Efter att ha njutit av en fantastisk konsert med Ghost BC så har vardagen återvänt och med den det politiska livet i Vänersborg. Det tycks ju hända saker i vår kommun hela tiden, helg som vardag.
Många fortsätter att höra av sig angående bloggen om skolresultaten i Vänersborg (se ”Total kris i Vänersborgs skolor!”). Det har som de flesta bloggläsare kanske märkt också blivit två ”uppföljande” bloggar i ämnet. (Se ”Skolkrisen i Vänersborg (1/2)” och ”Skolkrisen i Vänersborg (2/2)”.) Intresset för skolfrågor tycks vara stort bland allmänheten i Vänersborg.
Men det finns även andra frågor som engagerar.
Några invånare i Sikhall är både förvånade och upprörda över hur kommunen går tillväga med VA-dragningen längs dalslandskusten. Det finns de som befarar att säkerheten i ”rörsystemen” inte kommer att bli den bästa och att avloppsvatten i en framtid till och med riskerar att läcka ut i badvattnet i Sikhall. Jag kan dock inte uttala mig om huruvida detta stämmer eller inte. Jag hoppas bara att de har fel…
Dessutom säger de här personerna, bland annat genom kommentarer på bloggen (se här), att kommunens sätt att gräva och dra ledningar omöjliggör för en gång- och cykelväg (GC) mellan segelsällskapets klubbhus och kiosken/badet i Sikhall – ett farligt vägavsnitt för fotgängare och cyklister. (Det är flera tillbud varje år.) Det är för övrigt en GC-väg som de boende i området har efterlyst och önskat i flera år. Sikhallsborna menar att kommunen visar på ett oerhört kortsynt sätt att planera och bygga, när man inte istället anlägger en GC-väg samtidigt som man gräver för VA-ledningar.
Vi får se vad Benny Augustsson (S), samhällsbyggnadsnämndens ordförande, säger om detta den 25 oktober när han ska svara på en interpellation av Gunnar Lidell (M). Själv funderar jag på att ta en tur upp till Sikhall och se vad som är på gång.
Kommunen har börjat en ”uppfräschning” av fd Huvudnässkolans skolgård. Jag fick faktiskt ta ett foto av en karta (tack Gunnar Lidell, M) som visar hur det är tänkt att bli. (De streckade områdena ska inte utföras.)
Uppfräschningen beräknas kosta 1,3-1,5 miljoner kr.
Kommunen skriver på sin Facebooksida:
”Men eftersom folk ska kunna njuta av detta i många år kan man se det som en investering.”
Jo visst kan man se det som en investering. Och finns det investeringspengar att ta av så är det säkerligen också värt pengarna. Om det nu finns investeringspengar alltså. Som bekant är det ju lite si och så med det. Antagligen hade Wargöns IK, Vänersborgs FK och Vänersborgs IF tyckt att pengarna skulle kunna ha blivit en grundplåt till konstgräs på Hallevi. Eller till en renovering av Fotbollens Hus på Vänersvallen. (Mer om detta nedan.)
Jag vet inte varför, men lite senare tog kommunen bort ovanstående kommentar på Facebook och skrev istället:
”Det lär hamna på runt 1,5 Mkr. Då ingår också handikapparkering för museet. P-platsen är en del av projektet för tillgänglighetsanpassningen av museet.”
Och en handikapparkering kan man naturligtvis inte ha synpunkter på. Det är väl egentligen bara konstigt att det inte har anlagts en sådan tidigare. Men nu ska det alltså bli av, och det faktiskt efter ett medborgarförslag (!) som lämnades in till kommunen i 
februari…
Men sedan kan man ju fråga sig var investeringen på 1,5 miljon tar vägen om kommunen beslutar sig för att bygga på Huvudnästomten. Den frågan ska väl för övrigt snart aktualiseras kan jag tänka. Det pratas ju om både konserthus och en ny sessionssal till kommunens politiker…
Spontant känns det som om uppfräschningen av Huvudnästomten skulle ha avvaktat ett sådant beslut. Men visst, det blir fint på Huvudnästomten. Ingen tvekan om det. Kommunen är mycket bra på att skapa trivsamma miljöer i centrum.
Det har blivit lite strul med konstgräset på Hallevi och renoveringen av Fotbollens Hus på Vänersvallen. Båda investeringarna fanns med i kultur- och fritidsnämndens investeringsplan, konstgräs på Hallevi för 6 milj kr år 2019 och Fotbollens Hus för 7 milj år 2020. Kultur- och fritidsnämnden beslutade på sitt sammanträde den 18 september att kasta om dessa investeringar. Det innebar alltså att konstgräset på Hallevi flyttades till år 2020.
Det här reagerade Wargöns IK, Vänersborgs FK och Vänersborgs IF på. De ville prioritera Hallevi. (Se artikeln ”VIF, Wargön och VFK gör gemensam sak” i tisdagens TTELA.) Klubbarna skrev också till kommunen och påtalade detta:
”En konstgräsplan på Hallevi frigör hårt belastade tränings- och matchytor för alla tre föreningar. Därför är vi helt överens om att denna investering har högsta prioritet.”
Helst vill fotbollsklubbarna att båda investeringarna ska ske år 2019, men om det inte är möjligt så ska ursprungsförslaget gälla, dvs Hallevi före Fotbollens Hus.
Som jag ser det, så har fotbollsklubbarna rätt. Konstgräset på Hallevi måste komma först. Det är ett hårt tryck på fotbollsplanerna och alla ungdomar (och vuxna) måste få plats. Fotbollen, och särskilt ungdomsfotbollen, är en stor sport i kommunen och den är särskilt viktig för integrationen.
En klubb som har lite lättare med sina kommunala kontakter är IFK Vänersborg. Det kanske inte är så konstigt, många högt uppsatta politiker och tjänstemän är medlemmar i klubben. Och så ligger ju klubben i bandyns högsta division. Vilket förpliktigar. Tycker i varje fall de flesta av dem som brukar titta på IFK:s matcher. Och det är faktiskt ganska många.
Alldeles i dagarna har kommunen skrivit på ett marknadsföringsavtal med IFK. Avtalet ser ut som det brukar. Det har ju funnits ett sådant här avtal i många år nu.
Syftet med marknadsföringsavtalet är:
”Avtalet syftar till att skapa ett gott och starkt samarbete mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Genom ekonomisk ersättning till IFK Vänersborg erhåller Vänersborgs kommun som motprestation profilering av varumärket Vänersborg och marknadsföring av kommunen på såväl nationell som internationell nivå.”
Kommunen får enligt avtalet möjlighet att ”exponera” sitt ”varumärke” genom ett märke på matchdräkterna, reklamplats i arenan, plats på IFK:s hemsida och på några ställen till. Kommunen får också en del andra möjligheter, t ex att kostnadsfritt anlita delar av IFK Vänersborgs spelartrupp vid två offentliga arrangemang och att vara stor respektive liten matchvärd.
För detta får IFK Vänersborg 125.000 kr av Vänersborgs kommun och ytterligare 15.000 kr om IFK når kvartsfinal. (15.000 kr till om det blir semifinalspel.) Kommunen ska också betala tryckkostnaderna för dräktreklamen, som år 2015 uppgick till 4.033 kr inkl. moms.
Det är väl i och för sig inga stora pengar det handlar om, åtminstone inte om man jämför vad Trollhättans stad betalar till Gripen och FC Trollhättan. Men det handlar om principer och likabehandling. Något som Jonathan Axelsson (M) och undertecknad vänsterpartist efterlyste i motionen ”Kommunala bidrag gällande marknadsföring, evenemang och sponsring”. Vi väntar emellertid fortfarande på att motionen ska behandlas. (Se ”V och M skriver gemensam motion”.)
För övrigt har det diskuterats på Facebook om arenans kostnader, dock inte initierat av mig. Men för att få mer information om kostnaderna skrev jag till kultur- och fritidsförvaltningen och frågade.
Arenans nettokostnad är för innevarande år (2017) budgeterad till 18.946.648 kr, dvs ungefär 19 milj kr. Fast till och med september har kostnaderna varit 349.740 kr mer än budget. Det betyder, tror jag, att man kan säga att arenan kommer att kosta Vänersborgs skattebetalare ungefär 20 milj kr i år.
Det är onekligen mycket pengar…
Det har hänt mer i Vänersborg, men det får jag återkomma till.
