Den här bloggen är nog bara till för dom som är väldigt intresserade av skolors resursfördelning…
Barn- och utbildningsnämnden (BUN) skulle ju ta beslut om en ny resursfördelningsmodell på det senaste sammanträdet. Jag framförde då en ganska omfattande kritik av den föreslagna modellen. BUN-mötet slutade, under ett visst kaos, med att hela förslaget om en ny resursfördelningsmodell återremitterades för ytterligare utredning. Det var väl egentligen mest på grund av ett inlägg från Christin Slättmyr (S)… (Se ”BUN 19/3 (2): Resursfördelning” och ”Smärre kaos på BUN”.)
Skolverket har alldeles nyligen kommit ut med en publikation, ”Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultaten och skillnader mellan skolor”. (Den kan laddas ner här.) Rapporten innehåller en omfattande genomgång av hur likvärdigheten, sett till resultaten i slutet av grundskolan, förändras över tid. Skolverket analyserar bland annat i vilken utsträckning utbildningen kompenserar för elevernas olika förutsättningar. Det gör rapporten genom att undersöka resultaten i slutet av grundskolan i förhållande till elevernas socioekonomiska bakgrund.
Det sammanfattade resultatet av Skolverkets analys är att elevernas socioekonomiska bakgrund har fått en allt större betydelse för elevernas betygsresultat.
- ”För utlandsfödda elever har den socioekonomiska bakgrunden fått en kraftigt ökad betydelse, samtidigt som den gruppen har vuxit genom ökad invandring. Detta är viktiga förklaringar till den ökade betydelsen för samtliga elever. Utlandsfödda elever har under senare år fått svårare förutsättningar att nå goda skolresultat genom att invandringsåldern stigit (från i genomsnitt 7 till 9 år; min anm) och föräldrarnas socioekonomiska status försämrats.”
- ”För elever födda i Sverige, både elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund, har den socioekonomiska bakgrunden också fått en ökad betydelse. Men ökningen är betydligt mindre än för utlandsfödda elever.”
- ”Av de socioekonomiska bakgrundsfaktorerna är det föräldrarnas utbildningsnivå som har den största betydelsen för betygsresultaten, men utbildningsnivåns betydelse har inte ökat över tid. Däremot har föräldrarnas inkomst blivit allt viktigare, och framstår som den centrala förklaringen till den ökade betydelsen av socioekonomisk bakgrund för betygsresultaten. För utlandsfödda elever har även föräldrarnas utbildningsnivå och grad av bidragstagande bidragit till den ökande betydelsen av socioekonomisk bakgrund för skolresultaten.”
Jag tycker att det är viktiga resultat som bör hållas i minnet när Vänersborg utarbetar en ny resursfördelningsmodell.
Man kan naturligtvis också fråga sig om resultaten innebär att svensk skola har blivit sämre på sitt kompensatoriska uppdrag, att skolan inte förmår att stödja elever med sämre förutsättningar lika bra som tidigare. Eller att elevernas förutsättningar, som de har med sig hemifrån, har blivit mer olikartade och gjort det kompensatoriska uppdraget svårare. Skolverket anser att:
”När resultaten delas upp efter elevernas migrationsbakgrund ser vi tydliga tecken på att det senare orsaksförhållandet sannolikt har haft en betydelse.”
Det är antagligen så att de elever och föräldrar som kommer till Sverige idag i högre grad än tidigare kommer från länder med sämre utbildningssystem.
Skolverket ser också att elever i Sverige har blivit alltmer uppdelade mellan skolor utifrån socioekonomisk bakgrund. Verket menar att detta har fått en större betydelse för elevers resultat:
”Elever med samma socioekonomiska bakgrund får i ökande grad högre betyg om de går i en skola med gynnsam socioekonomisk sammansättning jämfört med om de gått i en skola med ogynnsam socioekonomisk sammansättning. Det gäller särskilt för elever med låg socioekonomisk bakgrund.”
Det här sista har kanske inget direkt med en resursfördelningsmodell att göra, men det kanske har en bäring på profilklassers vara eller inte vara…
Skolverket ger för övrigt ut många bra rapporter.