbruk av hallkonstruktionen bedöms som möjlig i snölastzoner mindre eller lika med snölastzon 1,5. Rostangrepp bedöms som möjligt att åtgärda och skruvade förband/kopplingar kan monteras isär utan att skada konstruktionen.”

Kommunstyrelseförvaltningen har även läst äldre utredningar och intervjuat tidigare anställda vid Hallevibadet.

Fortsättning följer i inlägget ”Hallevibadets vara eller inte vara (2/2)”.

==

Det har blivit många blogginlägg om Hallevibadet:

↧
Search
Viewing all articles
Browse latest Browse all 2310
Search