Den 21 juni infaller sommarsolståndet. Då, under årets längsta dag, passar Vänersborgs kommunfullmäktige på att diskutera och besluta om årets absolut viktigaste fråga. Det handlar naturligtvis om budgeten för 2024. Den gömmer sig under rubriken “Mål- och resursplan 2024-2026”.
År 2024 blir ett tufft år, inte bara för hushållen vars reala inkomster kommer att minska, utan även för kommunen. Prognoserna pekar på lågkonjunktur. Arbetslösheten förväntas öka medan den höga inflationen gräver stora hål i allas plånböcker. 
Kostnadsökningen har varit stor, särskilt på byggnadsmaterial och livsmedel, och de höga priserna blir bestående. Räntorna stiger och därmed ökar kapitalkostnaderna, särskilt i en kommun som Vänersborg som har betydande investeringar. Den nya regeringen minskar också statsbidragen till kommunerna. Den svenska kronan är dessutom svag gentemot andra valutor och det gör att importerade varor blir dyrare. Och sedan har vi naturligtvis det internationella läget som utgör en stor osäkerhetsfaktor.
Befolkningen blir allt äldre. En minskande andel invånare i arbetsför ålder ska finansiera de äldres behov. I Vänersborg ökar de äldsta, grupperna över 80 år, med 910 personer fram till år 2032. Något som ytterligare kan försvåra det ekonomiska läget nästa år är om inte nämnderna lyckas hålla budget i år, 2023. Då tar de så att säga med sig underskottet till nästa år. Och då är det framför allt socialnämnden som drar blickarna till sig…
Under kommunstyrelsens (KS) sammanträde förra onsdagen, den 7 juni, presenterade alla partier sina budgetförslag. Det var fem förslag – från de styrande, den borgerliga oppositionen, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Medborgarpartiet. Kommunfullmäktige ska anta ett av de fem.
De styrande partiernas förslag, dvs förslaget från S+C+KD+MP, har varit känt länge, även om det inte har varit offentligt. Det fick majoritet i KS förra veckan (se “Sammandrag KS (7/6)”) och gäller därför som huvudförslag under fullmäktiges behandling.
Det är ett stramt och återhållsamt budgetförslag. Det innehåller inga påslag eller tillskott till nämndernas verksamheter jämfört med årets budgetanslag. Man måste emellertid komma ihåg att centralt i den gemensamma kommunkassan har det gjorts en del ”förflyttningar” av stora pengar som kommer nämnderna tillgodo.
Alla nämnder har fått en inflationskompensation på 1,7%. Lönehöjningarna betalas centralt, internräntan justeras upp till 2,5% och personalomkostnadspålägget har höjts till 45,7%. Nämnderna har även fått kompensation för ökade hyreskostnader och extra anslag för redan beslutade kostnadshöjande åtgärder. Och framför allt avsätts stora pengar till de ökade pensionskostnaderna. (Pensionerna är kopplade till inflationen.) Pensionskostnaderna ökar år 2024 med hela 40 milj kr. Det är en stor kostnad för kommunen.
Det finns emellertid några enstaka poster där anslagen ökar, i varje fall om de styrande partierna får som de vill. Till Leva-projektet avsätts 50.000 kr, Grön tillväxt Fyrbodal får 200.000 kr och Tillgänglighetsdatabas 180.000 kr. Kultur- och fritidsnämnden får 50.000 kr för konstnärlig gestaltning och revisionen 100.000 kr. Samhällsbyggnadsnämnden (Gatuenheten) tillförs 500.000 kr för utökat beläggningsunderhåll. Socialnämnden får drygt 10 milj i extra statsbidrag till äldreomsorgen år 2024. Det sistnämnda är alltså statliga pengar. Valnämnden erhåller ett tillfälligt anslag på 1,5 milj kr, eftersom det är val till EU-parlamentet nästa år.
Det finns också en post i kommunstyrelsens förfogandeanslag där socialnämnden och eventuellt barn- och utbildningsnämnden kan få lite tillskott. 3 milj kr avsätts till socialt förebyggande och trygghetsskapande insatser. Insatserna ska vara kopplade till kommunens inriktningsmål – målen om jämställda och jämlika förutsättningar samt fullföljda studier.
Ja, egentligen är detta det framlagda budgetförslaget från de styrande partierna i Vänersborg. Det är i stort sett dessa pengar som kommunen har, och de delas ut. Resultatet för 2024, alltså det som beräknas bli kvar i kassan, beräknas till +1 milj kr…
De styrande partiernas budgetförslag innebär stora utmaningar för nämnderna. Kostnadsutvecklingen och förändringar i statsbidragen ställer till det, men så gör till viss del även behoven av ökad IT-säkerhet. Invånarnas behov ökar också. Det handlar om barn och elever, äldre och sjuka. Kommunen kan därför förvänta sig nedskärningar och besparingar nästa år. Jag har i tidigare bloggar redogjort för de åtgärder som nämnderna har beskrivit för att nå en budget i balans 2024. Det är ingen rolig läsning. (Se “Budget 2024: Eländes elände (1)” och “Budget 2024: Eländes elände (2)”.)
De styrande partierna är medvetna om konsekvenserna, men betonar vikten av att:
“konsekvenser utreds och analyseras ordentligt ihop med samtliga berörda nämnder innan dessa verkställs.”
Jag är inte riktigt säker på vad de styrande menar med denna skrivning. Det skulle kunna tolkas som att nämnderna inte ska sätta igång med nedskärningar 
och besparingar utan ytterligare utredningar och analyser. Men vem som först ska sätta “stopp” för nämndernas besparingar och sedan ge “grönt ljus” för att sätta igång dem framgår inte. Jag vet inte vem formuleringen “ihop med samtliga berörda nämnder” syftar på. Och hur ett sådant ärende rent formellt ska sättas igång och processas vet jag inte heller. På ett eller annat sätt har väl kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) en nyckelroll. Men om inte Augustsson gör något, vem ska då se till att något blir gjort? Och vilken kan de andra partiernas roll vara?
Det är viktigt att påpeka att besparingar i de stora, ekonomiskt tunga nämnderna, dvs social- och barn- och utbildningsnämnden, med nödvändighet innebär personalminskningar. Och de måste planeras i god tid i förväg. Det måste tittas på bemanning, scheman, arbetstider, konsekvenser osv innan det går att eventuellt minska på personalen… Sedan finns det ju uppsägningstider…
De styrande partierna skriver vidare i sitt förslag:
“Budgetförslaget bygger på en oförändrad skattenivå. Utifrån en samlad negativ prognos för kommunen i delårsrapport per augusti 2023 kan det dock bli nödvändigt att använda resultatutjämningsreserven. I sista hand kan en skattehöjning för 2024 behöva lyftas för politisk diskussion.”
Delårsrapporten för augusti kommer i september. Den innehåller en prognos för 2023 som då bör vara betydligt bättre och säkrare än de prognoser vi har nu. Resultatet för 2023 betyder ju, som sagt, mycket för 2024.
Nu är prognosen för 2023 att resultatet ska bli +7 milj kr. Det finns farhågor för att framför allt socialnämnden inte ska kunna nå en budget i balans. Det är för övrigt ganska förståeligt. (Se “Socialnämnden föreslår stora besparingar och försämrade arbetsvillkor”.) Dystra siare och sierskor pratar om ett eventuellt underskott på upp mot 30 milj kr…
Det kan nämnas att i september avslöjar även regering och alla partier i riksdagen hur de tänker med statsbudgeten. Då kan kommunerna få reda på om statsbidragen till kommunerna kommer att höjas.
Vänersborgs kommun har under några goda år sedan 2013 avsatt 50 milj kr i något som kallas Resultatutjämningsreserven (RUR). Dessa miljoner kan användas för att täcka underskott i resultatet. Vänsterpartiet har tidigare pratat om att ta några miljoner av den i anspråk vid något tillfälle. Vi har även lyft frågan att avsätta mer till den nu under pandemiåren, då statsbidragen sköljde över kommunen – och kommunen gjorde ett överskott på över en halv miljard kronor 2020-2022.
De styrande partierna öppnar möjligheten att använda RUR för att betala ett underskott. Det tycker jag är bra. Det ökar möjligheterna att på sätt och vis bedriva en ekonomisk konjunkturpolitik även i kommunen.
Jag vet inte om det är tänkt att RUR ska betala uteblivna besparingsåtgärder i nämnderna, dvs undvika personalminskningar. Om det vore tänkt så, så borde det stå med i budgetförslaget – kan man tycka. Men det gör det inte.
De styrande partierna flaggar även för att en skattehöjning kan bli aktuell om inte budgeten går ihop. Det är en nyhet att Socialdemokrater med stöd av de borgerliga partierna Centerpartiet och Kristdemokraterna kan tänka sig att höja kommunalskatten. Men ibland kan det vara så att nöden inte har någon lag.
Med hjälp av RUR och en eventuell skattehöjning vill de styrande partierna alltså undvika ett underskott i kommunens resultat år 2024. Det stora frågetecknet och svagheten, som jag ser det, är att budgetförslaget inte ger något svar på om nämnderna ska spara och skära ner på sina verksamheter, dvs att minska på personalen. Eller inte.
Verkligheten har faktiskt bara två alternativ – endera håller nämnderna budget vilket innebär stora personalminskningar. Eller också behåller de personalen, och då blir det underskott i kommunens budget.
De styrande partierna måste kunna vara tydliga och ge nämnderna och förvaltningarna besked på den här punkten. Det måste man kunna begära av de som styr.
Om jag får tid, och lust, så tänker jag redovisa även de andra fyra budgetförslagen.