Sportlovet börjar på måndag med ett sammanträde i barn- och utbildningsnämnden (BUN). Däremot har, som jag nämnt tidigare, fullmäktigesammanträdet på onsdag blivit inställt.
Ärendelistan för BUN är ganska kort och jag ser inte att den innehåller några kontroversiella punkter. Det är inte ens särskilt kontroversiellt att Ola Wesley (SD) föreslås till att justera nämndens protokoll…
Däremot är det en del att läsa, den långa verksamhetsberättelsen ska behandlas. Den är som framgår av namnet lång och det gäller att studera vad som har varit bra med det förra året och vad som kan förbättras. I vanlig ordning har förvaltningen gjort ett gediget arbete med att sammanställa materialet och för oss politiker gäller det ”bara” att sätta oss in i alla fakta och analyser.
På det förra sammanträdet behandlades den korta verksamhetsberättelsen och den långa innehåller naturligtvis det mesta av innehållet i den korta. Jag tänker därför inte upprepa det som jag skrev om den korta berättelsen, utan hänvisar till bloggen ”BUN 22 jan (1/2)”.
I den korta verksamhetsberättelsen redovisades nämndens förväntade resultat, i den långa redogörs för nämndens målavstämning gentemot kommunens mål. Fråga mig inte hur det är tänkt eller vilket syftet är. Men mycket att läsa blir det i varje fall, vilka som nu läser allt detta förutom nämndens egna ledamöter… Trots olika infallsvinklar står det mycket som är samma i denna målavstämning som i de förväntade resultaten.
Förvaltningen anser att betyget gentemot kommunens mål är 3 gröna ploppar (målen är uppfyllda), 7 gula ploppar (målet är delvis uppfyllda) och 1 röd plopp (målet är inte uppfyllt).
Det är målet ”Verksamheten ska i ökad grad utformas så att den inkluderar alla” som får en röd plopp. Orsaken är ingen överraskning, det beror på de stora skillnaderna i likvärdighet som finns inom och mellan skolorna i åk 7-9. Det skiljer t ex 100 betygspoäng i medelmeritvärde mellan olika klasser.
Det mesta som sägs i målavstämningen har jag som sagt redan skrivit om tidigare. Jag noterar dock att förvaltningen efterlyser en annorlunda budgetprocess för nämnden:
”En positiv utveckling för nämndens verksamheter vore en budget som löper över minst tre budgetår.”
Förvaltningen vill ha en långsiktighet när det gäller pengatilldelningen. Om detta ska bli verklighet så måste det dock bli andra partier som styr Vänersborg…
Det finns emellertid lite nya fakta kring medarbetare i den långa verksamhetsberättelsen. Det har nämligen genomförts en personalenkät under hösten och i verksamhetsberättelsen redovisas några av resultaten.
Resultaten är något bättre än i den förra undersökningen år 2015, men jag tycker nog att det är lite av en kris på några områden. Och det inte bara bland medarbetarna i barn och utbildning, utan även i hela kommunen. Så har bara 56% av medarbetarna i BUN uppgett att de upplever en rimlig arbetsbelastning. (Siffran för hela kommunen är 62%.) Bara 50% av medarbetarna i BUN känner att de har ork och energi kvar efter jobbet (mot 54% i hela kommunen). Det här måste analyseras – och göras något åt.
Jag har efterfrågat resultatet av hela medborgarundersökningen, men har fått till svar att den inte är färdigställd än. Det finns säkerligen anledning att återkomma mer till denna vid ett senare tillfälle.
Den långa verksamhetsberättelsen innehåller självklart också ekonomi. Denna gång presenteras den annorlunda, och med bättre layout. Finns det månne några nya medarbetare på förvaltningen som tycker att det är kul med statistik och diagram…?
Barn- och utbildningsnämnden gjorde, som jag också har skrivit om tidigare, ett underskott på endast 2,1 milj kr år 2017. Det var en avvikelse mot budget med 0,29%. Det är i sammanhanget i stort sett plus minus noll. Men då ska vi komma ihåg att BUN fick en större budget jämfört med året innan, 16 milj kr, tack vare att Vänsterpartiet stödde minialliansens (M+L+KD) budgetförslag. I juni utökades BUN:s ram med ytterligare 11 milj kr och i oktober med 4,8 milj på grund av elevökningen. Också detta tack vare att oppositionens budget antogs i fullmäktige.
Det som man lätt glömmer, det är att det positiva bokslutet också är en följd av de statliga bidragen. Barn- och utbildningsnämnden fick år 2017 bidrag från bland annat Skolverket, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen på en sammanlagd summa av 73,8 milj kr. Det var 13,6 milj mer än budgeterat. Det är svårt att överskatta betydelsen av dessa miljoner. Vad skulle hända om de statliga bidragen minskade eller försvann…? Eller inte ökade?
Verksamhetsberättelsen innehåller mer om ekonomin.
Bidrag till fristående verksamheter samt köp från andra kommuner kostade BUN 114 milj kr, lokalkostnaderna uppgick till 83,8 milj och måltiderna till 46,5 milj kr. Resterande pengar, 74,5 milj, täcker bland annat skolskjutsar (ca 20 milj), städ, fastighetsskötsel, IT-kostnader, förbrukningsinventarier, undervisnings- och lekmaterial, läroböcker, larm- och bevakningskostnader etc. Det kan vara intressant att veta att av hela omkostnadsbudgeten på 318,8 milj kr gick ca 43% till övriga nämnder inom kommunen… Så betalades till exempel 124 milj kr ut till samhällsbyggnadsnämnden – för bland annat hyror, städ och måltider.
Det är väl kanske också på sin plats att återigen konstatera att elevökningen fortsatte under förra året. Snittökningen var 108 fler elever än föregående år (2016). Under de senaste 4 åren har elevantalet utökats med i genomsnitt cirka 200 elever per år… Detta förklarar självklart BUN:s svårigheter att rekrytera personal och att hitta lokalytor.
Den långa verksamhetsberättelsen innehåller också en hel del fakta om personalen, förutom resultaten av personalenkäten.
Personalomsättningen fortsätter att öka. Den var förra året 12% för tillsvidareanställd personal. Det är en hög siffra. Under 2017 avslutade 115 tillsvidareanställda personer sin anställning, endast 26 var pensionsavgångar…
Att byta arbetsgivare är också ett bra sätt att höja sin lön… Förvaltningen skriver:
”Bristen på legitimerade lärare och det stora antalet nyanlända barn/elever gör att konkurrensen mellan kommunerna om behörig personal kvarstår.”
I augusti 2017 hade 77% av de undervisande lärarna i åk 7-9, 89% av lärarna i åk F-6 och 88% av förskollärarna i förskolan legitimation. Det betyder att antalet obehöriga pedagoger på visstidsanställning är stort, det arbetade 112 obehöriga pedagoger i förskolor och skolor.
Personalkostnaderna uppgick förra året till totalt 522,9 milj kr, därav vikariekostnader för 15,7 milj och sjuklöner för 10,6 milj.
Det var den långa verksamhetsberättelsen. Den innehåller som synes oerhört mycket som är värt att veta för både alla politiker – och vänersborgare.
Ärendelistan innehåller också en punkt om nämndens investeringsbehov i fastigheter.
Vad jag kan se så är det i stort sett samma investeringar som återkommer nu som fördes fram inför årets budget. Nämnden var då enig om förslaget, även om de flesta röstade mot förslaget i kommunfullmäktige… Men förvaltningen ger inte upp. Det måste byggas grundskolor i Öxnered och på Holmängen, och Brålanda skola måste byggas ut. Det måste byggas nya förskolor i Dalsland, Onsjö och på Skaven, om bostadsbyggandet kommer ihåg där. Förvaltningen vet att investeringarna är nödvändiga. De måste till…
Nämnden får säkert en utförlig information om ärendet på måndag.
Den var en blogg med mycket information. Alltför mycket kanske några tycker. Å andra sidan är det viktigt att se tillbaka på det gångna året för att känna till nu-läget så att man kan fatta bra beslut inför framtiden.