Anm. Fortsättning på inlägget “Grannarna på Blåsut överklagar (2) + Nyhet”.
Grannarna till de planerade husen på “Blåsut Höjd” anför flera skäl till att Länsstyrelsen ska upphäva byggnadsnämndens bygglov. Grannarna ägnar stort utrymme till den kanske allra viktigaste frågan – vad säger detaljplanen?
I blogginlägget “Bygglov beviljat på Blåsut (1)” diskuterades detaljplanen, men då utifrån byggnadsnämndens perspektiv. Nämnden ansåg ju att detaljplanen från 1931, justerad 1933 och 1936, medgav att det uppfördes fem flerbostadshus med tillhörande komplementbyggnader, totalt 24 lägenheter. Jag skrev också att byggnadsnämnden enligt mitt sätt att se gjorde en mycket “välvillig” tolkning av detaljplanen, dvs en mycket subjektiv bedömning. Och det anser även sakägarna (grannarna)… De har, inte helt överraskande, en annan bedömning.
Stadsplanen för fastigheten Blåsut 2:18 är alltså från 1931. Den justerades senare (två gånger) och enligt bestämmelserna gäller den idag som detaljplan.
Det finns även text i den gamla stadsplanen som kompletterar kartan, eller om det är tvärtom. I överklagan finns det ett längre “klipp” från stadsplanen. Jag har kortat ner det lite:
Texten på bilden ovan är från justeringarna av stadsplanen 1933 (punkt 15 och 16) och punkt 21 från 1936. Texten lyder:
“15. Å med BÖ betecknat område får högst en femtedel (1/5) av tomts yta bebyggas.
16. Huvudbyggnad skall, därest den icke kopplas med byggnad å grannes tomt, förläggas, om dess höjd överstiger fem (5) meter på minst sex (6) meters avstånd från grannes tomtgräns, och om byggnader är lägre på minst fyra och en halv (4,5) meters avstånd.
1/5 1936 21. För den med BÖ2 betecknade kvartersmarken skall dessutom gälla följande:
a. Tomtplats må ej utan synnerliga skäl givas mindre areal än 1000 kvadratmeter.”
På fastigheten får det enbart byggas för bostadsändamål (eller sådant handels- och hantverksändamål, som ej inverkar på byggnadens karaktär av bostadshus) och det ska vara fristående hus (vid tomtgräns kan sammanbyggnad ske).
De klagande anser alltså att det beviljade bygglovet inte är förenligt med detaljplanen. De menar att det i sammanhanget bör noteras att vid tolkning av en detaljplan ska den lagstiftning och praxis som gällde vid tiden för detaljplanens antagande beaktas. De hänvisar till rättsfallet RÅ 1990 ref 30:
“Alla planbestämmelser, inklusive de som handlade om byggnadshöjd och våningsantal, skulle alltså tolkas utifrån den lagstiftning och praxis som gällde när planen antogs.”
Grannarna hänvisar också till domar av MÖD, Mark- och miljööverdomstolen som har slagit fast detta. (Se mål nr P 8223-14 och P 6512-17.)
Ett problem i sammanhanget är att det inte finns någon definition av ”fristående hus” i 1931-års stadsplanelag (Stadsplanelag 1931:142). Inte heller är begreppet en- och tvåbostadshus definierade.
Det är alltså inte lätt att tolka och tillämpa gamla detaljplaner i dagens situation, men i överklagan går grannarna in på djupet. De menar att eftersom fastigheten, Blåsut 2:18, är betecknad med bokstaven Ö, öppet byggnadssätt, utesluter det flerfamiljshus. Grannarna hänvisar till rättsfallen MÖD 2016:18, MÖD P 6512-17 och MÖD P 3431-18.
De planerade husen kan inte heller definieras som ”fristående hus” menar de. I så fall skulle det handla om ett bostadshus som innehåller högst två bostadslägenheter och att det är självständigt, både visuellt och funktionellt. Och inte heller det handlar det om i det här fallet.
“Det innebär också att ingen av oss grannar överhuvudtaget ens kunnat drömma om att bo granne med fem stora huskroppar med totalt 24 lägenheter eftersom detaljplanen anger två enbostads- eller tvåbostadshus, Dvs maximalt 4 ”lägenheter”. 20 extra lägenheter är knappast en liten avvikelse och absolut inte något som en närboende bör anses kunna förvänta sig utifrån detaljplanen.”
Om Länsstyrelsen skulle komma fram till att bygglovet trots allt är ok uppkommer problem vad avser tomtplatsen skriver grannarna vidare.
“I mäklarens prospekt för lägenheterna anges att man på bottenplan får ”nyttjanderätt till egen trädgård…”. Om dessa fyrbostadshus kan anses vara ”friliggande en- eller två bostadshus” innebär det, att det också blir möjligt att uppföra friggebodar och Attefallshus eftersom sådana fristående komplementhus får uppföras till just friliggande en- eller tvåbostadshus.”
I det läget blir byggnationen planstridig eftersom det i detaljplanen står (se citatet ovan från den gamla detaljplanen):
”tomtplats må ej utan synnerliga skäl givas mindre areal än 1000 kvadratmeter.”
Det saknas synnerliga skäl för en tomtplats som understiger 1000 m² skriver grannarna:
“Undantaget är i tomtgräns – men fastigheten 2:18 är endast en tomt så undantag kan inte göras.”
Det står också i överklagan att två av de grannar som köpte varsin fastighet i området frågade kommunen innan köpet, vilken bebyggelse som kunde väntas i området. Det sägs för övrigt det var fler. De fick svaret av bygglovsenheten att detaljplanen från 30-talet var robust.
Det ska sägas att i överklagan är ovanstående resonemang ännu mer komplicerat och det hänvisas till ytterligare källor och domar. Men slutsatsen blir kort och gott – byggnadsnämndens bygglov strider mot detaljplanen.
Sakägarkretsen är även bekymrad över vilka effekter som avrinningen från de många hårdgjorda ytorna samt borttagande av vegetation kommer att få för fastigheterna mot Rostvägen och Katrinedalsvägen. Det blir allt oftare skyfallstiknande nederbörd och grannarna skriver att avrinningen från höjden har ökat kraftigt. Det är ett känt faktum att översvämningar på Blåsut inte är något ovanligt.
“En konsekvens- och riskanalys tillsammans med utredning kring påverkan av dagvattenavrinning saknas trots att det begärts som del av sakägarkretsens yttrande vid exploaterarens bygglovsansökan.”
De planerade flerbostadshusen på Blåsut Höjd ligger högt och sakägarna är bekymrade. De befarar att vattenavrinningen ökar ner mot deras fastigheter. De skriver att dagvattensystemets kapacitet redan idag är för låg och att brunnarna inte klarar av att svälja allt dagvatten vid regn.
Det är värt att nämna, som avslutning på detta avsnitt, vad Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser om detaljplanen. Nämnden har nämligen avgett ett yttrande över bygglovsansökan, före byggnadsnämndens beslut alltså.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden skrev:
“Bygglovsprövningen sker utifrån en detaljplan från 1930, då behovet och synen på grönområden och bostadsnära natur inte var densamma som idag. Fastigheten utgör ett av de sista grönområdena i ett annars tätbebyggt bostadsområde. Behovet av tillgång på allmänna grönytor bör vägas mot exploatering. I aktivitetslistan till kommunens översiktsplan punkt 7.1 lyfts behovet av att inventera gamla detaljplaner för att bedöma var behovet av uppdatering är som störst. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att kommunen innan grönområdet bebyggs genomlyser den aktuella planens betydelse för uppfyllande av nationella mål, rekommendationer och riktlinjer för hur mycket grönska en stad behöver utifrån till exempel tillgång, nåbarhet och ekosystemtjänster.”
Grannarnas överklagan innehåller även ett längre avsnitt om naturvärden. Då kommer jag tillbaka till Miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande.
Fortsättning följer…
==
Blogginlägg om byggnadsplanerna vid Rostvägen på Blåsut:
- ”Oj, är det skog kvar i Blåsut?” – 17 juli 2024
- ”Blåsut Höjd, Rostvägen” – 22 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (1)” – 24 juli 2024
- ”Marklovet överklagat för Blåsut Höjd (2)” – 25 juli 2024
- ”Länsstyrelsens beslut om Blåsut” – 26 juli 2024
- ”Kommunen spränger på Blåsut” – 20 september 2024
- “Bygglov beviljat på Blåsut (1)” – 27 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (2) + Nyhet” – 29 maj 2025
- ”Grannarna på Blåsut överklagar (3)” – 30 maj 2025