Anm. Fortsättning på bloggen “Juta: Länsstyrelsens fotobevis”.
Vänersborgs byggnadsnämnd “gav” Davidsson och Juta en strandskyddsdispens den 7 mars i år. (Se “Idag fick Davidsson en tomt!”.) Den 17 maj ändrade och upphävde en tjänsteperson i chefsställning på Länsstyrelsen, efter en utredning av en 
ärendehandläggare på naturavdelningen, strandskyddsdispensen. (Se “Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutet”.) Det innebar också att tomtplatsavgränsningen ändrades drastiskt. Davidsson blev av med i stort sett hela sin tomt från bostadshuset ner till Göta älv.
Detta har antagligen inte passerat obemärkt för bloggläsarna. I den senaste bloggen om Juta (se “Länsstyrelsens fotobevis”) redovisade jag de så kallade “bevisen” som Länsstyrelsen lade fram för att visa att Juta inte hade varit kontinuerligt ianspråktaget sedan strandskyddsbestämmelserna infördes i hela Sverige 1975.
Bengt Davidsson har begärt ut en del handlingar från Länsstyrelsen, bland annat uppgifter om flygbilderna. Davidsson fick följande uppgifter om tre av de flygbilder som Länsstyrelsen använde som bevis. Det var de tre “nya” bilderna. De andra bilderna hade Länsstyrelsen lånat av kommunen. Fotona är lite små, men klickar du på dem blir de större. Du kan också se flygbilderna i bloggen “Länsstyrelsens fotobevis”.
Flygfoto från 1977: Fotograferat den 15 maj. Flyghöjd: 600 meter. Skala: ca 1:4.000. Enligt ChatGPT var vädret mestadels soligt den dagen. Temperaturen varierade mellan ca 10°-19°. Det var lätt vind.
Flygfoto från 1982: Fotograferat den 10 juli. Flyghöjd: 1.500 m. Skala: ca 1:10.000. Enligt ChatGPT var det soligt och varmt den dagen. Temperaturen låg mellan ca 21° och 27°. Det var lätt vind.
Flygfoto från 1987: Fotograferat den 7 maj. Flyghöjd: 3.000 m. Skala: ca 1:20.000 Enligt ChatGPT var det mestadels soligt. Temperaturen låg mellan ca 9° och 15° under dagen. Vinden var mild.
De tre flygfotona är alltså tagna på våren respektive sommaren. Det kan vara bra att veta och skulle kunna ge mer information om vad som syns på bilderna. På våren och sommaren har ju växtligheten kommit igång. Men vårvädret kan ju så klart ha varit väldigt olika år från år – torrt eller fuktigt, varmt eller kallt, vilket 
naturligtvis har påverkat vegetationen på olika sätt. Och det hade kanske också varit bra att veta. För Davidsson kan det vara avgörande om han och hans fru ska få en tomt till sitt bostadshus.
Jag kan dock inte säga att datumen gör någon skillnad, jag ser inget mer på flygbilderna efter den nya informationen än jag gjorde innan. Kanske kan man konstatera att det i varje fall inte är jordbruksmark på Juta. Eller? Länsstyrelsen hävdar ju bestämt att marken användes till betesmark, ängsmark, odlingsmark eller gräsyta… Har Länsstyrelsen rätt…? Å andra sidan är det ju en oerhörd skillnad mellan odlingsmark och en gräsyta…
Flyghöjderna var intressanta uppgifter. 600, 1.500 respektive 3.000 meters höjd. Det är naturligtvis svårt eller omöjligt att se detaljer som trädgårdsland, grödor, staket och skyltar från en position så högt upp i luften. Särskilt med de kameror som användes på den tiden. Det var ingen vidare skärpa. Men för två tjänstepersoner på Länsstyrelsen är flygbilderna helt tillfreds. Syns inget, finns inget…
Jag är fortfarande lika fundersam på Länsstyrelsen. Chefstjänstepersonen styrker sitt avslagsbeslut med tre fotografier från tre speciella tidpunkter med 5 års mellanrum. Det är “bevisen”. Det är alltså endast tre ögonblicksbilder från en period på 10 år. De ska enligt Länsstyrelsen bevisa att Juta inte har varit ianspråktaget under hela denna tidsperiod. Juta har varit öppet och tillgängligt för allmänheten.
Det här tunna och osäkra underlaget leder två tjänstepersoner på Länsstyrelsen till beslutet att ta ifrån Davidsson hans tomt. Länsstyrelsen exproprierar i praktiken Davidssons mark. Och gör hans fastighet, enligt en auktoriserad mäklare i Vänersborg, i praktiken osäljbar. Det betyder att Davidsson ovanpå allt förlorar några miljoner. Det är sannolikt inte många människor utanför 
Länsstyrelsen som tycker att flygbilderna är särskilt tunga och hållbara bevis för att rättfärdiga en åtgärd med sådana konsekvenser… Särskilt inte när det finns lagar och prejudicerande rättsfall som säger något helt annat. (Se ”Juta: Allemansrätt – egendomsskydd”.)
Flygfotografiet från 1975 finns på Lantmäteriets hemsida. Det användes av byggnadsnämnden och man kan t ex hitta det på appen “Min karta”. Lantmäteriet skriver att flygbilden är tagen “ca 1975”, cirka alltså. Enligt en tjänsteperson på Lantmäteriet är fotot emellertid från 1977.
Det är en intressant upplysning, eftersom det i olika rättsfall betonas att det är förhållandena från 1975 som är avgörande för strandskyddsdispenser. Det var ju då strandskyddslagstiftningen började gälla i hela landet – och det är enligt praxis avgörande viktigt hur det såg ut då. Hade en byggnad en tydlig privat tomtplats 1975 så kan man åberopa Miljöbalken 7 kap 18 c §:
“Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser
1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”
Och tro det eller ej, myndigheterna har tolkat och tolkar fortfarande, i varje fall Länsstyrelser, lagparagraferna på det sättet att det är förhållandena för snart 50 år(!) sedan som gäller dagens dispenser. Den tolkningen torde strida mot de flestas rättsuppfattning. Det närmar sig det absurda.
TTELA:s ledarskribent Karl af Geijerstam skrev i TTELA den 17 november förra året (se “Dags för kommunen att göra en omprövning”):
“Då nuvarande strandskyddsregler infördes var fastigheten tjänstebostad åt anställda vid Restads sjukhus. Hur dåvarande markägaren Älvsborgs landsting och de som bodde i huset då använde marken bestämmer alltså hur bedömningen av strandskyddet ska ske idag. Det är inte rimligt.”
Det är mycket som kan hända under 2 år, exempelvis mellan 1975 och 1977. Det vet t ex människor som köper hus eller sommarstugor och börjar röja upp, fixa och dona. Mycket händer på 2 år. Flygfoton från 1977 torde vara i det närmaste meningslösa att anföra som bevis för att en tomt eller ett område har varit eller inte varit ianspråktaget 2 år tidigare. Det var kanske därför som Mark- och miljööverdomstolen i en prejudicerande dom (MÖD M 4628-17) bedömde att beviskravet inte borde (se Mark- och miljööverdomstolen):
“ställas alltför högt med hänsyn till svårigheterna att föra bevisning om omständigheter som ligger så långt tillbaka i tiden.”
Mark- och miljööverdomstolens förändrade inställning har fortfarande inte nått Länsstyrelsen i Västra Götaland…
Det har kommit en del reaktioner på flygbilderna.
En person, som jag har fullständigt förtroende för, är typ byggnadsingenjör boende i kommunen. Hen skriver att flygbilderna tydligt visar att:
“Jutabyggnaden har haft en hemfridszon större än till vägen under hela eller delar av perioden. Bilderna bevisar inte att allmänheten haft tillgång. Sitter man och fikar på bord 1m från vägen kan man inte anse att det är OK att gå förbi. Som att någon skulle gå igenom din tomt på Skräcklan 1m från utemöblerna bara för att det är grus på marken.”
Enligt Länsstyrelsen skulle alltså fotot från 1977 istället ”bevisa” att området direkt till vänster längs grusvägen, A, och slutet av grusvägen, B, inte var ianspråktagna. De tillhörde, fortfarande enligt Länsstyrelsen, inte husets hemfridszon. Därför ska områdena A och B inte heller ingå i tomtplatsavgränsningen nästan 50 år senare… (Se flygfoto från 2023 till vänster.)
De flesta håller inte med Länsstyrelsen. Det visar människor om inte annat i praktisk handling. 
De går vid älvkanten förbi Davidssons bostadshus.
En av de kvinnor som tillbringade en stor del av sin uppväxt med hästarna på Juta har berättat om att det fanns flera inhägnader, åtminstone tre, på Juta och även på jordbrukarens grannfastighet. Hon visade Davidsson var de fanns. De syns inte på flygbilderna.
Det finns flera vittnen som kan bekräfta hennes uppgifter. Och dessa två fotografier visar tydligt att det fanns staket och ett inhägnat område med annan växtlighet på Juta – som inte heller syns på några flygfoton. Fotografierna visar därmed att det inte går att se verklighetens detaljer från 1.500 meters höjd…
Det finns även vittnen som kan gå i god för att Landstinget 1969 satte upp staket mellan Juta och jordbruksfastigheten i söder och att det sattes upp skyltar som markerade att Juta var privat område.
Det skulle emellertid underlätta med fler fotografier. Därför ber jag på paret Davidssons vägnar:
Är det någon som har fotografier från Juta från 70-, 80- eller 90-talen?
Fotografier skulle kunna hjälpa Davidsson att få behålla sin tomt – och allmänheten att kunna passera Juta på sina vandringar mellan Restad och Önafors.
Fortsättning följer…
===
Bloggar om Juta efter Länsstyrelsens beslut:
- ”Juta: Mer om flygbilderna” – 11 juni 2023
- ”Juta: Länsstyrelsens fotobevis” – 4 juni 2023
- ”Juta: Inte ianspråktaget…” – 2 juni 2023
- ”Juta: Allemansrätt – egendomsskydd” – 31 maj 2023
- ”Juta: Struntar Lst i hemfrid och rättsfall?” – 30 maj 2023
- ”Juta: Länsstyrelsens tomtplatsavgränsning” – 29 maj 2023
- ”Juta: Kan Länsstyrelsen lagen?” – 28 maj 2023
- ”Länsstyrelsen upphäver Jutabeslutet” – 25 maj 2023