Anm. Fortsättning från blogginlägget “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.
I samhällsbyggnadsnämndens förslag till vattentjänstplan föreslås det att 6 områden ska bilda nya verksamhetsområden. På Gaddesanna är det kanske emellertid mer korrekt att säga att det befintliga verksamhetsområdet föreslås bli utökat. De andra 5 områdena är Kyrkbyn (Vänersnäs), Hallby Södra (Vänersnäs), Åkersäng (Vänersnäs), Floget (vid Hunneberg) och Kristinelund (på andra sidan 45:an väster om Katrinedal).
Vattentjänstplanen är just nu på samråd och både de fastighetsägare som föreslås ingå i ett verksamhetsområde och de som föreslås stå utanför har möjlighet att inkomma med synpunkter. Slutdatum för att delta i samrådet är den 2 juli 2024. (Se nedan.)
De 6 verksamhetsområden som samhällsbyggnadsnämnden föreslår utgår samtliga från begreppet “större sammanhang”. Det gjorde kommunens “gamla” Blåplan också men den definitionen följde inte den gängse juridiska tolkningen av Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) och rättspraxis. Det gör vattentjänstplanen nu:
“ett större sammanhang … utgörs … av 20-30 anslutna fastigheter … med ett inbördes avstånd av maximalt 150 meter, dock med en tolerans med +/- 5 meter.”
Uppfylls inte det här kravet så kommer ett område överhuvudtaget inte ifråga för att bli ett verksamhetsområde. (Hallby Södra blir dock ett verksamhetsområde på grund av att arbetsgruppen efter en bedömning anser att området Änden hör ihop med Hallby.) Och är kravet uppfyllt så blir det större sammanhanget ett verksamhetsområde – med 4 undantag. (Se “VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)”.)
De 6 verksamhetsområden som arbetsgruppen föreslår ska bildas har, som jag ser det, mycket likartade förhållanden som de som är undantagna. De enskilda avloppen är gamla och antas vara undermåliga, flera anläggningar ligger nära sjöar som kan få ta emot avloppsvatten, det finns risker för översvämningar som riskerar att slå ut de flesta avloppsanläggningar och det finns jord- och markförhållanden som inte är optimala osv.
Det som skiljer de 4 områdena från de som föreslås bilda verksamhetsområden och kopplas till det kommunala VA-nätet är två saker. På de områden som är undantagna har fastigheterna förutsättningar rent rumsligt, geografiskt, att anlägga nya enskilda VA-anläggningar på egen hand. Det är t ex större tomter, glesare mellan husen, bättre höjdförhållanden etc. Det andra skälet är att i de fyra undantagna områdena planeras det inte för fler bostäder.
Rent generellt gäller alltså för de 6 områden, som ska bilda verksamhetsområden:
“För ett stort antal av fastigheterna i området kan det vara svårt att anlägga enskilda avlopp på grund av tät bebyggelse genom att fastigheterna ligger uppströms varandra och att tomterna är väldigt små i en del fall.”
Det finns emellertid fastigheter i delar av de 6 områdena, där det också är glest mellan husen och som har bra topografiska förhållanden för enskilda anläggningar osv. Det borde rent logiskt kunna innebära att de inte skulle behöva ingå i de föreslagna verksamhetsområdena. Och det skulle egentligen kunna vara flertalet fastigheter i verksamhetsområdet för Hallby Södra:
“på vissa fastigheter kan det vara svårt att placera en avloppsanläggning inom den egna fastigheten.“
”Vissa fastigheter”… Och för Gaddesanna står det till och med:
“Samtliga fastigheter i området bedöms kunna lösa enskilda avlopp på egen hand.”
I de 6 föreslagna verksamhetsområdena planeras, på kortare eller längre sikt, för fler bostäder. Det tycks vara ett mycket viktigt argument för att inrätta verksamhetsområden.
I “Översiktsplan 2017” pekas de 4 områdena på Vänersnäs (Kyrkbyn, Hallby Södra, Gaddesanna och Åkersäng) ut som “möjlig bebyggelseutveckling på landsbygden”. Vattentjänstplanen refererar till Översiktsplanen när den skriver att byggandet av fler bostäder:
“förutsätter dock att det finns kommunalt vatten och avlopp.”
I juni ska kommunfullmäktige anta “Planeringsstrategi 2024–2028”. I den står det på sidan 19:
“I förslag till Vattentjänstplan görs ställningstaganden som delvis innebär ett nytt tänk kring krav på kommunal VA-anslutning utanför tätort. Framför allt är detta tydligt på Vänersnäs där översiktsplanen trycker hårt på kommunal VA-anslutning i linje med tidigare VA-plan. Eventuellt behöver översiktsplanen revideras när det gäller rekommendationerna för ny bebyggelse på Vänersnäs och till dess att revidering gjorts kan en omtolkning av tidigare skrivelser behövas.”
Det verkar som om det också är tänkt att det ska bli fler bostäder i Kristinelund, även om det står lite motsägelsefullt i planen. Det planeras emellertid inte för fler bostäder i Floget. Det är det tydliga undantaget bland de föreslagna verksamhetsområdena.
Floget vid Hunnebergs branter tycks vara ett ganska speciellt område. Det potentiella verksamhetsområdet består av ungefär 35 bebyggda fastigheter där de flesta är bofasta. Det är mycket 
stor höjdskillnad i området och flera av fastigheterna är placerade “ovanför varandra”. Det finns dessutom ett Natura 2000-område och naturreservat strax intill. Men inte nog med det. Jordarten består av rödfyr som oftast innehåller stora mängder uran, arsenik, vanadin och molybden.
“Det innebär att föroreningar i marken kan förflyttas när vatten släpps ut. Det finns även risker med att föroreningar kan flytta på sig när grävning i marken sker.”
Det är inte lätt att göra avvägningar och bedömningar för varje område. Arbetsgruppen motiverar och argumenterar trovärdigt och övertygande för sina ställningstaganden. 
Svårigheterna och problemen kommer nog snarast att uppstå i hanteringen och behandlingen av de enskilda fastigheterna i de föreslagna verksamhetsområdena. Behöver verkligen varje fastighet kommunalt VA?
Vid överklagande och rättsprocesser från enskilda fastighetsägare kommer man ofta till bedömningar om de enskilda avloppsanläggningarnas funktionsduglighet och effektivitet. Med den nya och kompletterande skrivningen i 6 § Vattentjänstlagen (LAV) kommer domstolarna antagligen att få ännu mer att göra:
“Vid bedömningen av behovet enligt första stycket ska särskild hänsyn tas till förutsättningarna att tillgodose behovet av en vattentjänst genom en enskild anläggning som kan godtas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön.”
Det har gjorts en granskning av miljö- och hälsokriterier i samband med framtagande av vattentjänstplanen. Det är alltså bedömningar utifrån “skyddet för människors hälsa och miljön”. Det har också gjorts en miljöbedömning som finns med som bilaga till vattentjänstplanen.
Miljö och hälsa har av tradition i Vänersborgs kommun en mycket positiv inställning till kommunala VA-tjänster, och motsvarande negativ till enskilda avloppslösningar. (Jämför t ex med behandlingen av Solvarm i Sikhall.) Den inställningen finns kvar även idag. I Miljöbedömningen står det t ex följande om kommunens VA-tjänster:
“stabilare dricksvattenförsörjning och bättre rening … bidrar till att förbättra den ekologiska statusen genom minskad övergödning.”
Självklart är det så att enskilda avloppsanläggningar som inte håller måttet när det gäller skyddet för människors hälsa och miljön måste åtgärdas. De ska dock inspekteras och bedömas enskilt och på plats. Det har flera rättsfall slagit fast, det duger inte med så kallade “skrivbordstillsyner”. Det finns enskilda avloppslösningar som är minst lika bra som kommunens VA-tjänster.
Det är snarare så att det är kommunernas bräddavlopp som är det stora hotet mot Vänerns vatten. Det framgår av en numera “gammal” rapport från Sweco 2016 – lyssna gärna på ett kort radioinslag om rapporten “Avloppsvatten hotar Vänerns dricksvatten”. Jag antar att de flesta avloppsreningsverken runt Vänern fortfarande inte har uppdaterats, även om Vänersborg har investerat åtskilliga miljoner på avloppsreningsverken. För övrigt ser jag inte att vattentjänstplanen är riktigt fullständig – LAV 6b §:
”En vattentjänstplan ska också innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va- anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall.”
Det blir säkerligen en hel del synpunkter i samrådet om de enskilda fastigheterna. De diskussionerna, och antagligen också meningsskiljaktigheterna, kommer sannolikt även att fortsätta både när en eventuellt omarbetad vattentjänstplan ska granskas och efter att kommunfullmäktige har antagit den.
Jag har också några synpunkter…
Det finns många fastigheter på Vänersnäs som har avrinning till Dättern.
“Dättern bedöms som särskilt känslig och i behov av extra hänsyn. Denna vattenförekomst har en måttlig ekologisk status där statusen för näringsämnen är otillfredsställande.”
Och det beror enligt Miljö och hälsa tydligen på:
“Enskilda avlopp har en betydande påverkan på vattenförekomsten.”
Jag reagerar starkt på det. På båda sidor om Dättern, på Vänersnäs och på Grästorpssidan, finns det många och större jordbruk. Dessutom rinner Nossan ut i Dättern och längs Nossan finns det två avloppsreningsverk, i Grästorp och i Nossebro. Det är betydligt troligare att orsaken till övergödningen i Dättern kommer från dessa källor och inte de enskilda avloppen. Dessutom menar Miljö och hälsa att t ex de enskilda avloppen från Hallby Södra är en miljöfara för Dättern. Det är 1 km fågelvägen från skolan (Hallby) till Dättern…
Det nämns också, för t ex utvidgningen av verksamhetsområdena i Gaddesanna och Kyrkbyn, att badplatsen på Gardesanna är känslig för utsläpp från de enskilda avloppen. Det anser Länsstyrelsen också.
Det är viktigt att det går att bada utan risk på våra badplatser, självklart. Jag tittade därför på de prover som görs i badvattnen i kommunen. (Se “Badplatser och kvalitet på badvatten i Vänersborgs kommun”.)
Det har tagits vattenprover i Gardesanna sedan juni 2020. Det har alltid varit “Tjänligt” och “Ingen blomning” (algförekomst) – med ett undantag. Den 14 augusti 2023 var det “Tjänligt med anmärkning”, men 2 dagar senare var det återigen “Ingen anmärkning” och ytterligare 2 dagar senare återigen “Ingen anmärkning”. Badvattnet klassificeras som “Utmärkt kvalitet”. Det är inte alla badplatser som har fått de resultaten… (Se den glada nyheten i dagens TTELA – ”Grönt ljus för bad i Vänersborg”.)
Vattentjänstplanen ska efter att den är fastställd av kommunfullmäktige i Vänersborg prövas minst en gång vart 4:e år om den fortfarande är aktuell. Då kan det ske förändringar i planen. Det är framför allt detta som “kan hända” (citerat från vattentjänstplanen):
”Bevakningsområden där riktvärdet om minst 20 byggnader inte uppfylls. Dessa områden ligger under bevakning och kan vid nästa aktualitetsprövning komma att ingå som utbyggnadsområde eller tänkbart utvecklingsområde om ny bebyggelse tillkommit.”
Och:
“Potentiella verksamhetsområden från Länsstyrelsen där det gjorts en grov bedömning var det finns flest områden i länet i behov av VA-tjänster och var det kan tänkas finnas störst problem.”
Det är viktigt att samtliga fastighetsägare som på någon sätt berörs, och även andra kommuninvånare (t ex politiker…) studerar vattentjänstplanen. Det går att ladda ner vattentjänstplanen här eller på kommunens hemsida. På kommunens webbplats kan man också ladda ner Miljöbedömning, Dagvattenplan mm. I kommunens kartverktyg finns en överblick av utbyggnadsplanen och de områden som är identifierade som områden där det finns grund för utbyggnad.
==
Om vattentjänstplanen: Inför samråd
- ”Samråd om vattentjänstplanen! (1)” – 22 maj 2024
- ”VA-plan: Varför inte verksamhetsområde? (2)” – 27 maj 2024
- ”VA-plan: Varför verksamhetsområde? (3)” – 29 maj 2024