Moderaterna och Liberalerna (M+L) har i vanlig ordning lagt ett eget budgetförslag. I år, liksom förra året, har de fått klara sig utan Kristdemokraterna. Det kanske i och för sig inte är någon förlust, i varje fall inte i moderaternas och liberalernas egna ögon.
Budgetförslaget från M+L är tänkt att vara ett i stort sett fullödigt alternativ till de styrandes förslag. På det sättet skiljer det sig från de andra oppositionspartiernas förslag som är mer att betrakta som ändringar och tillägg till de styrandes budgetförslag. Samtidigt innehåller M+L-förslaget en hel del synpunkter på annat än själva budgeten.
M+L vill se en annan budgetprocess. Det går att hålla med om flera av synpunkterna, som t ex att kommunfullmäktige (KF) ska fastställa inriktningsmål och även andra mål innan fördelningen av pengar sker. Det är även lätt att hålla med om påpekandet att det är svårt, eller omöjligt, att i de styrandes förslag se vad som är fakta och planeringsförutsättningar och vad som är politik. Men som jag ser det är det nog en diskussion som hör hemma någon annanstans än i ett skarpt budgetförslag.
I budgetförslaget föreslår M+L följande prioriterade områden:
”boende, utbildning och arbete”
Och utifrån “denna fokusering” (uttrycket taget från förslaget) vill partierna se andra inriktningsmål för kommunen. Det handlar t ex om “möjligheter till eget boende”, den upplevda tryggheten ska öka, enklare att etablera företag och “andelen i egen försörjning ska öka”. Dessutom två ganska tunga och ambitiösa mål på skolans område:
![]()
“Andelen elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, ska vara bland de 25 bästa kommunerna i riket långsiktigt.”- “Vänersborgs gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, ska nå upp till de bästa 25% kommunerna i riket.”
M+L fortsätter att i förslaget beskriva hur de vill att Vänersborg ska förbättras. Man får känslan av ett valprogram mer än ett budgetförslag. Det är lätt att beskriva en idealbild utan att ta hänsyn till hur bilden ska förverkligas…
Vem håller t ex inte med om “bättre skola och barnomsorg”, “de äldre ska ha trygghet”, “enklare och lättare att få bygglov”, “levande landsbygd”, bättre underhåll av gator och GC-vägar, “tryggheten i Vänersborg ska öka”, “brottsligheten ska minska”, “ren och fin stad”, “förbättra integrationen”, “tidiga insatser i förskola och på lågstadiet”, “kunskapsresultaten måste öka”, på 
gymnasiet “alla elever ska få möjlighet att förverkliga sina mål och drömmar” och så vidare?
Det är alltså ett ambitiöst förslag från M+L, särskilt om man räknar textmängden och antalet sidor som förslaget är skrivet på, 11 sidor. Det är mindre ambitiöst om man ser till hur mycket pengar M+L delar ut till verksamheterna. Och här ser vi naturligtvis direkt en motsättning mellan den idealbild av Vänersborg som målas upp och de pengar som M+L vill satsa för att förverkliga den.
Fast Henrik Harlitz (M) gjorde ingen hemlighet i kommunstyrelsen (KS) förra onsdagen av att budgetförslaget hade en, vad han betecknade som, “säkerhetsmarginal” på -1%. Moderater och Liberaler ser nämligen betydligt mörkare på framtiden än alla de andra partierna skulle jag vilja påstå. Å andra sidan känner de väl sin regering och sina riksdagsmän bättre…
De räknar med att lågkonjunkturen kan bli både djupare och längre än vad t ex Socialdemokraterna och de andra styrande partierna räknar med. De vill helt enkelt strama åt budgeten för att förbereda sig för ännu sämre tider, även efter 2024.
Är man politiker i M+L är inkomstförstärkningar inget alternativ att ta i beaktande:
“att höja skatten ytterligare i Vänersborg är inte rimligt.”
“höja skatten ytterligare”, “ytterligare”… Då tänker sannolikt flera kommuninvånare att skatten mer eller mindre nyligen har höjts. Men så är inte fallet. Det var länge sedan kommunalskatten höjdes, närmare bestämt 2005. Då höjdes skatten med 50 öre. För övrigt var Lars-Göran Ljunggren (S) vid den tiden kommunstyrelsens ordförande.
Istället levererar de två borgerliga partierna, ursäkta uttrycket, “klyschan”:
“Vi behöver istället hushålla bättre och bli effektivare i den kommunala förvaltningen.”
Det är naturligtvis lättare sagt än gjort. M+L kommer inte heller med några förslag på effektiviseringsåtgärder. Det blir som vanligt en traditionell och till intet förpliktigande formulering:
“Vi anser också att ekonomisk försiktighet ska prägla kommunens verksamheter”
Och för att undvika eventuell kritik garderar partierna sig med:
“kärnverksamheterna i kommunen ska värnas i första hand.”
Det är som att äta kakan och ändå ha den kvar…
Eftersom skola, vård och omsorg tillhör kärnverksamheterna och är de i särklass mest kostnadskrävande uppgifterna för kommunen kan man undra vad M+L tänker sig att kommunen ska vara försiktig med…
När vi kommer till anslagsfördelningen i Moderaternas och Liberalernas budgetförslag så sker inga satsningar och inte heller några ekonomiska prioriteringar. Det “effektiviseras”, dvs skärs ner, över hela linjen. M+L tar fram den ökända “osthyveln”. Det står emellertid inget tydligt om nedskärningar, M+L talar istället om hur mycket de vill lägga på de olika nämnderna. Det är måhända ett pedagogiskt grepp, men förslaget blir mycket oklart.
Igår beskrev jag de styrande partiernas budgetförslag. (Se “Budget 2024: De styrandes förslag”.) Om man jämför hur mycket de styrande partierna vill lägga på de olika nämnderna med motsvarande i förslaget från M+L så framgår “effektiviseringarna” med all önskvärd tydlighet:
- Kommunstyrelsen: -2,7 milj kr
- Barn- och utbildningsnämnden: -9,7 milj kr
- Kultur- och fritidsnämnden: -3,1 milj kr
- Samhällsbyggnadsnämnden: -0,9 milj kr
- Socialnämnden: -11,4 milj kr
M+L vill alltså tilldela nämnderna totalt 28,2 milj kr mindre än de styrande partierna.
Det är svårt att se hur Moderaternas och Liberalernas fina skrivningar om mål och prioriteringar ska kunna förverkligas genom att minska personalen med nästan 30 miljoner kronor…