Rinna ut i Sanden

Mitt i Vänersborg finns en liten ö som vänersborgarna i 100 år har kallat Lilla Vassbotten. Den byggdes upp av muddermassor när den nya hamnkanalen iordningställdes år 1916.

I maj 2008 beslutade kommunstyrelsen att byggnadsförvaltningen skulle upprätta ett program för detaljplaner för Lilla Vassbotten, som nu hade döpts om till Sanden (södra). Programmet upprättades fyra månader senare.

Det fanns en tanke att det skulle byggas bostäder på Sanden – närheten till centrum, kommunikationer och allt vatten runt omkring gjorde onekligen området till lite av ett drömläge för bostäder.

Det visade sig dock finnas en del problem med Sandenområdet. Och ett av problemen torde vara bekant för de flesta vänersborgare, i varje fall för de som var med vintern 2000-2001. Översvämning är en reell risk i Vänersborg, och Sanden är det område som ligger allra sämst till. Det handlar för övrigt inte om det blir en översvämning, det handlar om när.

Och ska det bli något nytt med området, som t ex bostäder, så måste översvämningsproblematiken lösas. Och nu, 8,5 år efter kommunstyrelsens beslut, har företaget Ramböll lagt fram en utredning om just detta, ”Förslag på strategi för översvämningsskydd”.

”Ett långt och gediget arbete har gett resultat.”

Som kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin (S) uttryckte det i TTELA (se ”Så ska Sanden räddas”).

TTELA hade för övrigt en mycket bra sammanfattning av utredningen i fredags (se länken ovan) och dessutom hade reportern Niklas Johansson några egna reflektioner (se ”Nu är det snart möjligt att befolka Sanden”).

Rambölls utredning kom fram till att:

”För översvämningsskydd med skydd upp till nivå +47,16 m rekommenderas en utformning med någon form av tät stålspont som drivs ned till tätskikt av lera på djup kring ca 10-15 m under markytan och runt om hela Sanden-området (söder om Dalbobron).”

Det behöver emellertid göras ytterligare stabilitetsutredningar för kajer, släntkrön och strandkanter, skriver utredningen, för att säkerställa att förhållandena är goda i hela området.

”De områden som utretts sedan tidigare är särskilt känsliga för ökad belastning på jorden genom exempelvis uppfyllnad (höjning) av markyta.”

Det är alltså inte helt enkelt, och givet, med översvämningsskydden.

Det krävs också provtagningar i området innan arbetet påbörjas:

”kartlägga markföroreningarna i god tid innan man fastställer planerna för utvecklingen av området”

Sanden är troligtvis förorenad:

”Det kan finnas anledning att befara att fler områden kan klassas som förorenad mark.”

Kartan till vänster visar ”misstänkt förorenad mark”. Det är alltså, bland annat, hela området söder om Dalbobron.

Men utredningen handlar om vatten.

Det ska finnas öppningar i översvämningsskyddet när det är färdigställt. Det är för att kunna släppa in och ut trafik från Sanden:

”Dessa öppningar kan stängas med hjälp av temporära översvämningsskydd som snabbt kan sättas upp.”

Det kommer vatten även uppifrån och inte bara från Vänern. Utredningen har tittat på hanteringen av skyfall. Det är nämligen så att:

”byggandet av översvämningsskyddet kan leda till att skyfallsvattnet stängs in i området på ett annat sätt än tidigare.”

Nedanstående karta visar vattenutbredning och vattendjup vid skyfall med översvämningsskydd (de röda linjerna visar var översvämningsskydden ska finnas):

Det är inga större djup vi pratar om, men det krävs ändå åtgärder.

Skyfallsproblematiken ska lösas med avrinningssystem och grundare ytliga fördröjningsmagasin. Ramböll föreslår ett system fördröjningsmagasin där vatten kan få ansamlas. Fördröjningsmagasinen är utritade som blå rutor (fyra rutor) på nedanstående karta:

Sedan bör gatorna också ha en viss höjdsättning och lutning (minst 0,7%) för att säkerställa att vatten rinner av på ett effektivt sätt.

Utredningen tar inte upp hur ett eventuellt nytt dagvattensystem kan dimensioneras eller se ut. En sådan utredning om dagvattnet måste emellertid genomföras enligt Ramböll. Det kan nämligen bli problem om Vänerns vattennivå höjs, vilket den med all sannolikhet kommer att göra. Den förväntade framtida vattennivån i Vänern kommer förmodligen att vara avsevärt högre än områdets marknivå. Det kan bli fråga om att pumpa ut vatten ur planområdet.

Det krävs alltså enligt Ramböll flera ytterligare utredningar om Sandenområdet innan beslut kan fattas och spadarna sättas i fyllningsmassorna.

Ramböll föreslår att följande görs:

• ”Utredning av finansiering och tidplan för utbyggnad
• Fortsatta geotekniska/hydrogeologiska utredningar
• Fördjupade undersökningar avseende förorenad mark
• Gestaltningsprogram för översvämningsskydd och blågrön struktur
• Höjdmodell där planerade exploateringar och dess höjder infogas så att ny skyfallsmodell kan göras i samband med planering av exempelvis gators höjdsättning och markens avrinning
• VA-utredningar för omläggningar och eventuella kompletteringar
• Tillstånd och MKB för eventuell vattenverksamhet och detaljplaner
• Vidare utredning av förutsättningar och dimensionering för grönblå struktur som tar hand om skyfall.”

I planvisionen kan man för övrigt se parker och bostäder. Det finns också en ny bro mot centrum inritad liksom en gång- och cykelbana mot Blåsut. Samtidigt finns Vassbottenleden kvar som den ser ut idag. ICA Kvantum och Vattenfalls värmeverk ligger också kvar.

En förutsättning för hela utredningen är att hamnen försvinner från Sanden. Marie Dahlin (S) säger till TTELA:

”Antingen flyttas hamnen till Vargön eller så läggs den ner.”

Och den frågan är redan löst enligt Marie Dahlin i TTELA…. Vilket får mig att fråga – jasså? när då?

Jag får det inte heller att gå ihop med att tidigare utredningar har kommit fram till att det även i framtiden måste finnas en kaj i området, där båtar kan lägga till vid broöppning. Och på denna plats måste också allmänheten ha tillträde. Det har dessutom sagts att Sjöfartsverket vill ha kvar en nödkaj i hamnen. Om detta innebär något ytterligare, som tar plats, och pengar, vet jag inte. Men det är naturligtvis något som måste få ett svar.

Det kan väl också tilläggas att en ny hamn i Vargön antagligen skulle kosta 300-500 miljoner kronor…

Det finns många andra problem med att bygga på Sanden, t ex föroreningar, trafikstörningar, transporter av farligt gods osv, men utredningen tar alltså ”bara” upp vattnet, dvs översvämningsrisken och skyfall.

Ramböll beräknar att åtgärderna för att lösa dessa problem med vattnet kommer att kosta kommunen 150 miljoner kronor.

Jäpp, du läste rätt. 150 miljoner kronor.

Enligt Marie Dahlin, i TTELA, så ska inte bara kommunen betala:

”De som bestämmer sig för att vara kvar på Sanden eller som kommer dit för att driva verksamhet får också vara med och betala notan på 150 miljoner för översvämningsskyddet.”

Jag tror inte att Marie Dahlin (S) har rätt. Jag tror inte att kommunen kan tvinga de företag och markägare som finns på Sanden att vara med och betala 150 miljoner kr.

Och då blir ju frågan om vänersborgarna tycker att det är värt att kommunen betalar 150 miljoner kronor för att bygga en ny stadsdel på Sanden… Dessa 150 miljoner kr är, märk väl, enbart summan för att komma tillrätta med ”vattenproblemen” – det finns som sagt andra problem också…

Det är vad jag förstår socialdemokraterna och moderaterna som är de största tillskyndarna av att bygga en ny stadsdel på Sanden. (Om man vill vara lustig – de största betongpartierna vill se mer betong på Sanden…) I varje fall var det så i valrörelsen 2014. Jag vet inte vad de andra partierna tycker.

Antagligen är det inga problem rent tekniskt att fixa problemen med vattnet på Sanden. Men frågan är hur många kommunala skattemiljoner vänersborgarna vill ska rinna in i Sanden för att vattnet ska rinna ut…