I tisdagens TTELA kunde vi läsa om den nya kretsloppsparken som Vänersborgs kommun planerar att bygga vid Tenggrenstorp. (Se ”Kretsloppspark ska underlätta återbruk”.)
Förslaget på en kretsloppspark är ett resultat av en motion som Marika Isetorp (MP) och Anders Wiklund (MP) lämnade den 14 november 2011. Det var på den tiden som miljöpartiet fortfarande bedrev politik i Vänersborg…
Tanken med en kretsloppspark är att (citat från underlaget i ärendet):
”skapa bättre förutsättningar att använda befintliga resurser, minska avfallet och klättra högre på avfallstrappan.” 
Som det är nu är det fortfarande mycket som skulle kunna återanvändas som slängs i t ex grovsopor. En ny tanke är att kommuninvånarna också ska kunna lämna in saker som man inte längre har användning för, men som fortfarande går att använda. Sådana saker ska sedan olika hjälporganisationer kunna ta hand om och sälja vidare. (Hur detta ställer sig till kommersiella företag som bygger sin verksamhet på återbruk och försäljning av begagnade varor vet jag inte, men jag förutsätter att kommunen gör det.)
En kretsloppspark är således något mer än en traditionell återvinningsstation.
Den konkreta anläggning, som förslaget har mynnat ut i, är tänkt att ha plats till:
”Byggnad för miljöfarligt avfall och återbruk, 1200 m2, personal- och utbildningsbyggnad i två våningar, 300 m2, garagebyggnad för arbetsfordon, 300 m2, eventuell framtida byggnader för t.ex. återbruk, försäljning, utställning och café, 1000 m2. Utöver dessa byggnader behöver kretsloppsparken även en upphöjd plattform och ramper omfattande ungefär 4200 m2.”
Alla är nog överens om att det behövs en ny anläggning i Vänersborg. Det finns dock kommuninvånare som i stället skulle vilja att kommunen byggde flera i mindre format ute i kommunens mindre tätorter. Det lämnades in ett medborgarförslag om detta förra året. Det är ju faktiskt en ganska lång väg från t ex Brålanda, Västra Tunhem eller Väne Ryr till återvinningsstationen inne i centralorten. Men å andra sidan, vill man ha en ”riktig” kretsloppspark, så måste den nog bli centralt belägen.
Bildförklaringar: 1. Infart 2. Förpackningsinsamling 3. Vitvaror 4. Miljöfarligt avfall 5. Elektronik 6. Återbruk 7. Yta för framtida expansion 8. Personalbyggnad 9. Plattform med 30 containerplatser 10. Rangeringsytor 11. Infart för arbetsfordon 12. Parkering för personal och arbetsfordon 13. Dagvattendamm 14. Befintliga industrilokaler.
Det saknas förutsättningar att utvidga den gamla återvinningsstationen vid Holmängen. Kommunens utredning har tittat på flera områden, men kommit fram till att ett område vid Tenggrenstorp är:
”det mest strategiska med hänsyn till behovet av yta, tillgänglighet och omgivningspåverkan.”
Det kan väl dock nämnas att miljö- och hälsoskyddsnämnden ifrågasätter lokaliseringen:
”med tanke på närheten till bostäder och innanför begränsande broar.”
Jag vet inte om miljö och hälsa har något annat och bättre förslag.
I onsdags var detaljplanen för området på Tenggrenstorp, där anläggningen alltså är tänkt att placeras, uppe i kommunstyrelsen. Och kommunstyrelsen godkände som väntat detaljplanen. Den 25 oktober ska ärendet upp på kommunfullmäktige.
Byggnadsförvaltningen har tittat på det tänkta området. Det har bland annat genomförts undersökningar av marken:
”Inom ramen för planarbetet har det genomförts utredningar med avseende på geoteknik, markföroreningar och buller. Sammanfattningsvis visar resultaten av dessa att marken inom planområdet kan användas för det avsedda ändamålet och att verksamheten kan bedrivas utan överskridande av Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller.”
Det är dock inte helt oproblematiskt att ta marken vid Tenggrenstorp i anspråk. Marken består till stor del av lera, som kan vara:
”benägen att ge sättningar, vilket innebär att alla belastningar måste beaktas.”
Därför måste en:
”särskild utredning kring påverkan av belastningar och grundläggningsmetoder … göras inför bygglov och markarbete, så att byggnader och anläggningar inom och utanför området säkras från sättningar.”
Det har också gjorts prover i marken efter föroreningar. Och:
”I ett av dessa prov påträffas även PAH (polycykliska aromatiska kolväten) i halter något över riktvärdena för känslig markanvändning. Detta medför att eventuella överskottsmassor från kommande markarbeten inte kan hanteras fritt.”
Marken behöver dock inte, tror byggnadsförvaltningen, genomgå någon sanering.
Det finns en del andra aspekter på området, men byggnadsförvaltningen gör bedömningen att:
”det trots intrånget går att tillgodose strandskyddets syften om allmänhetens tillgänglighet till stranden samt skydd av växt- och djurlivet. Bedömningen är också att det angelägna allmänna intresse som ligger i kretsloppsparkens placering på denna plats motiverar intrånget.”
Så i det stora hela, trots vissa utmaningar, ska det tänkta området för den nya kretsloppsparken passa bra för ändamålet.
Men sedan har vi det här med riskerna för översvämning på markområdet…
”Marken där kretsloppsparken ska anläggas är ganska flack och svagt sluttande från nästan +48 m i nordöst till ner mot +46 m i sydväst.”
Det innebär, enligt prognosen, en risk på 60% att vattennivån inom en period på 1000 år kommer att nå denna höjd. Slutsatsen som byggnadsförvaltningen drar är att marken därför behöver måste höjas till +47,0 m. Och ska så göras enligt detaljplanen.
Kommer ni ihåg ”Arne” som ville bygga ett fritidshus på Nordkroken? ”Arne” ville bygga på höjden +47,06 m, men fick avslag av byggnadsnämnden. Nämnden krävde av ”Arne” att han byggde på +47,56 m… 
Olika falla ödets lotter…
För övrigt föreslår Länsstyrelsen att marken på Tenggrenstorp höjs till +47,96 m. Men det tycker alltså inte byggnadsförvaltningen. Förvaltningen anser att det räcker med +47,0 m… Och det gör det väl egentligen också tycker jag. (Det borde räcka på Nordkroken också…)
En ny återvinningscentral kommer naturligtvis att kosta en del. Förutom själva kretsloppsparken, inklusive markuppfyllnad och grundläggning, ska en vattenledning flyttas (dock en mindre kostnad), nya gång- och cykelvägar anläggas och stråket längs kanalen rustas upp. Kostnaden beräknas i investerings- och exploateringsplanen till 22 miljoner kronor (12 milj kr år 2018 och 10 milj kr år 2019). Men då vet jag inte om allt ingår.
Alla partier är överens om att det behövs en kretsloppspark och att det liggande förslaget till detaljplan är bra. De problem som finns kommer att lösas och jag tror också att investeringskostnaderna inte heller är mycket att orda om, även om 22 miljoner är mycket pengar. 
Det kommunen skulle kunna diskutera är emellertid hur akut den här investeringen är i ljuset av andra investeringar. Jag tänker då närmast på de enorma behov av lokaler som förskola och grundskola har. Kanske skulle kretsloppsparken kunna vänta några år och ”återvinningssituationen” eventuellt lösas så länge med att det uppfördes mindre och billigare stationer i några av kommunens mindre tätorter?
Som det ser ut nu så kommer kommunfullmäktige, kanske enhälligt, att besluta om att anta detaljplanen. Det innebär grönt ljus till byggandet av en kretsloppspark i Tenggrenstorp, även om en del återstår innan spadarna kan sättas i jorden.
