Igår söndag skrev jag om de sammanlagt 8 motioner som ska behandlas i kommunstyrelsen på onsdag – och beslutas på kommunfullmäktige två veckor senare. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner”.) Det betyder att det “bara” är 38 ärenden kvar att redogöra för…

Tre av ärendena handlar om Kunskapsförbundet Väst. Ett av dem har jag skrivit om i den förra “kommunstyrelsebloggen”, nämligen motionen från moderaterna Gunnar Lidell och Henrik Josten, både 1:e vice ordförande, Lidell i kommunstyrelsen och Josten i Kunskapsförbundet.

Det andra ärendet som ska behandlas är ett ärende som blev återremitterat av kommunfullmäktige när det behandlades den 19 juni. (Se “Har KFV någon framtid?”.) Det var en begäran från Kunskapsförbundet om ett tillskott på totalt 17 milj kr från Trollhättan och Vänersborg. (För Vänersborg del skulle det handla om ca 6,8 milj kr.) Lutz Rininsland (V) och undertecknad yrkade att förbundet skulle få pengarna. Det verkade som om trycket på de styrande (S+C+MP) blev lite för stort och efter en ajournering yrkade Kenneth Borgmalm (S) på återremiss.

Återremissen motiverades med:

“på grund av moderaternas kommande motion kring att det finns en vinst i att se över resursfördelningsmodellen”

“Moderaternas kommande motion” är för övrigt den motion som det yrkas avslag på till onsdag. 

Nu är ärendet tillbaka och naturligtvis yrkas det avslag på Kunskapsförbundets begäran om mer pengar… Det motiveras med att ägarrådet, dvs kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg, har sagt nej:

“Den gemensamma bedömningen från ägarrådet är att det ekonomiska utrymmet i medlemskommunerna inte medger ytterligare tillskott till KFV”

Ägarrådet har egentligen ingen som helst formell rätt att fatta ett sådant här beslut, men där sitter Paul Åkerlund (S) från Trollhättan och Benny Augustsson (S). Och det brukar bli som de säger i fullmäktige också – i varje fall i Trollhättan… Och fullmäktige i Trollhättan har redan sagt nej till Kunskapsförbundets begäran…

Kommunstyrelsens arbetsutskott, dvs med tre av dom som sitter i ägarrådet, håller inte helt överraskande med ägarrådet… I underlaget står:

“Vad gäller möjligheten för medlemskommunerna att tillskjuta ytterligare medel till Kunskapsförbundet under 2019, så kvarstår bedömningen att det ekonomiska läget i medlemskommunerna inte medger detta.”

Så nu på fullmäktiges sammanträde den 23 oktober kommer Kunskapsförbundet att få beskedet att det inte får några pengar från Vänersborg – på en begäran från den 26 mars.

Kvarnarna mal långsamt och under tiden har Kunskapsförbundet fortsatt att spara, genom att göra sig av med lärare och annan personal, så att årets prognostiserade underskott har minskat till 12 milj kr. Detta underskott kommer kommunstyrelsen och fullmäktige att tycka att KFV ska hantera:

“inom ramen för förbundets upparbetade egna kapital”

Och med den formuleringen låter det precis som om allt vore frid och fröjd. Sanningen är ju att Kunskapsförbundet håller på att monteras ned och att den godtagbara kvaliteten är i fara…

En uppmärksam partikollega upptäckte en liten intressant förändring i underlagen. När Kunskapsförbundet begärde dessa pengar, 17 milj kr, så förklarades orsakerna till budgetunderskottet. En av orsakerna var:

“minskade intäkter från Migrationsverket (färre elever att söka pengar för)”

Så står det alltså i äskandet från Kunskapsförbundet och även i förbundsdirektionens protokoll från den 26 mars. I handlingarna till kommunstyrelsen har denna formulering ändrats till:

“minskade intäkter från Migrationsverket (färre elever)”

Den formulering som används i Vänersborg (se ändringen inom parenteserna) är faktiskt vilseledande. De elever som det handlar om finns i undervisningen och det betyder att de kostar. Det förhåller sig så att staten under en begränsad tid betalar för nytillkommande elever. När ”tiden är ute” är eleverna kvar på någon nivå i undervisningen men nu utan statliga tillkommande medel…

Jag tycker att Kunskapsförbundet ska få ett ekonomiskt tillskott av ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg.

Detta ärende handlade om gymnasieskolan, nästa KFV-ärende handlar om vuxenutbildningen. Även denna bedrivs i Kunskapsförbundets regi.

Kunskapsförbundet Väst äskar om tillskott på lite drygt 5,9 milj kr för att kunna genomföra den grundläggande vuxenutbildning som efterfrågas 2019. Det motsvarar 171 helårsplatser.

Det bör påpekas att kommunerna har en lagstadgad skyldighet att anordna grundläggande vuxenutbildning. KFV skriver så här i sin begäran:

“Med anledning av rättighetslagstiftningen behövs ytterligare medel från medlemskommunerna till vuxenutbildningen för att kunna uppfylla den lagstadgade skyldigheten.”

Det är tungt. Och det är viktigt för dom det berör – och för hela Vänersborg, och Trollhättan. Det handlar om att vuxna ska få möjlighet att bli behöriga till gymnasiestudier. Särskilt viktigt i tider där samhället går mot lågkonjunktur och ökad arbetslöshet…

I Trollhättan sa fullmäktige nej till pengarna. Det föranledde Kent Almkvist, centerpartist från Trollhättan och KFV, att överklaga beslutet. Grunden för överklagandet var att utbildningen är lagstadgad. Det har inte kommit någon dom än.

Beslutsförslaget är att även Vänersborg ska säga nej:

“Kommunfullmäktige beslutar avslå Kunskapsförbundets Väst äskande om extra medel till grundläggande vuxenutbildning.”

I underlaget finns inget resonemang om att det är en lagstadgad skyldighet att anordna grundläggande vuxenutbildning. Det står inte heller något om de individuella, sociala eller samhälleliga konsekvenserna av ett nej… Det handlar bara om kommunens ekonomi:

“Vad gäller möjligheten för medlemskommunerna att tillskjuta ytterligare medel till Kunskapsförbundet under 2019, så kvarstår bedömningen att det ekonomiska läget i medlemskommunerna inte medger detta.”

Det är lite beklämmande tycker jag.

Gunnar Lidell (M) och Henrik Harlitz (M) reserverade sig i kommunstyrelsens arbetsutskott mot beslutet:

“Vi vet idag att de aktuella vuxenutbildningarna inte kommer att genomföras under 2019, och med den kunskapen, och dessutom att Trollhättans stad har beslutat om att avslå sin del av de äskade medlen, kunde vi riskerat att hamna i ett ohållbart läge. Hade vi inte haft denna kunskap om detta hade tänkt att lägga följande beslutsförslag:

Förslag till beslut:
Med hänvisning till ständiga behov om att erbjuda vuxenutbildning, och för att öka våra kommuninvånarnas möjlighet till egenförsörjning.
Kommunfullmäktige bifaller Kunskapsförbundet Västs begäran om ekonomiskt tillskott.

Men vi skulle i så fall riskerat att bryta mot kommunallagen, och dessutom i avvaktan på beredning/beslut om motionen (KS 2019/300) angående resursfördelningsmodell, kom vi fram till att endast reservera oss gentemot beslutet.”

Det är som jag skrev om igår, om en motion. Tiden har gått sedan Kunskapsförbundet i maj gjorde sin begäran om tillskott, och eftersom inget beslut har fattats, och KFV därför inte har fått några ekonomiska medel, så har inte heller förbundet inrättat de här studieplatserna… Så frågan är liksom inte längre aktuell, “tåget har gått”…

Det lär nog bli så att även Vänsterpartiet kommer att reservera sig på något sätt, kanske till och med sluta upp bakom moderaternas reservation.

Innan jag lämnar det här ärendet skulle jag vilja göra ett litet tillägg. Det visar hur den kommunala ledningen ser på frågan. Istället för att se till personerna bakom siffrorna, och den situation de och deras familjer befinner sig i, är det bara ekonomi och budget som gäller. För det är ju så att människor som inte får studera och som inte har arbete, just kanske för att de inte har tillräcklig utbildning, i stort sett är hänvisade till försörjningsstöd. Studerar de, så får de studiebidrag – studerar de inte så blir det socialen. Med andra ord, de pengar som Trollhättan och Vänersborg sparar på att säga nej till Kunskapsförbundet går till försörjningsstöd istället.

Den 10 juni gav kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) följande uppdrag till kommundirektör Tshibanda:

“Kommunstyrelsens ordförande uppdrar åt kommundirektören att ta fram underlag för att utreda frågan om kostnader och behov av vuxenutbildning i förhållande till försörjningsstöd.”

Det tycks onekligen som om Augustssons målsättning enbart är att välja det för kommunen billigaste alternativet. Inga andra hänsyn, inga andra överväganden, ingen inlevelse i de enskilda personernas tillvaro, ingen känsla, utan endast – vad blir minst dyrt?

Är denna syn typisk för socialdemokratin idag?

Ja, det var två ärenden till som ska behandlas på kommunstyrelsen på onsdag. Det är fortfarande några kvar… Vi får se om jag hinner skriva om några fler.

PS. Här kan du läsa om de motioner som ska behandlas på KS – ”Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner” och här om ännu fler ärenden – ”Kommunstyrelse‌ ‌9/10‌ ‌(3)‌: Kultur mm”.

Imorgon är det sammanträde med kommunstyrelsen. Det är som jag har skrivit tidigare en diger dagordning och en ordentlig bunt papper. Jag har beskrivit och kommenterat några av ärendena tidigare. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner” och “Kommunstyrelse‌ ‌9/10‌ ‌(2)‌: KFV”.) Idag tänkte jag avsluta denna bloggserie med några av de övriga punkterna på ärendelistan.

Halle- och Hunneberg har varit uppe till debatt den senaste tiden. Det är naturligtvis besparingen och nedläggningen av fisket i Hallsjön som har stått i fokus. Det ska dock inte kommunstyrelsen behandla imorgon. Däremot ska kommunstyrelsen besluta att anslå 450.000 kr för år 2019 till det projektgruppsarbete som är ett led i:

“fullgörandet av Vänersborgs kommuns åtaganden enligt avsiktsförklaringen ”Halle- & Hunneberg, en hållbar reseanledning av internationell standard””

Det sker ett utvecklingsarbete på bergen, ett samarbete mellan Vänersborgs, Trollhättans och Grästorps kommuner. Tillsammans lägger kommunerna 1 milj kr. Projektets vision är att skapa förutsättningar för en hållbar reseanledning, med internationell standard, till ekoparken Halle- och Hunneberg.

Jag har lite svårt att hålla isär alla aktörer som jobbar för att utveckla bergen, men jag hoppas att de som är inblandade inte har det. Det svåraste att förstå är däremot hur Vänersborgs kommun kan delta i ett sådant här projekt samtidigt som kommunen med “den andra handen” lägger ner fisket i Hallsjön. Vill de styrande i kommunen locka folk, både kommuninvånare och turister, till Halle- och Hunneberg eller inte?

Och på tal om  Hunneberg.

Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB ansökte 2018 om investeringsmedel, 180.000 kr, “för underhåll och förnyelse av muséets fasta utställning”. Då blev det avslag. Muséet sökte pengarna återigen, för 2019. Och nu i oktober (varför denna långbänk?) blir det avslag – igen…. Det är dock väldigt oklart var frågan har hanterats innan den nu kommer upp i kommunstyrelsen. Det står att ärendet har diskuterats i budgetberedningen, men det verkar inte troligt.

Om Vänersborg vill locka besökare till bergen så borde kommunen inse att den måste underhålla besöksmålen. Det kommer inga turister eller andra besökare om det inte satsas. Vad jag förstår så behöver muséets fasta utställning fräschas upp. “Dammar det igen” så lär väl museibesökarna kräva entrépengarna tillbaka… (Jag är inte helt uppdaterad på vad muséet kostar kommunen totalt, men för två år sedan var siffran drygt 3 milj kr.)

Biblioteket är i behov av genomgripande renovering och anpassning i såväl tillgänglighets- som arbetsmiljö- och verksamhetsperspektiv. Det har nog inte undgått någon vänersborgare. Frågan har nötts och blötts tämligen länge nu.

I nuläget finns tre alternativ, eller rättare sagt två. Alternativet att kommunen skulle bygga ett nytt bibliotek i egen regi skulle bli alldeles för dyrt. Inget parti förordar detta alternativ.

De två andra alternativen handlar om att renovera och bygga om de nuvarande lokalerna i kv Malörten. Det mindre dyra alternativet (alternativ 3) avser renovering och tillgänglighetsanpassning, medan det dyrare förslaget (alternativ 1) avser en större och modernare renovering och ombyggnad utifrån en ursprunglig programskrivning. Årshyran för det dyrare alternativet, där det handlar om 2.560 kvm, kommer att uppgå till 3,52 milj kr, medan det mindre dyra ger en årshyra på 3,10 milj. Notera att då handlar det om en lokalyta på “endast” 2.104 kvm.

Alla partier tycks förorda det dyrare alternativet – alla utom minialliansen (M+L+KD). Och de har majoritet i kommunstyrelsens arbetsutskott. Så förslaget till kommunstyrelsen är det billigare alternativet, men jag tror att det kommer att förlora… (Frågan kommer slutligen att avgöras i fullmäktige.) Jag tror att snålheten återigen bedrar visheten hos minialliansen, precis som med fisket i Hallsjön…

Däremot föreslås det att kommunstyrelsen bifaller en framställan från “Stiftelsen för Dalslands kanals framtida bestånd”. Stiftelsen äger 85% av Dalslands Kanal AB. Kanalbolaget bedriver kanal- och fastighetsrörelse. (Se här för mer information.)

Det kan stundtals vara lite svårt att förstå kommunens prioriteringar, men kommunstyrelsen ska anslå 231.794 kr till stiftelsen (2020). Jag tror att Vänersborgs kommun har varit med i stiftelsen från början.

Även Vattenpalatset ska få mer pengar. Kommunledningen anser att det är prioriterat att varmvattenbassängen drivs vidare. Vattenpalatset Vänerparken ska således få en höjd årlig ersättning med 350.000 kr. Den sammanlagda kostnaden för varmvattenbassängen kommer då att uppgå till 665.000 kr. Det torde innebära att kommunens totala kostnader för Vattenpalatset överstiger 8 milj kr per år…

Revisionsföretaget PWC har på uppdrag av kommunens revisorer kontrollerat IT-säkerheten. Företaget har som ett led i kontrollen också agerat “hackare” och utfört attacker mot IT-systemen.

Den frågan som PWC ställde sig, “finns en tillfredsställande intern styrning och kontroll för en effektiv och säker hantering av IT?” blev svaret ett entydigt “nej”. Av 9 kontrollmål var 6 ej uppfyllda, 2 delvis uppfyllda och bara 1 kontrollmål uppfyllt (“Är IT-driften/användning av IT tillräckligt fri från störningar/incidenter?”).

IT-avdelningen har onekligen en del att arbeta med…

Kommunstyrelsen, och senare kommunfullmäktige, ska titta på partiernas redovisningar om hur partistödet har använts år 2018, vilket är lite sent kan tyckas. Men ingen verkar ha sett några “konstigheter”. Däremot ska inget beslut tas om partistödet för 2020. Det ger mig tid att lämna in en motion om ändrade regler kring storleken av partistödet…

Kommunstyrelsen har fler ärenden att avhandla. Det ska t ex säljas mark på Holmängs hage till byggföretag och några verksamhetsområden ska utökas. Kommunens inriktningsmål och reglerna för mål- och resultatstyrningen ska ses över. Det är naturligtvis viktigt men jag är mycket tveksam till hela det kommunala styrsystemet. Det har jag skrivit om i tidigare bloggar. (Se t ex “Tillitskommissionens betänkande om kommunal styrning”.) Och ibland, t ex nu, kan jag faktiskt bli lite “irriterad”…

Hur ska man (jag) gå tillväga för att få kommunen att se över styrsystemet, eller i varje fall ta en diskussion?

Det kändes som om Vänersborg var “lite på väg” med den så kallade omvärldsanalysen, en del av arbetet med MRP 2020. Där fanns ett avsnitt om tillitsbaserad styrning (motsatsen till NPM och det sätt kommunen styrs idag) och en del idéer som skulle kunna implementeras. Min känsla var att dåvarande kommundirektör Tshibanda i grunden var positiv. (Se “Kommunal styrning”.)

Eller ska man (jag) hoppas på att konsultföretaget Public Partner kommer att ta upp styrningen på något sätt, i den “genomlysning” som pågår. Jag vet inte. Public Partner ska tydligen intervjua folk, men jag har i varje fall inte blivit inbjuden…

Vi får se. Det som nu ska diskuteras i kommunstyrelsen är i varje fall bara kosmetiska textförändringar… 

Det kommer inte att bli några större diskussioner, om några alls, om de frågor som jag har tagit upp i denna och de två tidigare bloggarna. Blir det diskussion så blir det i kommunfullmäktige om två veckor. Då ska nästan alla de ärenden jag har skrivit om upp för beslut. Imorgon lär bara någon partirepresentant meddela att hen eller partiet tänker rösta nej, komma med ett annat yrkande, reservera sig eller något i den stilen. Ja, kanske lämnas också något skriftligt om detta in.

PS. De två tidigare bloggarna om morgondagens kommunstyrelse hittar du här – “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner” och “Kommunstyrelse‌ ‌9/10‌ ‌(2)‌: KFV”.

När klockan precis hade passerat 16 tackade kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) alla ledamöter och ersättare för ett väl genomfört sammanträde. Det hade varit ett långt möte med kommunstyrelsen – och då hoppade ändå ordförande Augustsson över utbildningen för oss politiker. Den ska istället genomföras nästa gång, förhoppningsvis då på ett möte med några färre än de 46 ärenden som avhandlades igår.

Fast det är inte hela sanningen. De 46 ärendena avhandlades faktiskt på bara 80 minuter… Och det säger väl sig självt att det inte gav särskilt mycket utrymme till politiska samtal eller diskussioner. Som ett sammanträde med kommunens högsta verkställande organ borde genomsyras av. Tänker jag… (Jag har gått igenom flera av ärendena ganska noggrant i tre bloggar inför mötet, se “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner”, “KFV” och “Kultur mm”.)

Den större delen av sammanträdestiden ägnades åt information.

Arbetsmiljöverket är på nationell turné under temat “Hållbart arbetsliv är lönsamt för alla”. Den dryga timmen ägnade verket åt arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön, systematiskt arbetsmiljöarbete, statistik och arbetsmiljölagen mm. Dessa frågor är mycket viktiga, och de blir inte mindre viktiga i dessa tider när de styrande politikerna “effektiviserar”, dvs skär ner på pengar till verksamheterna, t ex inom skola, vård och omsorg, vilket gör att allt färre människor ska göra samma jobb som tidigare. Och helst bättre… Denna aspekt av de antagna budgetarna – “effektiviseringarnas” påverkan på arbetsmiljön – tycks politiker inte låtsas om… (Det finns en utmärkt, ganska kort och lättläst bok, om denna “problematik”. Boken rekommenderas å det varmaste: “De effektiva – en bok om varför välfärdens medarbetare går sönder” av Åsa Plesner och Marcus Larsson – klicka här.)

Vi fick reda på att Arbetsmiljölagen omfattar alla arbetstagare och elever i utbildning (från förskoleklass) och i samband med informationen om riskanalyser så var jag tvungen att ställa en fråga. Ska riskbedömningar inför ändringar i verksamheten göras innan eller efter beslut…? Jag tror att föreläsarna tyckte att det var en konstig fråga – det var ju självklart att det skulle ske före beslut… De har nog inte varit i Vänersborg förut… Men några av de närvarande politikerna kom säkert ihåg att jag har överklagat ett beslut till Förvaltningsrätten om att ingen riskbedömning gjordes innan fullmäktige bestämde om förändringarna i “utemiljön” på Mariedalskolan. (Se “Överklagan till Förvaltningsrätten”. Ingen dom har för övrigt meddelats än.)

Mötesdeltagarna fick lyssna på en dragning av kommunens delårsrapport. Det var tämligen dystra ekonomiska prognoser som förmedlades. Nämnderna beräknas göra ett underskott år 2019 på 48 milj kr. Barn- och utbildningsnämnden står för 13,8 milj kr av detta underskott (grundskolan -12,8 milj), socialnämnden 52,1 milj kr (äldreomsorgen -13,6 milj, individ & familjeomsorg -27,8 milj och omsorg om funktionshindrade -9,6 milj), samhällsbyggnadsnämnden -9,7 milj kr och kultur- och fritidsnämnden 3,9 milj kr (fritid -4,2 milj). Trots dessa siffror är prognosen att kommunen som helhet gör ett överskott på 17 milj kr, vilket är ett resultat på 0,6%. Det är bland annat intäkterna från skatter och statsbidrag som har ökat med 17,1 milj kr.

Förvaltningscheferna Sofia Bråberg, barn- och utbildningsförvaltningen, och Håkan Alfredsson, kultur- och fritidsförvaltningen, berättade vidare om samarbetet mellan förvaltningarna med fokus på elevernas skolresultat och hur det jobbas med att förbättra dessa. Det är ju ett av kommunens övergripande mål. Och förvaltningarna gör ett fantastiskt arbete – utifrån de ekonomiska resurser de har blivit tilldelade. Som “de” dock “övertrasserar”… Trots många positiva tongångar så återstår dock den bittra sanningen att 25% av de elever som slutade 9:an i våras inte är behöriga till gymnasiet… (Se “Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror”.) Det är sådant som en kritisk vänsterpartist till mångas förtret(?) påpekar i dessa sammanhang…

Kommunstyrelsen fick en längre föredragning om “framtidens bibliotek” av Håkan Alfredsson och Christer Glännestrand. Det handlade om vilket alternativ som ska väljas nu när bibliotekslokalerna måste renoveras och byggas om. Det fanns ett dyrare, men mycket mer omfattande, alternativ på ombyggnad (alternativ 1). Här är det tänkt att biblioteksytan ska bli större i och med att systembolagets gamla lokaler också ska användas. Det andra var ett något billigare alternativ (alternativ 3), men som i mångt och mycket handlade om en uppfräschning och renovering av nuvarande lokaler. Det uttrycktes som att alternativ 1 var “framtidens bibliotek” medan alternativ 3 vad “dagens bibliotek”. (Se “Kommunstyrelse‌ ‌9/10‌ ‌(3)‌: Kultur mm”.)

Kultur- och fritidsnämnden hade förordat alternativ 1, bara moderaternas ledamot röstade mot. I kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) röstade kristdemokraten med de två moderaterna på alternativ 3. Igår var det faktiskt en viss diskussion kring denna fråga (egentligen den enda diskussion som förekom tillsammans med en diskussion kring kommunens inriktningsmå). Det blev ingen omröstning, utan efter acklamation (ledamöterna ropar ja eller nej) kom ordförande Augustsson fram till att alternativ 1 hade “vunnit”. Det efter att både kristdemokraten och liberalen uttryckt uppfattningen att alternativ 1 var bäst. Vilket splittrade det borgerliga blocket. Vänsterpartiet stödde också de styrande partierna, dvs alternativ 1. Sverigedemokraterna däremot avstod från att delta i beslutet.

Idag på ett frukostmöte, som kommunens näringslivsavdelning arrangerade, sa Gunnar Lidell (M) inför deltagarna att kommunstyrelsen var överens igår. Och att det var positivt – inga voteringar förekom. Men det berodde på att Lidell visste att han skulle förlora denna omröstning…

Om två veckor ska kommunfullmäktige fatta det slutliga och avgörande beslutet. Allt talar för att kommunstyrelsens förslag, dvs alternativ 1, också ska bli fullmäktiges beslut.

Det var också information om hur kommunen räknar ut priset på en försäljning av en fastighet vid Holmängs hage.

Det var bara att låtsas som om man förstod. Men det var inte föreläsarens fel utan berodde helt på åhöraren ifråga…

Det var också en information om processen kring ny kommundirektör. Just nu håller man på att slutföra arbetet med att sammanställa en kravprofil. I v 50 beräknas det att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S), efter samråd med Gunnar Lidell (M) och Bo Carlsson (C), beslutar om vem som ska bli Vänersborgs nye kommundirektör.

Efter informationen var det dags att avhandla alla beslutspunkter på dagordningen. Det gick i snabb takt. Det var som sagt bara på biblioteksfrågan, och även på kommunens inriktningsmål, som kommunstyrelsen “stannade till”. Några kommentarer förekom dock på några ärenden, men diskussion – nä…

I ärendet “Begäran om extra medel från medlemskommunerna i Kunskapsförbundet Väst” påpekade jag ett fel i handlingarna och både James Bucci (V) och jag deltog inte i själva beslutet. Gunnar Lidell (M) lämnade en protokollsanteckning. Ärendet avgörs av fullmäktige om två veckor. (Se “Kommunstyrelse‌ ‌9/10‌ ‌(2)‌: KFV”.)

När det gällde Kunskapsförbundets ansvar för vuxenutbildningen och dess genomförande, så bedyrade Benny Augustsson (S) att arbetet med ett nytt avtal mellan Vänersborg och Kunskapsförbundet är igång och att det ska gå snabbt. Han lät också ganska optimistisk och “positiv”. …men det återstår att se…

Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum AB hade ansökt om investeringsmedel (180.000 kr) för underhåll och förnyelse av muséets fasta utställning. (Se “Kommunstyrelse‌ ‌9/10‌ ‌(3)‌: Kultur mm”.) Det blev ett nej. Det förvånade mig en del att några ledamöter framförde att det hade varit många idéer och visioner, men att mycket var oklart om hur framtiden ska se ut. Det var mer än vad jag visste. Jag avstod från att rösta. Morgan Larsson (MBP) yrkade bifall till muséets ansökan.

En hel del motioner behandlades. Och de blev behandlade som väntat, nästan. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner”.) I Kesselmarks (V) motion om att de kommunala bolagen skulle ges möjlighet att presentera sig för kommunfullmäktige ändrades beslutet att motionen “bifalls” till att motionen “besvaras”. Det svaret ville Anders Strand (SD) ha på SD:s motion om parksoffor också, från “avslås” till “besvaras”. Det blev inte så.

Om några inte förstod min fråga till representanterna från Arbetsmiljöverket (se ovan) så kanske det gick upp ett ljus när motionen från Lutz Rininsland (V) och mig, om att nämnder skulle utrustas med en särskild kassa för att göra t ex riskbedömningar innan beslut, behandlades… Motionen blev “besvarad”, inte “avslagen”…

Innan beslut fattades om Henrik Jostens (M) och Gunnar Lidells (M) motion om att initiera en diskussion om att “möjliggöra för en enskild ägarkommun att finansiera verksamheter i KFV som är av särskild vikt för den kommunen” så passade flera partier på att tala om hur de ställde sig till motionen – för eller mot. Det gjorde jag också – jag var för motionen. Det var också MBP. (Det är möjligt att även andra partier var för, jag “somnade” nog till i det läget…) Efter acklamation blev det också kommunstyrelsens beslut. Frågan avgörs emellertid slutligen av fullmäktige.

Det blev en viss diskussion om kommuns inriktningsmål 2021. Det var Kenneth Borgmalm (S) och Henrik Harlitz (M) som hade en diskussion om formuleringar av målen och framför allt om målet “Alla i Vänersborg har goda, jämställda och jämlika förutsättningar att påverka sina liv” skulle finnas kvar i den uppräknade förteckningen eller inte. För mig var det en i stort sett ointressant diskussion. Vem “ute på golvet” bryr sig om vad politiker skriver i högtravade, till intet förpliktigande dokument….?

Tänkte jag kätterskt.

Det var kommunstyrelsens sammanträde onsdagen den 9 oktober. De flesta ärenden återkommer och beslutas slutgiltigt om två veckor, onsdagen den 23 oktober. Då kan alla vänersborgare komma till Folkets hus och med egna ögon och öron studera hur kommunens ärenden hanteras.

Nu ska jag börja läsa handlingarna för barn- och utbildningsnämndens möte på måndag och Kunskapsförbundets på tisdag…

Det är tur att jag är pensionär.

Det går i ett. Nu på måndag samlas barn- och utbildningsnämnden (BUN) till sammanträde. Så det är bara att läsa de utskickade handlingarna på 96 sidor.

Sammanträdet blir lite annorlunda denna gång. På en av punkterna får nämnden antagligen besök av en del “vanligt folk”. Så brukar det inte vara eftersom ordförande Mats Andersson (C) under den förra mandatperioden med ett helt eget delegeringsbeslut avgjorde att nämndens möten inte skulle vara öppna för vänersborgarna. Men nu ska BUN behandla ett medborgarförslag och då gäller en annan paragraf:

”Den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet och yttra sig för att framföra åsikter och förtydliganden samt svara på frågor om sitt förslag.”

Hur det nu ska gå till… Det är ett 20-tal personer som har undertecknat medborgarförslaget och jag vet inte ens om det går att få in så många i sammanträdesrummet. Och om alla ska yttra sig…

Det kommer onekligen att bli en ny och intressant erfarenhet. (Jag hoppas förresten att de eventuella undertecknarna som tänker komma har fått en tid för när ärendet ska behandlas, och att den hålls, så de inte behöver vänta i korridorerna alltför länge…) När nämnden sedan ska fatta beslut så får inte förslagsställarna vara med, de får inte ens närvara. Så är reglerna.

Ärendet som det handlar om är medborgarförslaget om att göra:

“större delen av av skogen som ingår i detaljplanen för Mariedal Östra blir en så kallad skolskog i samarbete med Mariedalskolan.”

Förslagsställarna vill således behålla Mariedal Östra genom att få den förklarad som skolskog. En skolskog är (se “Det här är en skolskog”): 

“ett avgränsat område som disponeras av skolan för lektioner och utevistelser. Här kan teorier testas i praktiken.”

I skolskogen är det tänkt att skolan ska få tillstånd att göra lite mer än vad allemansrätten tillåter, till exempel bygga eldplats, bygga vindskydd eller kanske avverka några träd.

TTELA hade en artikel om skolskogen i dagens TTELA (se TTELA “Nu faller snart träden i Mariedalskogen”). Den drastiska rubriken hänför sig till att det igår sattes upp skyltar kring skogsområdet om att nu snart ska det huggas och skövlas. På skyltarna stod det:

“Vänersborgs kommun kommer under oktober-november 2019 att avverka skogen för exploateringsområdet Mariedal Östra.”

Först skövlas skogen vid Kindblomsvägen och nu Mariedal Östra… (Och skogsdungarna vid Mariedalskolan och kvarteret Påfågelsögat…) Säga vad man vill om de styrande partierna i kommunen – de är i varje fall konsekventa. I Vänersborgs “stadsområde” ska det inte finnas några skogar!

Beslutet om att avverka skogen är redan fattat – efter många år och många diskussioner skulle man kunna tillägga. I juni blev de styrande partierna överens med den borgerliga oppositionen om att göra villatomter av skogen. Det var bara miljöpartiet som var mot. Av betongpartierna alltså. Oppositionspartierna vänsterpartiet, medborgarpartiet och sverigedemokraterna var också mot exploateringen av området. Men det stod av någon anledning inte i TTELA.

Jag tror ärligt talat inte att ett beslut i BUN på måndag, om att göra Mariedal Östra till skolskog, betyder något. Jag ser inte att ett ja till skolskog i nämnden kan gå/gälla före det redan fattade beslutet i kommunfullmäktige. (Frågan om skolskog ska också behandlas i samhällsbyggnadsnämnden, även om de två förvaltningarna har berett frågan i samråd.)

Varför ska då BUN överhuvudtaget behandla frågan? Jag tror att det beror på tidsaspekten. Fullmäktige beslutade den 20 mars 2019 om att barn- och utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden skulle få besluta i ärendet. (Medborgarförslaget “stämplades” i kommunen den 18 mars.) Då hade ännu inte kommunfullmäktige beslutat om att exploatera Mariedal Östra. Som kommunfullmäktige sedan gjorde den 19 juni. Det torde alltså bero på att BUN och samhällsbyggnadsnämnden har dragit medborgarförslaget i långbänk som situationen har uppstått, dvs fullmäktiges beslut hann komma emellan och det går inte längre att stoppa exploateringen av Mariedal Östra.

Det betyder med andra ord att jag tror att skogens öde redan är avgjort. Och med det sagt övergår jag till BUN:s sakliga och “opartiska” behandling av frågan.

Förslaget till nämnden är att avslå medborgarförslaget. 

Det finns egentligen bara en motivering till avslaget och det förklaras på följande sätt i underlaget till nämnden:

“Mariedalsskolan har redan idag ett samarbete med ungdomsorganisationen Skog och Ungdom gällande Lillåsstugan där skolan är flera dagar i veckan. En fritidsavdelning nyttjar Mariedalsskogen Östra för sin verksamhet, men inte under organiserade former. Rektor på Mariedalsskolan uppger att det inte finns ett intresse eller behov av att göra Mariedalsskogen Östra till en skolskog då de redan har ett engagemang i Lillåsstugan och anser att det är tillräckligt för att tillgodose skolans behov för utomhuspedagogik.”

Det är alltså skälet till att det inte finns intresse eller behov på Mariedalskolan för att etablera en skolskog på Mariedal Östra. Det finns en annan skog, vid Lillån, som används både oftare och mer “organiserat”.

Jag respekterar Mariedalskolans argument – och tycker också att det är tungt. Jag anser att skogen på Mariedal Östra (och Kindblomsvägen och skogsdungarna vid Mariedalskolan och kvarteret Påfågelsögat) ska bevaras, men det egentligen av andra skäl än att skogen ska vara en skolskog. Och det anser säkert de som har skrivit medborgarförslaget också… Så även om det är ett argument så finns det viktigare argument för ett bevarande av Mariedal Östra.

Det är för bedrövligt att betongpartierna ska avverka varenda skog som finns i själva staden Vänersborg. För att återigen göra min och vänsterpartiets åsikt i frågan tydlig så tänker jag rösta ja till förslaget att göra Mariedal Östra till en skolskog.

Barn- och utbildningsnämnden har en del andra ärenden på måndag än att diskutera och fatta beslut om att göra Mariedal Östra till en skolskog. (Se min förra blogg “BUN: Skolskog på Mariedal Östra?”.)

Sammanträdet börjar med att ledamöterna ska fortsätta sin “politikerutbildning”, en webbaserad utbildning under namnet “Att vara förtroendevald”. Den handlar typ om att vara förtroendevald… Ämnen som tas upp är t ex kommunallagen och kommunens organisation.

Barn- och utbildningsnämnden (BUN) ska sedan godkänna dokumentet “Ledningssystem för hälso- och sjukvård inom elevhälsan” för barn- och utbildningsförvaltningen. Och så blir det med all sannolikhet, det ser ut som ett fullödigt och väl genomarbetat dokument.

Nämnden får även information om lokalsituationen. Lokalärenden upptar en stor del av förvaltningens kraft, tid och arbete och har gjort så under en ganska lång tid. Därför har det blivit en stående punkt på nämndens dagordning att politikerna får ta del av det aktuella läget. Tyvärr skulle man kunna säga. Egentligen borde lokalfrågorna vara lösta, ordnade och skollokalerna ändamålsenliga och väl anpassade för den pedagogiska förskole- och skolverksamheten. Både förvaltningen och nämnden har egentligen annat att syssla med…

Förutom medborgarförslaget om Mariedal Östra ska BUN behandla en intressant och viktig motion från kristdemokraterna. Det är nästan så att jag skulle kunna ha skrivit den själv, så bra är den, men nu är det Marie-Louise Bäckman, Carl-Ewert Berg och Robert Johansson som har gjort det. Motionärerna yrkar att:

“Kommunens vaktmästarorganisation förändras så att de kommunala skolorna får fast placerade vaktmästare.”

Som argument för sitt yrkande anför de tre kristdemokraterna att det är svårt för eleverna att få en relation till vaktmästarna eftersom vaktmästarna alternerar mellan skolorna. Därigenom går de miste om:

“de praktiska, sociala och inte minst trygghetsskapande fördelar en fast vaktmästare kan ha under elevernas skoldag.”

Motionärerna menar också att dagens organisation gör det svårt att involvera vaktmästarna i aktiviteter utanför skolan som t ex utflykter. Sedan nämner motionärerna också miljöaspekterna av att vaktmästarna tillbringar tid i bilarna mellan skolorna.

Beslutsförslaget som ligger framför nämndsledamöterna är att motionen ska avslås.

Det är enligt min mening ganska tunna argument som framförs. Förvaltningen skriver:

“ingen skola har idag arbetsuppgifter för en fulltidstjänst så vaktmästarna behöver vara på mer än ett ställe för att fylla sin arbetsdag”

Och? Det är ju väldigt vanligt att andra inom skolan, och jag tänker t ex på slöjdlärare, inte heller har en fulltidstjänst på en skola utan tvingas åka runt mellan flera skolor. Det är rutin nu för tiden och har varit så i många år. Så vad är problemet om två eller tre skolor delar på en vaktmästartjänst? (Att varje skola ska ha en helt egen vaktmästare på 100% är naturligtvis inte möjligt, i varje fall inte i dagens läge.)

Förvaltningen menar vidare att tack vare att samhällsbyggnadsförvaltningen organiserar vaktmästarna i fyra arbetslag så minimerar det behoven av transport och tid. Vaktmästarna hoppar tack vare denna organisation inte runt på alla skolor i kommunen. Och förvaltningen verkar också mena att det finns andra personer på skolorna som skapar, och kan skapa, trygghet än vaktmästarna.

En fördel med arbetslagen, det är fortfarande BU-förvaltningens åsikt, är att vaktmästarna kan täcka upp för varandra vid sjukdom och ledigheter. Och det är ju riktigt. Det kan också vara svårt för en vaktmästare att vikariera på en annan skola eftersom hen inte känner till denna, varken elever eller lokaler. Vaktmästarna får självklart också mer kontakt med varandra med den nuvarande organisationen. De två sista argumenten mot motionen är mina…

Det finns dock fler argument för att skolorna, och BUN, ska “ta över” vaktmästarna än de som angetts i motionen.

Vaktmästarna kommer att känna väl till lokaler och utrustning på den skola (skolor) de är på, de får relationer till lärare och övrig personal (förutom till eleverna), de kommer att känna tillhörighet till skolan och känna en stolthet i sitt uppdrag, de blir involverade i den ordinarie verksamheten och vaktmästartjänsterna kan vara flexibla och t ex delas 50/50 med andra uppdrag inom verksamheten.

Ett stort problem med nuvarande organisation är att skolorna inte får vad de betalar för. Rektorerna får t ex inte bestämma vilka arbetsuppgifter de vill ha utförda. Det kan nämligen krocka med vaktmästarnas arbetsbeskrivningar. Vaktmästarna får med nuvarande arbetsbeskrivning t ex inte köra ut mat på utflykter eller skruva ihop möbler.

Och sedan undrar jag, har någon frågat vaktmästarna själva vad de vill? Jag har under åren pratat med några av dem, ganska många faktiskt. De har valt arbetet därför att de gillar att arbeta med barn och ungdomar och de uppskattar kontakten och sin roll på skolan. Tyvärr har några av dessa vaktmästare slutat sina arbeten just på grund av den nuvarande organisationen.

Kultur- och fritidsnämnden har egna vaktmästare anställda. Jag har för mig att de gjorde förändringen av ekonomiska skäl. Arena-Fritid har 11 vaktmästare. På fritidsgårdarna finns det en person som jobbar 50/50 som vaktmästare och fritidsledare och på musikskolan finns en person som jobbar 50/50 som vaktmästare och musiklärare. Kanske borde BUN lära av kultur- och fritid. Om det fungerar bra, och kanske till och med bättre än tidigare, varför skulle det inte fungera på samma sätt inom barn- och utbildningsförvaltningen?

Med andra ord, jag kan inte göra annat än hålla med kristdemokraterna. Vilket i sig kanske är värt ett “kors i taket”, det händer nämligen inte så ofta. Det är en viktig och bra motion.

Och när jag tittar på de två kommande ärendena, planer kring och uppföljning av privata utförare, så tänker jag på att BUN också skulle ta hand om städningen. Tänk vilken tid sådant här tar för våra rektorer och tjänstemän. Det är upphandling, kontroller, påpekanden, dokumentation, rättelser, nya kontroller, dokumentation, nya påpekanden, åtgärder, dokumentation… Och städningen är fortfarande undermålig… På vissa ställen är det riktigt illa.

Förvaltningen skriver i uppföljningen av privata utförare:

“Angående städet finns det ett mycket stort missnöje på skolorna som kvarstått efter flera påpekanden. Det underlag som skickats in från Clean Quality kan inte heller sägas vara i enlighet med avtalet.”

Förvaltningen konstaterar att det dels är brister i det inskickade materialet från företaget och dels att Clean Qualitys städ inte fungerar avtalsenligt i utförandet.

Det finns emellertid områden där det fungerar bra med de privata utförarna:

“Det som framkommit i uppföljningen är att rektorerna generellt är nöjda med simundervisningen och speciellt med simlärarna. Rektorerna är också generellt nöjda med skolskjutsen men att förarna i vissa fall har sämre kunskap om bemötande mot eleverna med särskilda behov.”

Sammanträdet avslutas med tre budgetärenden.

Det börjar med en månadsuppföljning av budgeten. Prognosen är att nämnden gör ett underskott i år på 13,8 milj kr.

Barnantalet i förskola och pedagogisk omsorg 1-5 år utvecklas tydligen enligt prognoserna och därmed enligt budget. Däremot verkar det som om det blir färre barn än beräknat på fritidshem och pedagogisk omsorg 6-13 år. Budgeten är tänkt för 2.005 barn, men prognosen visar på 1.890. När det gäller elevantalet på grundskolan och grundsärskolan verkar siffrorna gå åt andra hållet. Budgeten är på 4.939 elever, men prognosen är att det blir 4.993 elever, dvs 54 fler elever än prognostiserat.

Ärendet därefter handlar faktiskt om budgeten för nästa år (2020) – “Avrop 2020 gällande budgettillskott för att säkra statsbidrag”.

Strax efter semestrarna beskrev jag tämligen noggrant de ekonomiska förutsättningarna för förskolan och grundskolan i Vänersborg det kommande läsåret. (Se “Förskolans och skolans framtid (1/2)”.)

BUN och dess förvaltning tvingas spara i år och kommer att tvingas spara ännu mer 2020. Nästa år ska nämnden spara 40 milj kr. Det finns emellertid två passusar i betongpartiernas budgetbeslut från i juni som kan ändra förutsättningarna en del. Den ena passusen handlade om eventuell elevökning och den andra om osäkra statsbidrag.

Skrivningen om elevökning sa att BUN skulle få extra pengar om ökningen av elever blev fler än 10 över prognos. Förra sammanträdet, i september, begärde nämnden ett budgettillskott från kommunstyrelsen på 8,4 milj kr. (Se “Dags för höstens första BUN”.)

På måndag handlar det om osäkra statsbidrag. Det finns nämligen statsbidrag som bara betalas ut om inte kommunen själv skär ner på kostnaderna genom att sänka personaltätheten. Och det är ju liksom det som Vänersborg gör, sparar på förskola och skola. Och därmed riskerar att förlora statsbidrag…

Förvaltningen räknar upp de olika statsbidragen som kommunen kan gå miste om på grund av att nämnden inte får de nödvändiga ekonomiska resurserna. Det kan handla om sammanlagt 60 milj kr i indragna statsbidrag.

Bland annat följande statsbidrag riskerar BUN att gå miste om, om personaltätheten sänks: 

* Lågstadiesatsningen 3,8 milj kr
* Mindre barngrupper i förskolan 12,0 milj kr
* Personalförstärkning elevhälsa 2,2 milj kr
* Likvärdig skola 24,3 milj kr

I juni månads budgetbeslut för år 2020 löd formuleringen:

“Kommunstyrelsens förfogandeanslag utökas med 15 miljoner kronor för att säkra möjligheten till annars osäkra statsbidrag till Barn och utbildningsnämnden.”

Det är dessa pengar som nämnden tycker att kommunstyrelse borde betala ut. Beslutsförslaget lyder:

“Avropa om budgettillskott på 15+5 mkr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag och avsatta medel 2020 för att säkra statsbidrag till barn- och utbildningsnämnden.“

Nämnden vill alltså ha mer pengar, 15 milj för osäkra statsbidrag och 5 milj för ökat antal elever (tror jag att “+5” betyder). (OBS! Se fotnot nedan för mer info! 13/10)  Tvingas nämnden spara, genom att sänka personaltätheten, för att följa “kommunens budget” så riskerar nämnden alltså att gå miste om ytterligare 60 milj kr. Kommunstyrelsen måste därför tilldela BUN mer pengar. Tycker BUN.

Förvaltningen beskriver också några av nämndens ökade kostnader 2020, som kan vara bra att ha i minnet i framtida diskussioner…

“1. Inför budgetåret 2020 har barn- och utbildningsnämnden ökade lokalkostnader med ca 13,5 mkr och detta innebär att det blir mindre medel kvar till barn och elever.”

“2. Löneökningar, s.k. löneglidning, utöver löneavtalskompensationen påverkar vår personalbemanning d.v.s. att löner inom vissa kategorier av personal har ökat i högre takt t.ex. vid nyrekryteringar för att Vänersborgs kommun ska få legitimerade lärare. En beräkning visar att dessa ökade kostnader uppgår till ca 7 mkr och detta innebär att personalkostnaderna ökar och personaltätheten minskar.”

Det ska också bli en dialog om detaljbudgeten för 2020, men här fattas inget beslut förrän i november.

Det var de ärenden som ska behandlas på måndagens sammanträde. Jag tror faktiskt att det kan bli en del politiska diskussioner denna gång. Och det ska bli intressant att se var de politiska skiljelinjerna kommer att gå.

Fotnot 13/10. Fullmäktige avsatte 15 milj kr för att ”säkra statsbidragen”. Förvaltningen anser att 15 milj inte räcker. Det krävs ytterligare 5 milj kr för att inte sänka personaltätheten eller minska undervisningskostnaderna. BUN behöver alltså 20 milj kr (15+5). Annars finns alltså risken att Vänersborg blir återbetalningsskyldigt till staten, dvs inte får några statsbidrag.

Datumet 12 oktober 2019 kan bli historiskt. Det kan vara den dag då den sista fisketävlingen hölls i Hallsjön.

Igår samlades upp mot 150 fiskare, kanske ännu fler, runt Hallsjön på Halleberg. Det var fisketävling. Barn, ungdomar, kvinnor, män, “nysvenskar”, “gammelsvenskar”, företagare, arbetare, vänersborgare, utomsocknes, personer med funktionsvariationer, musiker, ja, till och med några gamla elever från Dalboskolan, försökte få tag i “gammelöringen” (om det finns “gammelgäddor” i Hallsjön vet jag inte). Bäst lyckades Damir Kuzelj. Han drog upp en öring på 2,7 kg. Han stod således som vinnare av tävlingen.

Redan vid 4-tiden på morgonen var människor ute runt sjön för att få tag på den bästa platsen. Och jag fick lära mig att idag fanns fisken i den östra änden av sjön. Det var vindriktningen som avgjorde det. Och det verkade den rutinerade delen av fiskarna veta… Det fångades förresten en röding igår. Den orsakade en viss uppståndelse bland de rutinerade. Det var 2 år sedan rödingar sattes ut i sjön och de flesta trodde att de var “uppdragna” för länge sedan.

Alla deltagare, oavsett om de fick någon fisk eller inte, fick uppleva en dag med frisk luft och härlig natur vid den vackra sjön, friluftsliv och naturupplevelser, lugn och – spänning… Vädret var varierat, ena stunden sol, andra regn och tredje en kylig vind. Men är man rutinerad så är man förberedd… Dagen avslutades med prisutdelning och lotterier. Det bjöds på korv med bröd, kaffe och kanelbullar. Flera företag från Vänersborg och Vargön hade sponsrat tävlingen och hade skänkt priser.

Det är en fantastisk stämning och gemenskap på ett sådant här arrangemang. Och det pratades en del, inte bara om stora fiskar…

Utan även om fula fiskar…

Det talades om politiker…

Det stora samtalsämnet var självklart kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2020. Den 19 juni fattade ju kommunens socialdemokrater, moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister beslutet att:

”Kultur och fritidsnämndens anslag minskas med 0,5 miljoner kronor. Finansieringen av fiske på Halleberg och Hunneberg upphör, detta gäller både utsättning, underhåll samt personal.”

Det är värt att upprepa en gång till. Vänersborgs styrande politiker och borgerliga opposition har alltså tillsammans bestämt att det är slut på fisket i Hallsjön.

Det hördes många upprörda röster som ansåg att beslutet inte bara var korkat, politikerna visste ju inte ens vad de pratade om. Det var många som skakade uppgivet på sina huvuden.

Några röster.

Kultur- och fritidsnämnden sköter bara en sjö på bergen – Hallsjön. Inga andra sjöar “på Halleberg och Hunneberg”… Som det står i beslutet. Nämndens anslag går till anställning av en person, en tjänst. I denna tjänst ingår det också andra arbetsuppgifter. En uppskattning är att ungefär 60% av tjänsten används till Hallsjön. Och 60% av 500.000 kr är… Det kanske är något för betongpartierna att räkna på innan de räknar in en besparing… För övrigt är inte personen som innehar tjänsten varslad, vilket innebär att han är fortsatt anställd även efter årsskiftet – fast med andra arbetsuppgifter. Ingen besparing överhuvudtaget alltså…

Det har sålts över 3.200 fiskekort i år. Pengarna betalar inte bara all utsättning av fisk utan även hyran av t ex en “baja-maja”. En del av överskottet går också till underhåll av bryggor och anpassning för personer som är t ex rullstolsbundna. Huruvida det är försäljningen av fiskekort som gör att kostnader för Hallsjön idag “bara” är 400.000 kr och inte 500.000 kr, som det står i fullmäktigebeslutet, vet jag inte.

Det är mycket som är gjort runt sjön under alla år som kommunen har arrenderat sjön av Sveaskog och kultur- och fritidsnämnden har erbjudit fiske.

“I det avtalet för arrendet står det att sjön ska återställas som den var från början. Då ska alla bryggor bort, vindskydd, allting. Det händer lite vid en sjö på 30 år.”

Det sa Kjell-Åke Wahlberg, arbetsledare på Vänersborgs kommun, till TTELA häromveckan. (Se TTELA “Slutet för populärt fiskevatten”.) Har betongpolitikerna tagit reda på vad det kostar att återställa sjön undrade flera av fiskarna. Det var enkelt att besvara den frågan – nej!

Benny Augustsson (S) till TTELA (se TTELA “Sparbehov stoppar fisket vid Hallsjön”):

“Nej det är inget jag har hört något om tidigare.”

En summa som nämndes var att återställningskostnader skulle uppgå till åtminstone 500.000 kr.

När kommunen ger ekonomiskt stöd till olika arrangemang i kommunen, som t ex bandy-VM och Aqua Blå, så sägs det alltid att kommunen får tillbaka de satsade pengarna i och med att omsättningen för stadens näringsliv ökar, som t ex hotell, restauranger och affärer. Borde inte kommunen räkna på samma sätt när det gäller Hallsjön? Självklart borde den det – svarar i varje fall en politiker, undertecknad… Fast det har betongpolitikerna tydligen inte reflekterat över i det här sammanhanget…

I diariet hittade jag en skrivelse häromsistens från kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans Norén (S). Den var stämplad den 30 september och hade rubriken “Delegeringsbeslut konsekvensanalys sportfiske Hallsjön”.

Ordförande Norén har fattat ett delegeringsbeslut, dvs han har fattat ett beslut i hela nämndens namn:

“Kultur- och fritidsnämnden överlämnar konsekvensrapport/analys med anledning av kommunfullmäktiges beslut att upphöra med finansieringen av sportfiske Hallsjön, till kommunstyrelsen för vidare handläggning.”

Det är ett litet märkligt förfarande. Mig veterligen har inte kultur- och fritidsnämnden fått något sådant här uppdrag överhuvudtaget. Kommunfullmäktige har ju redan fattat sitt beslut om Hallsjön, i juni. Utan konsekvensrapport eller analys. Den enda förklaringen till ordförande Noréns agerande är att han helt enkelt motsätter sig beslutet. 

Och det stöds av innehållet i Noréns skrivelse/beslut. Fast det konstiga är att han var med och fattade nedläggningsbeslutet i kommunfullmäktige i juni…

Eller också kanske skrivelsen har kommit till på grund av alla protester…

I nästa blogg ska jag redogöra för denna skrivelse. Som jag ska börja skriva redan nu…

PS. Du har väl skrivit på namninsamlingen? ”Bevara Hallsjön!!”

Del 2: “Rädda fisket i Hallsjön! (2/3): Skrivelse från kultur/fritid”

Anm. Det här en direkt fortsättning på min förra blogg – se “Rädda fisket i Hallsjön! (1/3)”.

Det stämplades in en märklig skrivelse i diariet i slutet av september. Det var kultur- och fritidsnämndens ordförande Hans Norén (S) som vad jag förstår lämnade in en skrivelse till kommunstyrelsen utan att ha fått något uppdrag om detta. Jag har i varje fall inte hört talas om det och det står inte heller något om det i Noréns skrivelse. Men om det finns ett sådant uppdrag så vore det egentligen bara bra. Det hade i så fall visat att den som hade gett uppdraget verkligen undrade om det var ett vettigt beslut som kommunfullmäktige fattade när det lade ner fisket i Hallsjön… Och kanske skulle vilja ändra det…

Men så väl är det nog inte…

Den konsekvensrapport/analys som ordförande Norén lämnar över till kommunstyrelsen i hela kultur- och fritidsnämndens namn har rubriken:

“Konsekvenser av kommunfullmäktiges beslut att upphöra med finansieringen av sportfiske Hallsjön 2020”

Det är en genomarbetad rapport som innehåller mycket fakta och analyser kring konsekvenserna av fullmäktiges beslut. Jag tänkte citera stora delar av rapporten så att alla fakta blir kända. Det visar sig för övrigt att en del av de fakta som jag har återgett tidigare inte riktigt stämmer till 100 procent.

Så här är det enligt skrivelsen:

“Sportfiske på Hallsjön bedrivs av kultur- och fritidsnämnden. Verksamheten sköts av flera personer men sammanlagt är 1,0 tjänst budgeterad för verksamheten. Till detta kommer kostnader för underhåll och skötsel av området (arrendeavgift, underhåll och skötsel av bryggor och båt, hyra handikapptoalett, kalkning, skyltning mm). Det görs inköp och utsättning av levande fisk flera gånger per år. Försäljning av fiskekort sker genom bensinstationer och turistbyrån samt närliggande camping.

Nettobudget 2019 för verksamheten är 500 tkr, varav personal utgör 423 tkr, material och övrigt 247 tkr. Intäkter förväntas finansiera verksamhetens kostnader med 170 tkr. Under 2018 redovisade verksamheten ett resultat på -13,2 tkr. Redovisat resultat per augusti 2019 uppgår till +13,5 tkr. Prognos för helåret är ett resultat i nivå med budget.

Marken kring Hallsjön ägs av Svea skog AB. För verksamheten finns avtal mellan Vänersborgs kommun och Svea skog AB. En årlig avgift på 18 tkr utgår för upplåtelse av rätt att fiska. Enligt avtalet ska Vänersborgs kommun vid en nedläggning av verksamheten återställa området till tjänligt skick. Kostnader för detta avser köp av extern tjänst till ett värde om uppskattningsvis 525 tkr. Nämnden har redan idag en mycket ansträngd ekonomisk situation. Ytterligare besparingar inom andra verksamhetsområden kommer att bli nödvändiga för att kunna verkställa beslut om nedläggning.

För att skapa en effektiv och ändamålsenlig verksamhet har personalorganisationen kring fisket samordnats med övrig verksamhet inom nämndens ansvarsområde, så som fornvård och hantering av eventmaterial. En nedläggning av fisket innebär att dessa samordningsvinster försvinner. En utredning kring förutsättningarna för att effektivt kunna fortsätta driva de övriga verksamheterna behöver göras. Då beslutet omfattar personal måste analys ske av förvaltningens hela bemanning inom aktuell verksamhet.”

”Ytterligare besparingar inom andra verksamhetsområden kommer att bli nödvändiga för att kunna verkställa beslut om nedläggning.” Hmmm…..

Kultur- och fritidsförvaltningen beräknar kostnaden för nedläggningen av verksamheten fiske vid Hallsjön till 675.000 kr. Av denna summa utgörs 150.000 kr av “kostnader för eget material och underhåll” och 525.000 kr av “återställning av området till tjänligt skick”. När det gäller kostnaderna för “påverkan på övrig verksamhet vad gäller personal” så har inte förvaltningen angett någon summa, utan skriver bara “fortsatt utredning”. Det innebär att kostnaderna för nedläggningen av fisket så småningom kommer att bli ännu högre.

Skrivelsen fortsätter och jag tycker att beskrivningen som ges är oerhört informativ och genomarbetad. (Hade jag sett denna tidigare, så hade jag inte behövt skriva några egna bloggar.)

“Området har ett stort antal besökare, inte bara sportfiskare utan även familjer, ungdomar, friluftsintresserade, skolklasser och turister med flera. Verksamheten är tillgänglighetsanpassad och främjar integrationen då människor med olika bakgrund möts och delar ett gemensamt intresse. Skötsel av området bidrar till en tillgänglig natur och rekreationsplats för medborgarna. Efter att beslut om nedläggning blivit offentligt har förvaltningen mottagit ett stort antal synpunkter från medborgarna där missnöje uttrycks över beslutet och en stark önskan om att verksamheten ska få finnas kvar.

Fisket vid Hallsjön har stora värden som är svåra uppskatta i kronor. Verksamheten kring Hallsjön ger ett stort mervärde för friluftslivet i kommunen, turismen och de lokala företagandet. Fiskekort säljs via turistbyråer, bensinstationer, friluftsbutiker och en större camping i kommunen. Verksamheten lyfts fram som ett attraktivt utflyktsmål och rekreationsområde av Visit i deras marknadsföring av kommunen.”

Det märks att kultur- och fritidsförvaltningen tycker att fullmäktiges beslut är tämligen förhastat och huvudlöst. Den “fördjupade beskrivningen av ärendet” avslutas:

“Kommunfullmäktiges beslut om att upphöra med finansieringen av sportfiske Hallsjön innebär konsekvenser både internt för kultur- och fritidsnämndens verksamheter men även externt för medborgare, annan kommunal verksamhet samt det privata näringslivet som påverkas av beslutet. Om verksamheten fortsättningsvis inte ska drivas av kultur och fritidsförvaltningen bör alternativa möjligheter till fortsatt drift utredas. Ökat intäktskrav i form av höjda priser på fiskekort samt möjligheter till utökad samverkan med föreningsliv och lokala företag eller annan aktör bör utredas.”

Det är väl inte så mycket mer att tillägga. Kommunfullmäktiges beslut framstår i all sin förhastade och ogenomtänkta glans som ett stort misstag. Ett så stort och uppenbart misstag att betongpartierna snabbt borde inse det och fatta ett nytt beslut – om att rädda fisket i Hallsjön. Och för att hjälpa betongpartierna en bit på traven så har jag lämnat in en motion i frågan…

Den redogör jag för i den tredje och avslutande delen av denna bloggserie.

PS. Du kan fortfarande skriva på namninsamlingen – ”Bevara Hallsjön!!”.

Del 1: “Rädda fisket i Hallsjön! (1/3)”

Politiska sammanträden kan vara ömsom vin och ömsom vatten. Dagens möte med barn- och utbildningsnämnden (BUN) var mer vatten än vin… Noa som enligt Bibeln var den förste som anlade en vingård (1 Mos 9:20) hade inte varit glad. 

Jag redogjorde relativt utförligt för nämndens ärenden i min blogg inför sammanträdet (se “Så var det alltså BUN på måndag”), jag ska inte upprepa samma sak här.

Den första besvikelsen, det första vattnet, var att det inte kom några medborgare för att försvara och argumentera för förslaget om att göra Mariedal Östra till en skolskog. (Se “Skolskog på Mariedal Östra?”) Enligt kommunens paragrafer har nämligen de som har lämnat in ett medborgarförslag denna rättighet. Nu blev det lite avslaget och det verkade som om flera av ledamöterna var lite besvikna. Nämnden hade nog sett fram emot besöket och en livlig diskussion. Nämnden har aldrig behandlat medborgarförslag på detta sätt tidigare. Vilket vi alltså inte fick göra nu heller…

Det blev knappt någon diskussion om skolskogen. Det var bara jag som yrkade bifall till medborgarförslaget. Men det var egentligen bara för att jag ville vara konsekvent och visa att jag är emot skövlingen av Mariedalskogen. Som kommunfullmäktige redan har fattat beslut om…

Det blev däremot en ganska livlig debatt om kristdemokraternas motion om att:

“Kommunens vaktmästarorganisation förändras så att de kommunala skolorna får fast placerade vaktmästare.”

Ordförande Mats Andersson (C) visade snabbt att han var mot motionen, även om han tyckte att motionen tog upp ett viktigt ämne. Därför ville han också att motionen skulle anses besvarad istället för att bli avslagen. I praktiken spelade det ingen roll, motionen skulle ändå komma att sättas in i någon pärm och bli bortglömd.

De argument som jag anförde i min förra blogg upprepade jag på sammanträdet och båda kristdemokraterna i nämnden, Magnus Ekström och Gunnar Bäckman, hade egna argument. Det var flera i den borgerliga gruppen, som Henrik Josten (M) och Gunnar Henriksson (L), som också argumenterade för motionen. Efter ajourneringen lade Bäckman och Ekström fram ett yrkande om återremiss. De ville att frågan skulle utredas ytterligare och återkomma till nämnden senare. De menade att en ytterligare utredning skulle ge frågan en mer “allsidig belysning om för- och nackdelar” och att motionen dessutom borde titta djupare på vaktmästarnas framtida “organisatoriska hemvist”. (Jag har inte motiveringen ordagrant.)

Vi som argumenterade för motionen biföll yrkandet på återremiss. Men det blev återigen vatten… De två sverigedemokraterna, som hade suttit helt och totalt tysta under hela ärendet, röstade för ordförande Anderssons förslag… Så utan att med ett ord motivera sitt ställningstagande placerade de motionen i en pärm… Annat var det på Ola Wesleys (SD) tid i nämnden. Han uttryckte alltid sin ståndpunkt. Återremissyrkandet avvisades alltså av nämnden med röstsiffrorna 6-5.

Det blev inga fler diskussioner i nämnden. I de andra ärenden var alla överens. Och beslutade enligt de förslag som förvaltningen hade föreslagit. Men därmed inte sagt att det inte ställdes intressanta frågor eller gavs viktig information under resten av mötet.

Nämnden fick sin traditionella lokalinformation. En ny skola på Holmängen ska börja projekteras nästa år. Den ska stå klar, om allt går enligt planerna, år 2022. Då ska det också finnas plats för en förskola.

Holmängen innebär konsekvenser för Norra skolan… Det blir den närmaste tiden punktinsatser på Norra så att undervisning kan bedrivas där under tiden som Holmängen byggs. Men… Vad händer med Norra skolan sedan? Jag ställde frågan och fick svaret att den med all säkerhet läggs ned – om det inte finns behov av den. Och enligt prognoserna kommer det inte att finnas behov…

Det är viktigt att notera att det inte har fattats något beslut om att lägga ner skolan, en diskussion om nedläggning har inte ens varit politiskt aktuell. Men visst, det har inte undgått någon att en fortsatt verksamhet på Norra skolan skulle kräva åtskilliga tiotals miljoner kronor i renovering och ombyggnad… Men nu befarar jag att nämnden kommer att ställas inför fullbordat faktum. Jag hoppas verkligen att så inte blir fallet.

För övrigt kan jag inte låta bli att fundera om “förfallet” av Norra skolan hade fått fortgå opåtalat och kanske oupptäckt om det hade funnits en fast placerad vaktmästare på skolan…

 Ombyggnaden på Mariedalskolan är försenad med nästan en månad. Däremot ser det ut som om 40×20-hallen, dvs en ny idrottshall, på Sportcentrum kommer att stå klar någon gång nästa år. Några droppar vin i allt vattenflöde alltså…

Nämnden diskuterade också uppföljningarna av privata utförare. Det mesta fungerar bra, dock var det problem med städföretaget Clean Quality. Jag ställde också en fråga om busstransporter. Det finns ju andra företag än Västtrafik som är inblandade i skoltransporter, t ex till simskolor, Innovatum och Hunneberg. Det handlade om så kallad verksamhetstrafik, dvs beställningskörningar, informerades jag och nämnden om. Detta avtal är tydligen inte slutet av barn och utbildning. Det gäller till sommaren 2021, då ska det ses över… 

Det var också en del prat om budget och ekonomi. Enheterna har uppdraget att ligga i balans, utgifterna ska matcha ”intäkterna”. Förvaltningen ska försöka hämta hem 5,4 milj kr den tid som är kvar på året. Vi får se hur det går. Det finns stora behov på enheterna och det finns många elever i behov av särskilt stöd. Om enheterna lyckas kommer nämnden bara att gå 8 milj kr i underskott…

BUN enades sedan om att:

“Avropa om budgettillskott på 15+5 mkr ur kommunstyrelsens förfogandeanslag och avsatta medel 2020 för att säkra statsbidrag till barn- och utbildningsnämnden”

Nämnden behöver alltså ett stort ekonomiskt tillskott för att upprätthålla personaltätheten, annars riskerar nämnden att bli av med statsbidrag på uppemot 60 milj kr. Och vad som skulle hända i ett sådant fall vågar jag inte tänka på…

Både ordförande Mats Andersson (C) och förvaltningschef Sofia Bråberg informerade i vanlig ordning nämnden om vad de hade gjort sedan det förra nämndsmötet. Nämnden vaknade nog till när Mats Andersson berättade att han hade fått ta del av en undersökning där 50% av eleverna (9:or?) hade svarat att de ansåg att droger inte var farligt! Det kanske inte är helt fel med enbart vatten ibland…

För övrigt utgick politikerutbildningen på grund av tidsbrist. Det var nämligen så att några av tjänstemännen liksom nämndens presidium hade bråttom. De skulle bli “gruppintervjuade” av konsultföretaget Public Partner efter sammanträdet. Public Partner håller på att “genomlysa” kommunen – i jakt på effektivitet och besparingar. Vad jag vet kommer ingen vänsterpartist att få uttala sig i arbetet med genomlysningen. Inte jag heller. Det kanske inte är någon idé att intervjua personer som kan ha kritiska synpunkter på den nuvarande organisationen. Men jag är inte förvånad. Det var ingen som ville höra mina synpunkter som anställd heller – efter bortåt 40 år i kommunens tjänst…

Ordförande gav ledamöterna i läxa att till nästa gång göra den webbaserade utbildningen. Kanske ett pedagogiskt grepp som ordförande vill överföra till skolorna…?

Anm. Det här en fortsättning på bloggarna “Rädda fisket i Hallsjön! (1/3)” och “Rädda fisket i Hallsjön! (2/3): Skrivelse från kultur/fritid”.

Det absolut bästa vore självklart att de partier som har fattat det olycksaliga och ogenomtänkta beslutet om att lägga ner fisket i Hallsjön snarast möjligt initierar en ändring av beslutet. Ett sådant initiativ borde tas av kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) eller av styrelsens 1:e vice ordförande Gunnar Lidell (M).

Men det vet man inte om det händer… Därför har jag skrivit en motion i ämnet. Jag skrev den förra helgen och lämnade in motionen i onsdags. Då hade jag inte riktigt alla fakta på bordet. Så var jag fortfarande inte säker på om det handlade bara om Hallsjön eller inte… Men det gör ingenting. Det viktiga är att det händer något så att fisket får vara kvar.

Här är min motion:

===

Fiske på Hunne- och Halleberg

Den 19 juni 2019 fattade Vänersborgs kommunfullmäktige beslut om budgeten för 2020. Bakom beslutet stod socialdemokrater, moderater, centerpartister, liberaler, kristdemokrater och miljöpartister. I budgeten fanns följande besparingsförslag:

”Kultur och fritidsnämndens anslag minskas med 0,5 miljoner kronor. Finansieringen av fiske på Halleberg och Hunneberg upphör, detta gäller både utsättning, underhåll samt personal.”

Fullmäktiges beslut hade inte föregåtts av någon behandling i kultur- och fritidsnämnden och ingen konsekvensanalys av beslutsförslaget hade gjorts.

Fisket i sjöarna är tillsammans med älgarna och t ex Bergagården och Kungajaktmuseet Älgens Berg en del av ett mycket populärt besöksmål för rekreation och fritid. På Visit Trollhättan Vänersborgs startsida görs reklam för “Ekopark Halle-Hunneberg”. Bergen lockar turister inte bara från övriga Sverige utan också från Europa. 

Fisket i sjöarna intresserar många och aktiverar både ung och gammal. Det ger god gemenskap och lockar många av våra nya kommuninvånare. Fisket upplevs som en rolig aktivitet för hela familjen. Vid sjöarna man kan umgås, grilla och leka. Det ger också möjlighet till frisk luft och avkoppling i en tyst och fin natur. Sjöarna och fisket är bra för rehabilitering och folkhälsan.

Kultur- och fritidsnämndens ordförande skriver:

“En nedläggning kommer att påverka möjligheterna till friluftsliv i kommunen. Visit har med Hallsjön som ett attraktivt utflyktsmål och plats för rekreation i marknadsföringen av Vänersborgs kommun. En nedläggning kan även påverka det lokala företagandet då fiskekort säljs via dessa parter.”

Det säljs över 3.000 fiskekort om året och det ordnas fisketävlingar. Allt för en förhållandevis liten kostnad för kommunen med tanke på all glädje som fisket medför.

Kommunen arrenderar sjöarna av Sveaskog. Om fisket och arrendet upphör måste kommunen återställa områdena. Ett totalt återställande med t ex borttagning av alla bryggor, ramper, byggnader mm beräknas kosta ca 525.000 kronor. 

Det beslut som fullmäktige fattade tycks ha varit förhastat. Fisket på Halleberg och Hunneberg kan för övrigt finansieras genom att det kommunala partistödet minskas med motsvarande summa.

YrkandeKommunfullmäktige beslutar att tillskjuta nödvändiga ekonomiska medel till kultur och fritidsnämndens anslag för finansiering av fiske, utsättning, underhåll samt personal, på Halleberg och Hunneberg.

Vänersborg 6 okt 2019
Stefan Kärvling

===

Del 1: “Rädda fisket i Hallsjön! (1/3)”
Del 2: ”Rädda fisket i Hallsjön! (2/3): Skrivelse från kultur/fritid”

Neddragningens och sparsamhetens piska viner i Vänersborgs kommun. Socialnämnden ska spara och skära ner. Barn- och utbildningsnämnden ska spara och skära ner. Kultur- och fritidsnämnden ska spara och skära ner.

Det ska sparas på de sjuka, de gamla, barn och elever. Och det kommer sannolikt att sparas och skäras ner ännu mer de kommande åren. 

Alla verksamheter i kommunen drabbas – utom en. Stödet till de partier som har platser i kommunfullmäktige ökar som vanligt…. För när det gäller partiernas stöd till sig själva finns inga neddragningar och besparingar, bara uppräkningar.

 När betongpartierna säger till socialnämnden, kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden att effektivisera sin verksamhet så gäller det inte partierna själva. Partierna kan tydligen inte effektivisera genom att omstrukturera, omorganisera eller digitalisera. Som man kan i äldrevården eller i skolan…

Kan partierna verkligen inte det? Har de försökt?

I onsdags förra veckan lämnade jag in en motion om att skära ner på partistödet. Jag återger hela motionen nedan.

===

Partistöd

I år betalar Vänersborgs kommun ut 1.485.675 kr i partistöd. Syftet med stödet är, och jag citerar “Regler för partistöd”:

“Partistödets ändamål och syfte är att genom ekonomiskt bidrag och stöd till politiska partier stärka deras ställning i den kommunala demokratin.”

Stödet är uppdelat i två delar, grundstöd och partistöd. Alla partier som är representerade i kommunfullmäktige får vardera 46.500 kr i grundstöd. Det är samma för alla. Det här stödet motsvarar prisbasbeloppet.

Den andra delen av stödet kallas helt enkelt partistöd eller mandatstöd. Det motsvarar 45% av ett prisbasbelopp och fördelas i förhållande till antal mandat i fullmäktige.

Så här fördelades det totala partistödet i Vänersborg 2019:

Det finns ingen lag eller förordning som säger att en kommun måste betala ut partistöd eller hur stort ett sådant stöd i så fall ska vara. Det är helt upp till varje kommun, och kommunerna gör inte på samma sätt.

I Vänersborg regleras partistödet av “Regler för partistöd”, antagen av kommunfullmäktige 18 juni 2014. I dessa regler beskrivs t ex hur partistödets storlek ska räknas fram. Det innebär att det beslut som kommunfullmäktige fattade om partistödet i november 2018, och åren dessförinnan, upprepade och bekräftade gällande regelverk. Allt regleras ju i “Regler för partistöd” och ska det till en förändring av partistödet så måste dessa regler förändras. Och ett sådant ärende har inte varit uppe för behandling efter juni 2014.

Det finns flera skäl till att det nu är dags att se över partistödet med syfte att sänka storleken.

Det första skälet är precis det som Kate Giaever skrev i en tidigare motion för Vänsterpartiet:

“Vi politiker ställer ofta tuffa besparingskrav på våra kommunala tjänstemän. Ofta känns besparingarna helt orimliga. Många av våra verksamheter är dessutom lagstadgade.”

Det råder för närvarande en “tajt” ekonomisk situation i kommunen. Verksamheter får dra ner på kostnaderna vilket riskerar att drabba äldre och sjuka, barn och elever. Då är det ett rättvisekrav och en moralisk skyldighet att även partierna skär ner på sina kostnader. Om det går att spara utan att verksamheterna blir lidande, då ska det väl inte heller vara några problem för partiarbetet? Kanske går det att minska antalet vallöften, trycka lite färre och billigare valbroschyrer eller att effektivisera och digitalisera valarbetet.

Ett annat skäl är att de politiska partierna borde arbeta under mer lika villkor som andra organisationer och föreningar. Det betyder att partierna borde ta större ansvar för sin ekonomi, dvs basera sin verksamhet på medlemmarnas finansiella förmåga, vara mer aktiva i att värva medlemmar, göra insamlingar eller ordna lotterier etc.

Det tredje skälet är att en neddragning i sig är en besparing för kommunen som leder till ett bättre bokslut.

Det sista skälet är att de pengar som kommunen sparar på partistödet kan användas till något annat och något som kommer fler vänersborgare tillgodo – som t ex fortsatt fiske i sjöarna på Halle- och Hunneberg.

Så här skulle ett förslag kunna se ut på sänkt partistöd, där grundstödet är orört men bara 62% av nuvarande parti-/mandatstöd betalas ut:

Det här förslaget skulle frigöra drygt 400.000 kr som exempelvis skulle kunna användas till fisket på Halle- och Hunneberg.

Yrkande

Kommunfullmäktige beslutar att ändra i “Regler för partistöd”, antagen av kommunfullmäktige 18 juni 2014, enligt ovan, dvs till att endast 62% av nuvarande parti-/mandatstöd betalas ut.

Vänersborg 6 okt 2019
Stefan Kärvling

I tisdags hade Kunskapsförbundet Väst (KFV) sammanträde. Det var direktionen, förbundets “fullmäktige”, som möttes på Vänerparken.

Det är inga roliga sammanträden. Det är kris lite överallt i de svenska kommunerna, Trollhättan och Vänersborg är inga undantag. Men den ekonomiska situationen i Kunskapsförbundet går över alla gränser. Den var bra i 2-3 år och förbundet gjorde överskott. Men i år försvann statsbidrag och nya, dyra friskoleplatser för framför allt naturbruksutbildningar startades. Det blev kris – extrem kris.

KFV är i en speciell situation. Förbundets kostnader ökar hela tiden, förbundet får t ex betala till alla fristående gymnasier. (200.000-300.000 kr per plats på ett naturbruksprogram när förbundet självt får 55.000 kr per tillkommande, ny elev…) Och det kan inte förbundet påverka. Men KFV kan inte heller öka sina intäkter genom att t ex höja skatten.

Kunskapsförbundet är helt beroende av ägarkommunernas förståelse. Och den tycks saknas… Det är nästan så man kan tro att kommunerna inte inser att det är en stor del av Trollhättans och Vänersborgs ungdomar som studerar i Kunskapsförbundet. (Det tycks dock vara en attitydförändring på gång bland en del politiker i Vänersborg.)

Det här har jag skrivit om i flera bloggar. Men ju längre tiden går desto mer och mer ”ansträngd” blir förbundets situation. Jag kan också nämna i sammanhanget att Lutz Rininsland och jag har lämnat in en motion om hur utbildningsplatser kan finansieras som kommunens elever väljer i andra kommuner och/eller i friskolor? (Se ”Kan en motion bidra till förändring?”)

På onsdag har kommunfullmäktige i Vänersborg sammanträde. Då ska en begäran från KFV om mer pengar behandlas.

Kunskapsförbundets begärde den 26 mars i år 17 milj kr för 2019. (Vänersborgs andel av det begärda tillskottet uppgår till ca 6,8 milj kr.)  När kommunfullmäktige behandlade ärendet i juni så röstade Vänsterpartiet för att fullmäktige skulle bevilja pengarna. Ärendet återremitterades emellertid på grund av en motion från moderaterna. Nu är det oktober och året är snart slut…

Förslaget till fullmäktige är att förbundets begäran ska avslås. (Kommunfullmäktige i Trollhättan har för övrigt redan sagt nej…) I Vänersborg motiveras avslaget med att:

“Det ekonomiska utrymmet i medlemskommunerna inte medger ytterligare tillskott till KFV.”

Inför höstterminen i år (2019) har 29 (ytterligare 7 jämfört med tidigare) tillsvidareanställd personal slutat – som inte har ersatts. 51 visstidstjänster som löpte ut i juni har inte heller ersatts. Totalt minskade antalet personal alltså från juni till augusti med 80 tjänster. Det är ungefär 10% av det totala antalet… Om Vänersborgs kommun skulle dra ner lika mycket procentuellt som Kunskapsförbundet har gjort i år, så skulle det motsvara mer än 352 tjänster i Vänersborg. I Trollhättan skulle motsvarande neddragningar betyda drygt 421 tjänster.

Om ägarkommunerna hade sparat och dragit ner verksamheten som KFV har gjort så hade det ekonomiska utrymmet i ägarkommunerna definitivt medgett ytterligare tillskott…

Trots de stora neddragningar som har gjorts i Kunskapsförbundet är prognosen för 2019 ett underskott på ca 12 miljoner kronor. Det är mycket pengar, trots att prognosen är betydligt mindre dålig än tidigare i år. Det prognostiserade underskottet var nämligen hela 33 milj kr i februari… Trots de enorma besparingar som Kunskapsförbundet har gjort vill inte ägarkommunerna bidra med mer pengar utan tycker att förbundet ska finansiera underskottet med att använda det egna kapitalet… . 

“inom ramen för förbundets upparbetade egna kapital”

Det är naturligtvis en slags lösning. Kortsiktig och kanske inte helt enligt balanskrav och andra regler, men ändå… Dessutom har ju kommunfullmäktige i Trollhättan redan sagt nej till KFV:s begäran.

Men med denna formulering om det “egna kapitalet” låter det precis som om allt vore frid och fröjd. Men sanningen är att Kunskapsförbundet håller på att monteras ned och att den godtagbara kvaliteten är i stor fara. Mycket stor fara…

Nästa år ska det sparas ytterligare. Kanske hade “det egna kapitalet” kommit bättre till pass då…

Inför år 2020 saknar Kunskapsförbundet nämligen 15 milj kr – och eget kapital. Besparingsåtgärderna (=neddragningarna) inför nästa år är redan i full gång, uppsägningar av personal har börjat. Denna gång vill förbundet inte skära ner bland lärarna, eftersom lärartätheten redan har nått “kritiska nivåer”… Istället ska det skäras ner på “stödprocesserna”.

I gårdagens TTELA (se “Neddragning av skolsköterskor i gymnasieskolor leder till minskad tid för eleverna”) protesterade skolsköterskorna i Kunskapsförbundet och Vårdförbundet.

Och jag förstår dem.

Det är inte bara neddragningar av administrativ personal med 2 milj kr, personal på bibliotek 1 milj och ledning 1 milj som håller på att verkställas. Det ska också sparas 6 milj kr på elevhälsa/elevstöd.

6 miljoner kronor innebär att 3 elevcoacher/skolvärdar ska bort, 2,8 SYV-tjänst försvinner samt en psykologtjänst på 0,75 tas bort och ersätts med inköp av 0,2 tjänst… Och 1,6 tjänst som skolsköterska ska bort… Neddragningarna motsvarar 22% av kostnaderna för elevhälsan och elevstödjande funktioner.

22%…

Det är oroande. Mycket oroande. Den här personalen är oerhört viktig, särskilt för de elever som är i behov av stöd och hjälp. Det märktes på Kunskapsförbundets sammanträde att flera av tjänstemännen tyckte att det här var över gränsen…

Insändaren i TTELA slutade med orden:

“Politikerna i Kunskapsförbundets direktion behöver förstå konsekvenserna av att minska på skolsköterskorna.”

Jag tror faktiskt att politikerna i förbundet gör det. (Även om åtgärderna ligger i händerna på förvaltningen.) Men… Förstår kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg konsekvenserna?

När Kunskapsförbundet ville spara genom att lägga ner några dyrbara program, det estetiska programmet och orkesterutbildningen i Vänersborg, det industritekniska programmet i Trollhättan och idrottsutbildningarna bandy och badminton i Vänersborg respektive Trollhättan, sa kommunalråden i Trollhättan och Vänersborg blankt nej. Kommer de att säga nej nu? Eller tycker de att t ex bandyutbildningen är viktigare än skolsköterskor?

Kommunalråden sammanträdde med Kunskapsförbundets presidium i veckan. Jag har dock inte en aning om vad som sades, men jag är inte särskilt optimistisk…

Jag är inte heller särskilt optimistisk inför fullmäktige på onsdag. För vad hjälper det att en bloggande vänsterpartist anser att det är självklart att Kunskapsförbundet borde få de ca 6,8 milj kr som förbundet begär.

Den 15 oktober hade Kunskapsförbundet Väst (KFV) sammanträde. Förutom att direktionen, förbundets “fullmäktige”, diskuterade de kommande besparingarna inom gymnasieverksamheten nästa år och konsekvenserna av den, så diskuterades också vuxenutbildningen. Det är kris även där. Dock inte i första hand en ekonomisk kris…

Vuxenutbildningen fungerar så att ägarkommunerna Trollhättan och Vänersborg köper att antal platser av Kunskapsförbundet – hur många bestämmer kommunerna själva. Kommunerna beställer alltså, var för sig, ett antal utbildningsplatser på vuxenutbildningen och skickar pengar till KFV. Kunskapsförbundet utför sedan beställningen. Om t ex Vänersborg skickar en beställning och en ersättning för 100 platser, så inrättar förbundet 100 utbildningsplatser. Beställer inte Vänersborg några platser överhuvudtaget, så anordnar KFV inte heller några.

Det är dock ett litet “problem” med den här ordningen. Om Trollhättan beställer 100 platser och Vänersborg 50 så ordnar Kunskapsförbundet 150 platser. Men… Kunskapsförbundet kan inte vika 100 platser för studerande som kommer från Trollhättan och 50 till studerande från Vänersborg. KFV måste enligt lag behandla alla studerande lika. Det betyder att de 150 platserna fördelas bland studerande på andra sätt än kommuntillhörighet.

Enligt Kunskapsförbundets statistik så har det genom åren inte uppstått några orättvisor kommunerna emellan. Ibland har Vänersborg fått några få platser “extra”, ibland några färre. (Det fungerar som med NÄRF, räddningstjänsten. De släcker bränder oavsett om det brinner i Trollhättan eller Vänersborg. NÄRF kan inte säga att i år har det brunnit 50 gånger i Vänersborg så nu är Vänersborgs pengar slut. Vi släcker inte mer i Vänersborg…)

Både gymnasieverksamheten och vuxenutbildningen behandlas på onsdagens sammanträde med kommunfullmäktige i Vänersborg. Då ska först frågan om direktionens begäran om ytterligare ekonomiskt tillskott till gymnasieverksamheten under 2019 upp. (Det skrev jag om igår, se  “KFV I KRIS!”). Förslaget till fullmäktige är att avslå förbundets begäran. Sedan är det dags för fullmäktige att diskutera Kunskapsförbundets ansökan om ytterligare medel för vuxenutbildningen. Även här är förslaget att avslå äskandet.

Kunskapsförbundet Väst äskade den 21 maj ett tillskott om totalt 5,9 milj kr för att kunna genomföra den grundläggande vuxenutbildning som efterfrågades under 2019. Vänersborg andel motsvarade lite drygt 2,7 milj.

Att Kunskapsförbundet äskade pengar av kommunerna i ställer för tvärtom, dvs att kommunerna beställde platser av förbundet, berodde på att kommunerna helt enkelt hade beställt för få platser, något som förbundet hade påtalat i god tid för kommunerna… Förbundet behövde helt enkelt inrätta ytterligare totalt 171 helårsplatser. Det var så många platser som efterfrågades för att tillfredsställa behovet av utbildning.

Nu har tåget gått för i år. Det är slutet av oktober och KFV hinner inte starta dessa vuxenutbildningar i år, oavsett pengar eller inte. Vänersborgs kommun har dragit frågan i långbänk, vilket händer allt oftare – och Trollhättan har redan sagt nej. Det är också skälet till den protokollsanteckning som moderaterna Gunnar Lidell och Henrik Harlitz lämnade i kommunstyrelsen:

“Vi vet idag att de aktuella vuxenutbildningarna inte kommer att genomföras under 2019, och med den kunskapen, och dessutom medvetna om att Trollhättans stad beslutat om neka till sin del av de äskade medlen. Hade vi inte haft kunskap om detta kunde vi tänkt att lägga följande beslutsförslag:
Förslag till beslut:
Med hänvisning till ständiga behov om att erbjuda vuxenutbildning, och för att öka våra kommuninvånarnas möjlighet till egenförsörjning.
Kommunfullmäktige bifaller Kunskapsförbundet Västs begäran om ekonomiskt tillskott.”

Det är emellertid ett särskilt, och stort, problem med vuxenutbildningen – den är lagstadgad. KFV skriver så här i sin begäran till kommunerna:

“Med anledning av rättighetslagstiftningen behövs ytterligare medel från medlemskommunerna till vuxenutbildningen för att kunna uppfylla den lagstadgade skyldigheten.”

Det struntade Trollhättan i, vilket föranledde centerpartisten Kent Almkvist att överklaga fullmäktiges beslut. (Ingen dom har avkunnats än.)

I Vänersborg får ledamöterna ingen som helst information om kommunens lagstadgade skyldighet att anordna vuxenutbildning. Det står inte heller något om de individuella, sociala eller samhälleliga konsekvenserna av ett nej… Det handlar bara om kommunens ekonomi:

“Vad gäller möjligheten för medlemskommunerna att tillskjuta ytterligare medel till Kunskapsförbundet under 2019, så kvarstår bedömningen att det ekonomiska läget i medlemskommunerna inte medger detta.”

Det är lite beklämmande tycker jag.

Och egentligen är det ännu värre. För det handlar inte ens om kommunens ekonomi… Det är ju så att människor som inte får studera och som inte har arbete, just kanske för att de inte har tillräcklig utbildning, i stort sett är hänvisade till försörjningsstöd. Studerar de, så får de studiebidrag – studerar de inte så blir det socialen. Med andra ord, de pengar som Trollhättan och Vänersborg sparar på att säga nej till Kunskapsförbundet går till försörjningsstöd istället…

Det är alltså 171 personer som i höst inte har kommit in på den önskade utbildningen, fast de har rätt till utbildningen enligt lagen. Någon har med andra ord brutit mot densamma. Frågan är om det är Kunskapsförbundet eller Trollhättan och Vänersborg…

Eller är det som en ledande politiker i Trollhättan sa, “vi följer lagen, det är bara det att eleverna får vänta ett år på utbildningsplats”… Tänk om Vänersborgs barn- och utbildningsnämnd sa till föräldrarna för barnen i åk 5 – “Era barn ska allt få börja 6:an, men inte i höst. Vi har inte råd just nu. Men nästa år…”

De vuxenutbildningar som är lagstadgade, dvs de utbildningar som kommunerna  har skyldighet att anordna, är SFI (svenska för invandrare), GRUV (grundläggande vuxenutbildning), GYVUX (gymnasial vuxenutbildning), SÄRVUX (särskild utbildning för vuxna) och GYMNASIELAGSELEVER.

Det finns också YRKESVUX, yrkesutbildning för vuxna. Den är dock inte lagstadgad, å andra sidan betalar staten hälften av kostnaderna. (Betalar Trollhättan och Vänersborg för 50 platser, så betalar staten för 50 till.) Yrkesvux är naturligtvis oerhört viktigt för de enskilda individerna, särskilt i tider av arbetslöshet och lågkonjunktur. Och inte minst lika viktigt för näringslivet.

Jag måste särskilt nämna en grupp som riskerar att drabbas oerhört hårt av att lagen inte följs – gymnasielagseleverna. Vi pratar om de så kallade “ensamkommande”. För dessa personer saknas både utbildningsplatser och tillgång till utbildningsformer som de är i behov av.

Och som gymnasielagen är utformad finns det stora risker att dessa personer blir utvisade från landet för att kommunerna inte beställer och betalar för tillräckligt antal utbildningsplatser. Dessa personer kan inte heller vänta ett halvår eller ett år på utbildning. För de ensamkommande kan det faktiskt vara en fråga om liv eller död. (Är det underligt att den psykiska ohälsan är stor hos dessa?) (Du kan i Rininslands blogg “Ett debattinlägg och en skrivelse” hitta länkar till texter från SKL som förklarar vad som har blivit galet med gymnasielagen.)

Kunskapsförbundet Väst kommer inte att få några extra medel till grundläggande vuxenutbildning av Vänersborgs kommunfullmäktige på onsdag. Tåget för 2019 har som sagt redan gått. Det man kan hoppas på är att Vänersborg snabbt kommer in med beställningar till KFV på vuxenutbildningar för år 2020 och att kommunen betalar för de platser som behövs. Trollhättan har redan lämnat in sin beställning. Kanske berättar Benny Augustsson (S) på onsdag hur Vänersborgs beställning för nästa år ser ut.

PS. På det senaste sammanträdet i Kunskapsförbundet lämnade Lutz Rininsland (V) in en reservation. Varför och vad den handlade om kan du läsa på hans blogg – ”Mot bättre vetande: ”Noterar informationen”” (22/10).

Imorgon onsdag sammanträder kommunfullmäktige i Vänersborg. Det är en osedvanligt diger dagordning som ligger och väntar på ledamöternas bänkar, det är säkert rekord i antal ärenden (51 stycken). Och det är inte heller bara “rutinmässiga” ärenden, utan det är flera ärenden som kommer att leda till debatter. Det betyder att sammanträdet lär ta ett antal timmar…

Det är 8 ärenden som jag har bloggat om på denna dagordning och som jag tänker säga några, eller flera, ord om imorgon.

Det börjar med de två ärendena om Kunskapsförbundet Väst, “8 Begäran om extra medel från medlemskommunerna i Kunskapsförbundet Väst” (se “KFV I KRIS!”) och “9 Ansökan om ytterligare medel för vuxenutbildningen” (se “Vuxenutbildningen – lagbrott?”). Gymnasieskolan och vuxenutbildningen är viktiga frågor som Vänersborgs kommunfullmäktige måste ta på än större allvar.

Naturligtvis måste jag också säga något om barn- och utbildningsnämndens delårsrapport på “12 Delårsrapporter augusti 2019”. (Se “Dags för höstens första BUN”.) Sedan rapporten skrevs har t ex Skolverket publicerat den officiella betygsstatistiken från årets 9:or. (Se “Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror”.) Dessutom har Lärarförbundet kommit med sin uppmärksammade skolranking. Jag har inte hunnit sätta mig in i den än, än mindre bloggat. (Det är dock min ambition att göra det.) En som dock verkar ha läst undersökningen är Anders Strand (SD). Strand har kommit in med en fråga till barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) utifrån skolrankingen. Den frågan blir emellertid ett eget, nytt, ärende och tas inte upp förrän senare under kvällen.

Anders Strand (SD) skriver:

“Resultatet av denna undersökning är minst sagt nedslående: Vänersborgs kommun tillhör bottenskiktet och ligger på 237:e plats bland landets 290 kommuner.”

Och sedan kommer frågan till Mats Andersson (C):

“Kommer det ske några kraftfulla åtgärder från minoritetsstyret under kommande år för att förbättra resultatet?”

Det ska bli intressant att höra svaret. Tyvärr får inga andra än Strand och Andersson gå upp i talarstolen.

I två ärenden, 14 och 15, ska reglerna för mål- och resultatstyrningen liksom kommunens inriktningsmål diskuteras. För min del kan jag nog känna ett behov av att markera en distans till sättet att styra kommunen enligt mål- och resultatstyrningen – en styrning som bygger på New Public Management (NPM). (Jag har i ett flertal bloggar de senaste åren tagit upp ämnet, se här.) Jag tror däremot att några moderater och socialdemokrater kommer att diskutera dessa två ärenden grundligt. Det handlar om hur målen ska formuleras och texten utformas…

Äntligen säger många när det är dags för ärende 16 – “Framtidens bibliotek”. Till slut ska beslut fattas om vad som ska hända med Vänersborgs bibliotek. (Se “Kommunstyrelse‌ ‌9/10‌ ‌(3)‌: Kultur mm”.) Det här ärendet kan också leda till diskussioner, moderaterna är nämligen mot det förslag som kommunstyrelsen har lagt. Kristdemokrater och liberaler, som jag först trodde skulle göra gemensam sak med moderaterna, ändrade sig i kommunstyrelsen. Det berodde, som jag uppfattade det, framför allt på att ledamöterna fick reda på att kvadratmeterkostnaden per år var lägre för det totalt sett dyrare alternativet (alternativ 1) än för det billigare (alternativ 3) – 1.375 kr jämfört med 1.473 kr per kvadratmeter och år. I kommunstyrelsen stödde Vänsterpartiet de styrande partierna, medan sverigedemokraterna avstod från att delta i beslutet.

Jag ska också presentera två egenhändigt skrivna motioner för fullmäktige. (Se “Skär ner på partistödet!” och “Rädda fisket i Hallsjön!”.) Det blir kort. Ledamöter har nämligen max 2 minuter på sig för att berätta för fullmäktige vad motionerna handlar om. Motionerna remitteras sedan till någon nämnd för beredning/utredning. Så småningom kommer motionerna tillbaka till kommunfullmäktige för beslut. Men det kan ta tid…

Lutz Rininsland (V) och jag skrev en motion om att fullmäktige behöver bra beslutsunderlag. (Se “Kommunstyrelse 9/10 (1): Motioner”.) Det beslut i fullmäktige som föranledde motionen överklagade jag för övrigt till förvaltningsrätten. (Se ”Överklagan till Förvaltningsrätten”.) Det har dock fortfarande inte kommit någon dom. Det handlade om exploateringsprojektet vid Mariedalskolan. Det blir nog några ord från talarstolen om att risk- och konsekvensanalyser ska föregå beslut – och inte göras i efterhand…

Det var de ärenden där jag planerar att eventuellt gå fram till talarstolen. Det är fler än vanligt. Vi får se om det också blir så.

Naturligtvis finns det fler ärenden som kan bli intressanta, men ofta är det svårt att förutse vilka som kan föranleda debatter och vilka som “förbigås med tystnad”. Men helt säkert är att sammanträdet kommer att dra ut på tiden…

Gårdagens 51 ärenden avklarades på 5 timmar och 20 minuter. Men då är 45 minuters paus och ajourneringar inräknade. Kl 23.20 slog fullmäktiges ordförande Annalena Levin (C) klubban i bordet och tyckte att ledamöterna kunde få gå hem.

Det var många ärenden, många talare och många beslut. Det var en del meningsskiljaktigheter, men debatterna var lugna och sansade. Och oftast är det inga egentliga debatter, varje talare berättar helt enkelt vad hen tycker och så är det bra med det. Jag tyckte inte heller att sammanträdet bjöd på några överraskningar. Fullmäktige fattade de förväntade besluten – med det inte sagt att det var de riktiga och “bästa” besluten…

Jag har skrivit om de olika ärendena i flera bloggar, och naturligtvis har jag skrivit särskilt om de ärenden som av olika anledningar engagerade mig. Men jag ska göra några nedslag och kommentera några av ärendena under kvällen. I denna blogg tänkte jag emellertid hålla mig till ett ämne, till Kunskapsförbundet Väst. KFV var uppe för behandling i tre ärenden.

Kunskapsförbundet Väst hade begärt extra pengar till gymnasieverksamheten. (Se “KFV I KRIS!”.) Jag yrkade bifall till förbundets ansökan (igen får jag väl tillägga, samma fråga var uppe även vid fullmäktiges junisammanträde) och Lutz Rininsland (V) stödde inte helt oväntat mitt yrkande. Det gjorde inga andra, i varje fall inte från talarstolen. Det blev ingen votering så säker kan man inte vara. Det blev som väntat inga pengar till förbundet.

Det var emellertid positivt att flera talare, som Madelaine Karlsson (S), Henrik Josten (M) och Lutz Rininsland (V) (och jag själv också…), belyste Kunskapsförbundets prekära ekonomiska situation. Det visar om inte annat att förbundet börjar ställas alltmer i fokus. På lite sikt tror jag att det kommer att gynna förbundet, fler blir medvetna om förbundets vikt och att det är kommunens egna ungdomar det handlar om. Och så måste det vara, Kunskapsförbundet måste komma högre upp i prioriteringslistan – annars har förbundet gjort sitt…

Det som är tråkigt är att kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) inte verkar tillhöra dem som visar förståelse för Kunskapsförbundet. Augustsson tycks mest se till siffrorna i balansräkningen – och ju mer som sparas och skärs ner, desto bättre. Då blir ju slutsiffrorna inte röda…

Att det finns en bitter verklighet bakom siffrorna och ibland till och med individuella tragiska öden berörde Augustsson inte i något anförande. Och han har inte heller vidtagit några mått och steg för att förhindra dessa. Det blev väldigt uppenbart i nästa ärende, som återigen handlade om Kunskapsförbundet. Förbundets begäran om pengar till vuxenutbildningen avhandlades. (Se ”Vuxenutbildningen – lagbrott?”.) Jag tänker naturligtvis på de 171 personer som efterfrågade vuxenutbildning i höst, men som inte fick det på grund av att KFV inte fick några pengar. Av dessa personer var ett antal ensamkommande som nu riskerar utvisning ur landet… Andra som inte fick sin plats riskerar att behöva anlita kommunens socialtjänst och försörjningsstödet.

Det fördes fram av både moderaterna Gunnar Lidell och Henrik Josten samt vänsterpartiets Lutz Rininsland och undertecknad, att eftersom Trollhättan alltid kommer först med besluten rörande förbundet så blir Vänersborg bakbundet. Vänersborg blir tvunget att göra precis som Trollhättan. Och då kan man ju fråga sig vilka som bestämmer i Kunskapsförbundet… Och så kan det ju inte få vara…

Benny Augustsson (S) påpekade att kommunalråden från Trollhättan och Vänersborg var överens i ägarrådet… Men då blandade Augustsson ännu en gång ihop vem som bestämmer. Det är naturligtvis inte kommunalråden som bestämmer utan kommunernas fullmäktigeförsamlingar. Det är en viktig skillnad…

Denna frågeställning tangerades lite i en motion senare under kvällen från just Gunnar Lidell (M) och Henrik Josten (M). Motionen handlade egentligen om resursfördelningsmodellen. Den avslutades med följande yrkande:

”Vi yrkar att Vänersborgs kommunstyrelse initierar en diskussion med THN om att revidera resursfördelningsmodellen som finansierar KFV för att möjliggöra för en enskild ägarkommun att finansiera verksamheter i KFV som är av särskild vikt för den kommunen, utan att detta påverkar principen om 60/40.”

Från talarstolen framkom önskemål att den här diskussionen kanske borde lyfta och fundera över själva grunderna för Kunskapsförbundets styrning.

De styrande partierna ville avslå motionen. Benny Augustsson (S) sa:

“Varför diskutera något som inte är möjligt att genomföra?”

Det hör till saken att det hänvisades till denna motion när frågan om extra pengar till Kunskapsförbundet var uppe på fullmäktiges juni-sammanträde (se ovan). Då blev KFV:s ansökan återremitterad. Motiveringen till återremissen formulerades av Kenneth Borgmalm (S) och löd bland annat:

“på grund av moderaternas kommande motion kring att det finns en vinst i att se över resursfördelningsmodellen”

Motiveringen citerades av Gunnar Lidell (M) från talarstolen. Och han undrade om socialdemokraterna och de andra i styret hade ändrat sig sedan dess. Dock utan att få svar.

Det blev votering i ärendet. Det visade sig att det bara var de styrande partierna (S+C+MP) som stödde Benny Augustssons yrkande. Alla andra ledamöter i fullmäktige sa ja till motionen. Med andra ord: 31-20.

Jag återkommer med fler ärenden. Fast inte idag…

Igår torsdag skrev jag om de fullmäktigeärenden som handlade om Kunskapsförbundet Väst. (Se “KF 1 (23/10): Kunskapsförbundet”.) Idag tänkte jag gå vidare med några ärenden – som dagens nummer av TTELA har “hjälpt mig med”….

TTELA skrev sin första artikel idag (fredag) om fullmäktige – beslutet om biblioteket. (Se TTELA “Frågan om biblioteket avgjord”.) Läsarna noterade säkerligen att ställningstagandena från de flesta partierna räknades upp. Dock inte alla, inte t ex vänsterpartiet… TTELA fortsätter att låtsas om som att det inte finns 9 partier i fullmäktige. Jag tycker inte att det är ok.

Men vänsterpartiet finns och vi röstade för det “vinnande” förslaget, dvs det dyrare förslaget som också kallades alternativ 1. (Se “Så har det då varit kommunstyrelse”.) V ansåg att kommunen så att säga fick mer för varje krona med detta alternativ. Så var kvadratmeterkostnaden per år faktiskt lägre för alternativ 1 än för det “billigare” (alternativ 3) – 1.375 kr jämfört med 1.473 kr per kvadratmeter och år. Snålheten fick inte bedra visheten. Det framförde vi också från talarstolen, vilket TTELA inte kan ha undgått… Dessutom kommer ett mer modernt och påkostat bibliotek vänersborgarna väl till pass och också göra centrum betydligt mer attraktivt.

TTELA hade också en artikel om fisket i Hallsjön. (Se TTELA “Augustsson (S) fick protestlista mot besparingarna vid Hallsjön”.) Några av kommunens fisketillsyningsmän “hälsade fullmäktigeledamöterna välkomna”. De pratade med de som ville lyssna och de informerade om de ungefär 1.500 namnunderskrifter som har samlats in till stöd för fortsatt fiske i Hallsjön.

TTELA skriver självklart inte om den motion (se “Rädda fisket i Hallsjön!”) som jag lämnade in och presenterade under sammanträdet. Motionen yrkade på att kultur- och fritidsnämnden ska tilldelas de pengar som fisket i Hallsjön behöver för att fisket ska fortsätta. TTELA tyckte kanske inte att motionen tillhörde ämnet för artikeln eller var särskilt viktig i sammanhanget…

Det är intressant vad kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) sa till fisketillsyningsmännen (citerat från TTELA):

“Är det kommunens sak att sköta fiske som kostar oss en halv miljon om året, sa Benny Augustsson och pekade på att Hallsjön måste vägas mot kommunens andra verksamheter.”

Det var en dissning av alla fiskare som heter duga! Fiske är inte värt något jämfört “mot kommunens andra aktiviteter”.

Säger samme Augustsson som nyss har beslutat om ett marknadsföringsavtal med IFK Vänersborg, som totalt sett kan kosta kommunens skattebetalare, inklusive fiskare, 185.000 kr denna säsong. Och då nämner jag i ödmjukhetens namn inte de 20 milj kr som Arena Vänersborg kostar Vänersborg netto varje år…

Sedan undrar jag om Benny Augustsson tänker rätt. Borde inte Hallsjön och fisket ses som en del i en helhet? Jag citerar Visit Trollhättan Vänersborgs besöksguide för 2019 (kan laddas ner här):

“Det finns inga berg som de unika platåbergen Halle- Hunneberg.”

Bergen är stora turistmål och utgör ett viktigt friluftsområde för människor som bor här. Bergen är i sig unika. Hundratusentals är de elever som genom alla år har läst om Västgötabergen i geografiämnet. Fornborgen på Halleberg är Sveriges största. Floran och faunan på bergen är unik för hela Sverige. Bergen bildar Västsveriges enda ekopark. Vi har Hunnebergs Kungajakt- och Viltmuseum och Bergagården. Kungen och prinsen är på bergen och jagar. Och vi har Hallsjön…

På Visits hemsida kan vi läsa om älg- och bäversafaris, vandringsleder, kanotuthyrning, cykel- och mountainbikeleder. Och Hallsjön.

Detta är den här helheten som måste vägas mot kommunens andra verksamheter.

Och det tror jag egentligen alla gör. Utom Benny Augustsson, de styrande partierna och de borgerliga oppositionspartierna i kommunfullmäktige som beslöt att lägga ner fisket i Hallsjön. Visit Trollhättan Vänersborg gör det. Visit är det gemensamma turistbolaget för Trollhättan och Vänersborg. Här lägger Vänersborg in pengar varje år. Kungajaktsmuséet är en del av helheten, muséet kostar kommunen ungefär 3 milj kr per år. Så sent som den 9 oktober beslutade kommunstyrelsen att anslå 450.000 kr till det projektgruppsarbete som är ett led i skapa förutsättningar för en hållbar reseanledning, med internationell standard, till ekoparken Halle- och Hunneberg.

“Skapa förutsättningar”? Genom att lägga ner en av delarna…?

Så här beskrivs Hallsjön i Visits besöksguide:

”Gillar man att fiska och vill koppla av en stund är Hallsjön på Halleberg en perfekt plats att ”ladda batterierna” på. Det finns fiskeplatser runt sjön som har bryggor, grillplatser, livbojar och soptunnor. Allt fiske sker från land och vill du gå runt sjön är det en fin skogspromenad på ca fem km. Vänersborgs kommun har planterat ut regnbåge i Hallsjön i ca 30 år, årligen sätts 3.000 kg ut mellan april-oktober.”

Det är tämligen ofattbart att lägga ner fisket.

Vi hoppas att de styrande i kommunen snabbt tar sitt förnuft till fånga och ändrar det förhastade och ogenomtänkta beslutet.

Det är fortfarande några ärenden kvar att redovisa från onsdagens kommunfullmäktige, trots de två tidigare bloggarna. (Se “KF 1 (23/10): Kunskapsförbundet” och “KF 2 (23/10): Bibliotek och fiske”.)

Jag minns den tid då delårsrapporterna förbigicks med tystnad – och ett klubbslag. Ingen visade något intresse av vad som stod där. Och huruvida ledamöterna läste igenom alla sidorna, det brukade och brukar vara tämligen många, vet jag inte. Sedan började någon enstaka vänsterpartist, oftast Lutz Rininsland, gå upp och kommentera innehållet, inte helt sällan socialnämndens del. Rininsland satt ju i väldigt många år i den nämnden. Så småningom vågade sig även andra vänsterpartister upp i talarstolen för att kommentera. Och på den vägen fortsatte det. Nu för tiden är det ganska många talare som går upp och kommenterar delårsrapporten.

Naturligtvis var undertecknad vänsterpartist uppe i onsdags och redogjorde för barn- och utbildningsnämndens del. Det fanns egentligen inte så mycket att säga kring nämndens målavstämning. Av 9 förväntade resultat hade 8 resultat gula ploppar, dvs resultatet uppnåddes delvis. Det var helt enkelt så att en avstämning inte var möjlig att göra redan i augusti – därav alla gula ploppar. Det var dock en grön plopp, och det var ett viktigt resultat – medelmeritvärdet i årskurs 9 hade ökat under 2019.

Det nämnde jag från talarstolen. Jag hade också noterat att medelmeritvärdet från förvaltningens egna beräkningar skilde sig från det resultat som Skolverket hade redovisat. Skolverket redovisade ett lägre tal. I efterhand fick jag reda på av förvaltningen att det berodde på att rapporteringen av betygsresultaten till Skolverket skedde innan sommarlovsskolan. Med andra ord innebar sommarlovsskolan att ett antal elever lyckades få godkända betyg “i efterhand”. Å andra sidan kan nog den jämförelse jag gjorde på fullmäktige ändå vara riktig, eftersom man kan förmoda att även andra kommuner också arrangerade sommarlovsskolor. Vänersborg ligger trots uppgången i resultat av medelmeritvärdet klart lägre än genomsnittet i riket.

Naturligtvis lyfte jag även några av problemen i nämnden som att 25% av vårens 9:or inte var behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet, bristen på legitimerade lärare och de alltför höga sjukskrivningstalen bland pedagogerna. Jag avslutade mitt anförande med att säga:

“Jag vet att staten sviker kommunerna. Men det är ändå vi som har arbetsmiljöansvaret för den personal Vänersborgs kommun har anställd. Och vi ska vara medvetna om att det sitter lärare, hemtjänstpersonal och annan personal och gråter på personalrummen. Personal är sjukskrivna för att de inte klarar av kraven. Resurserna räcker inte till för de krav som ställs.”

Nämndens ordförande Mats Andersson (C) tyckte att jag målade allt i svart. Andersson gav en bild av förskola och grundskola som om allt var frid och fröjd – på alla områden. Och då undrar jag, igen – hur kan vi politiker förändra verkligheten om vi vägrar att se hur den ser ut? Verkligheten blir ju inte annorlunda och bättre bara för att vi politiker blundar för den och istället skönmålar den. Hur kan vi då förändra situationen i kommunens förskolor och skolor till det bättre?

Dessutom vet alla som arbetar i skolorna hur det ser ut. Om vi politiker vägrar inse problemen blir det bara löjligt. Och vi tappar förtroende.

Dan Nybergs (S) inlägg var intressant. Även det präglades av optimism, en optimism som det knappast finns fog för. Socialnämnden, där Nyberg är ordförande, prognostiserar ett underskott för 2019 på 52 milj kr. Nyberg konstaterade att det har fattats “tuffa beslut” i nämnden. Prognosen i början av året var nämligen ett underskott på 77 milj kr. Han var nöjd med att det inte har skett några uppsägningar i år, men samtidigt har inte tjänster återbesatts. Vilket självklart har påverkat bemanningen. Så jag vet inte hur nöjda personalen är… Inga siffror nämndens dock. Socialtjänsten har, och håller på att införa, “smart bemanning”. “Smart bemanning” (som nu eventuellt kallas något annat) har starkt bidragit till effektivare scheman, sa ordförande Dan Nyberg (S). Jag ser framför mig hur sjukskrivningstalen bland personalen inom socialtjänsten rakar i höjden och hur det i sin tur kommer att drabba de äldre och sjuka…

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Wiklund (MP) menade att:

“Köp-sälj-systemet … fungerar inte riktigt i nuvarande form.”

Och då spetsade jag öronen. Var det en kritik av sättet som kommunen styrs på? Nä, det var snarare så att Wiklund ansåg att hans nämnd inte fick tillräckligt bra betalt för den mat som samhällsbyggnadsnämnden levererar. Wiklund var inne på att det tydligen hade blivit samhällsbyggnadsnämndens uppdrag att minska barn- och utbildningsnämndens kostnader. Och det gillade han uppenbarligen inget vidare… (Om det nu är så.)

Under ärendet “Översyn av kommunens regler för mål- och resultatstyrning” var jag för övrigt mycket tveksam till hela styrsystemet med mål- och resursstyrning. Jag tog kort upp Tillitsdelegationens betänkande från 2018 ”Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn”. Det var ingen annan som var intresserad av denna tråd. Tvärtom, kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S) var mycket nöjd med de dokument som låg tíll grund för styrningen av Vänersborg…

TTELA:s läsare kunde under veckan läsa om att de styrande partierna i Trollhättan ämnar höja skatten med 80 öre. Det är för att klara välfärden. Jag anser att det är dags för Vänersborg att göra som Trollhättan – se verkligheten. Och förstärka inkomstsidan. 

Lärarförbundets årliga skolranking har kommit. (Du hittar rankingen i sin helhet här.)

Vänersborg hamnade på plats 237. Av 290 kommuner…

Förra året kom Vänersborg på plats 244. Det betyder att Vänersborg alltså har gått upp några placeringar. Ska man vara positiv så kanske man kan hoppas på att den nedåtgående trenden är bruten. 2017 kom Vänersborg nämligen på plats 221 och året innan igen, på plats 190. Och då ser vi naturligtvis också att trots att Vänersborg inte sjönk i år så har vi en bit kvar innan vi når resultatet från år 2016. Men då är väl inte ens plats 190 ett eftersträvansvärt mål, egentligen – Vänersborg ska naturligtvis sikta högre än så!

Lärarförbundet skriver om varför förbundet, som är en av de fackföreningar som organiserar pedagogerna, rankar kommunerna:

“Lärarförbundet utser Sveriges bästa skolkommun för att sätta ljuset på vad som behöver göras för att skapa en likvärdig skola med hög kvalitet. Såväl framgångsfaktorer som brister lyfts fram i rankningen. Bästa skolkommun är Sveriges bredaste skolrankning och vi vet att den leder till skolutveckling och viktiga samtal om skolan både lokalt och nationellt.”

Skolrankningen bygger främst på underlagsmaterial hämtat från Skolverkets officiella statistik insamlad av SCB, därutöver används partsgemensam statistik och Lärarförbundets egna undersökningar.

Årets skolrankning har förändrats på några sätt jämfört med tidigare år. I år räknas t ex det här med meritvärde och elever som är godkända i alla ämnen, vi pratar om åk 9, på ett annorlunda sätt än tidigare. (Man utgår från ett likvärdighetsindex som SCB har tagit fram.) Dessutom har kriteriet “andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier” utgått. Det gör menar Lärarförbundet att årets rankning inte är jämförbar med tidigare års rankningar.

Det ingår 10 kriterier i rankningen: 1. resurser till undervisningen, 2. utbildade lärare, 3. lärartäthet, 4. friska lärare, 5. lärarlöner, 6. kommunen som huvudman, 7. andel barn i förskola, 8. meritvärde årskurs 9, 9. andel godkända elever och 10. fullföljd gymnasieutbildning inom 3 år.

Två kriterier, utbildade lärare och lärartäthet, ges dubbel vikt i sammanräkningen. Lärarförbundet menar att tillgången till kompetenta lärare är den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång. 

Det måste noteras att de flesta och viktigaste uppgifterna i skolrankningen samlades in förra året, 2018. Det betyder t ex att de förbättrade resultaten i Vänersborg i våras inte kommer med förrän i nästa års rankning.

Lärarförbundets skolrankning innehåller flera delaspekter av skolans verksamhet. En av dessa aspekter är resurser till undervisningen. Kostnaden för alla skolformer, förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola, räknas med, precis som i alla de andra kriterierna. Vänersborg hamnar på plats 212 (2018: plats 230; 2017 plats 198). Det är ingen vidare placering och visar att Vänersborg satsar förhållandevis lite pengar på skola och utbildning jämfört med resten av kommunerna i Sverige.

En av de få glädjeämnena i statistiken är att andelen pedagogiskt utbildade lärare är relativt hög – trots att ungefär 30% av lärarna i mellan- och högstadiet inte är legitimerade… (Hur ser då lärarsituationen ut i Sverige kan man undra. Fast det vet vi…) Vänersborg ligger på plats 84 bland Sveriges kommuner. Det kan bero på att lönerna är relativt bra i Vänersborg. Vänersborg ligger nämligen högt i kategorin ”Lärarlöner” – på plats 42 (2018: plats 70). Även om lönen inte är det allena saliggörande så tror jag att det finns flera lärare, t ex nyutexaminerade studenter, som tittar på dessa siffror när de ska söka jobb.

När det gäller lärartätheten försämras Vänersborgs läge. Vänersborg hamnar på plats 235 (2018: plats 202). Lärarförbundet lägger, som sagt, dubbel vikt vid detta kriterium. Lärartäthet är oerhört viktigt för elevers lärande och med tanke på Vänersborgs låga placering är det mycket förvånande att det genomsnittliga medelmeritvärdet faktiskt ökade i våras.

I förra årets skolrankning tycktes lärarna i Vänersborg vara hyfsat friska jämfört med lärare i andra kommuner. Vänersborg hamnade på plats 151. I år har Vänersborg sjunkit tämligen kraftigt, ända ner till plats 226. Det är oroväckande… Lärare som inte är friska är ingen optimal utgångspunkt för en bra skola eller undervisning.

Det finns tre variabler i undersökningen som rankar elevernas resultat. Det är som jag ser det tre viktiga variabler när det gäller en diskussion om och analys av skolans kvalitet i Vänersborg. Siffrorna är emellertid från förra året, dvs det är betygen för de 9:or som gick ur grundskolan år 2018 det handlar om. Det finns nyare siffror, för i år, och de visade att det genomsnittliga medelmeritvärdet ökade, även om genomsnittet ökade ännu mer i Sverige som helhet. (Se “Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror”.)

Vänersborg placerade sig på plats 233 när det gäller “meritvärde årskurs 9” och plats 240 i “andel godkända elever”. Vänersborgs kommun ger helt enkelt inte sina ungdomar särskilt bra förutsättningar i livet. Kommunen sviker. Och ser man på nästa års budget så förstår man att de styrande politikerna inget sett, inget hört och ingenting lärt…

En liten ljusglimt levererar Kunskapsförbundet, eller…? I kategorin “fullföljd gymnasieutbildning” hamnar Vänersborg på plats 63. Med tanke på att åtminstone 25% av eleverna hoppar av gymnasiet eller går ur utan examen så kan det ge rysningar om man betänker läget i andra delar av landet…

Skolrankingen har även med en specifik aspekt om förskolan. Det är hur stor andel av barnen i åldrarna 1-5 år som är inskrivna i kommunal förskola eller i förskola som drivs i enskild regi. Vänersborg hamnar på plats 190 (2018: plats 256) av Sveriges 290 kommuner. Resultatet förvånar mig, vad jag förstår så finns det ingen kö i kommunen.

Lärarförbundet har slutligen också med en kategori om ”kommunen som huvudman”. Den baseras på enkätsvar från Lärarförbundets lokalavdelningar rörande:

“hur kommunen arbetar med skolfrågor och vilka förutsättningar våra lokalavdelningar anser att lärarna ges i kommunen.”

Enkätundersökningen är relativt färsk, den genomfördes under våren 2019. Vänersborg placerade sig på plats 143.

När alla aspekter i skolrankningen vägs samman så hamnar alltså Vänersborg på plats 237 av Sveriges 290 kommuner…

Det kan vara intressant att också titta på var våra grannkommuner hamnar i Lärarförbundets rankning (förra årets siffror inom parentes):

• Trollhättan 253 (115)
• Uddevalla 187 (214)
• Mellerud 91 (234)
• Färgelanda 194 (124)
• Grästorp 25 (12)
• Lilla Edet 269 (288)

Det är exceptionellt stora förändringar bland vissa av våra grannkommuner, framför allt i Trollhättan och Mellerud. Det gör att åtminstone jag blir lite fundersam kring hela rankningen. Å andra sidan skrev ju Lärarförbundet att årets rankning inte var jämförbar med tidigare års rankningar.

 Sveriges bästa skolkommun blev enligt årets rankning Torsby. Torsby följdes av Storfors, Kalix, Hammarö och Båstad.

Det finns mycket att fundera på när det gäller skolpolitiken i Vänersborgs kommun. Men jag tycker att Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand får med det mest väsentliga när hon säger:

“Det finns inga genvägar till bra skolresultat. Att försäkra sig om att lärare har rätt förutsättningar i mötet med varje barn och elev måste vara högsta prioritet för alla kommuner.”

Inför onsdagens kommunfullmäktige hade Anders Strand (SD) tittat på Lärarförbundets skolrankning. Det föranledde Strand att ställa en fråga till barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C).

Anders Strand skrev:

“Resultatet av denna undersökning är minst sagt nedslående: Vänersborgs kommun tillhör bottenskiktet och ligger på 237:e plats bland landets 290 kommuner.”

Och sedan kom frågan till Mats Andersson:

“Kommer det ske några kraftfulla åtgärder från minoritetsstyret under kommande år för att förbättra resultatet?”

Och det tyckte jag nog var både en intressant och berättigad fråga.

Både Lärarförbundets senaste skolrankning (se “Lärarförbundets Skolranking 2019”), trots att statistiken är från läsåret 2017-2018, och inte minst de officiella siffrorna från Skolverket (se “Skolverkets betygsstatistik: Fortfarande nedslående siffror”), vars statistik kommer från vårterminen 2019, har visat att Vänersborgs skolor ligger på efterkälken när det gäller kunskapsresultaten.

Det borde ha varit ett bra läge för Mats Andersson (C). Nu fick han chansen att berätta för Anders Strand (SD) och resten av kommunfullmäktige samt Vänersborgs invånare hur de styrande tänker och hur de vill tackla situationen på grundskolområdet samt vilka åtgärder som ska sättas in för att förbättra skolresultaten i Vänersborg. Andersson skulle kunna redovisa de förutsättningar som de styrande vill ge rektorer och pedagoger i grundskolan för att kunna arbeta med uppdraget från staten som det är beskrivet i Skollagen och Läroplanen.

Ordförande Mats Andersson tog inte chansen.

Andersson erkände lite så där i förbigående och tämligen motvilligt att resultaten i Vänersborg kunde ha varit bättre. Men det var mest historia menade Andersson. Lärarförbundets skolrankning grundade sig ju på statistik från läsåret 2017-2018 och var därför inte särskilt aktuell. Det hade hänt mycket sedan dess och det senaste läsåret visade ju bättre resultat.

Andersson hänvisade också Strand till att läsa delårsrapporten. Allt stod där. Det kändes som ett sätt att undvika frågan och diskussionen. Delårsrapporten från barn- och utbildningsnämnden är väl mestadels ett dokument som egentligen bara de mest insatta är intresserade av.

Och jag vet inte heller vad ordförande Andersson hänvisade till mer specifikt i delårsrapporten. Av 9 förväntade resultat hade 8 resultat gula ploppar, dvs resultatet uppnåddes delvis. Det var helt enkelt så att en avstämning inte var möjlig att göra redan i augusti – därav alla gula ploppar. Därför beskriver förvaltningen i delårsrapporten mestadels vilket arbete som pågår. Det handlar t ex om trygghet, studiero, kränkningar och frånvaro. Och hur rektorer, lärare och övrig skolpersonal ska göra, för det är de som ska göra arbetet – genom att samarbeta, arbeta annorlunda (ofta enligt någon ny modell), dokumentera etc. Och visst är det väsentliga områden, men får lärarna och skolpersonalen några ytterligare redskap och förutsättningar i detta arbete? Har de styrande politikerna satt in några kraftfulla åtgärder för att förbättra resultatet? Det gav inte delårsrapporten några svar eller upplysningar om. (Vi vet ju inte ens om arbetet som beskrivs i rapporten ger några resultat…)

Sedan är ju faktiskt delårsrapporten egentligen bara förvaltningens och tjänstemännens dokument. Och åtgärderna i rapporten bestäms och begränsas av de ekonomiska ramar som politikerna har ställt upp.

Anders Strand upprepade sin fråga och då tog Mats Andersson tillfället att utveckla sin syn.

Mats Andersson fokuserade, förutom att återigen hänvisa till delårsrapporten, på det positiva i skolrankningen. Och det var egentligen bara två saker som var positiva:

“Jag ser ändå två ljuspunkter i undersökningen. Andelen utbildade lärare… och … fullföljd gymnasieutbildning…”

Andersson utvecklade märkligt nog “fullföljd gymnasieutbildning” ganska utförligt. Jag skriver ”märkligt” eftersom det gick utanför ämnet. Strand frågade om grundskolan och det var ju de resultaten som skolrankningen framför allt visade. Och även delårsrapporten…

Ordförande Andersson betonade fullmäktiges kloka beslut om att fullföljd gymnasieutbildning var den enskilt viktigaste faktorn för eleverna att få ett bra liv. Men Andersson var lite fel ute där, fullmäktiges beslut handlade om grundskolan och inte gymnasieskolan. Nä, ska någon få “cred” för vänersborgsungdomarnas framgångsrika gymnasietid (om den nu är det) så är det Kunskapsförbundet. Vänersborg barn- och utbildningsnämnd kan inte ta åt sig äran. 25% av eleverna som gick ur 9:an i våras var inte ens behöriga till gymnasiet.

Medelmeritvärdena i Vänersborg har ökat två år i rad. Det fick Andersson till att säga:

“Vi är definitivt på rätt väg.”

Och på sätt och vis är ju påståendet inte helt fel, men alldeles för förenklat. Medelmeritvärdet har ökat från ett extremt lågt värde och är fortfarande långt efter det svenska genomsnittet. Men Mats Andersson vill gärna se verkligheten som bättre än den är, så ordförande Andersson målade upp en annan och bättre “värld”…

Och det här förhållningssättet hade Andersson också på lärartätheten.

Mats Andersson var inte nöjd med lärartätheten. Men istället för att diskutera hur den skulle bli bättre, eller ens om Andersson hade som målsättning att den skulle bli det, så undvek han problemet genom att återigen skapa en egen verklighet.

Lärarförbundet, menade Andersson, har bara tittat på antalet lärare – och inte antalet lärarassistenter, resurspedagoger och övrig elevhälsopersonal. Det är ingen personaltäthet som visas i undersökningen. Sa Mats Andersson, och blandade “bort korten”. Och kunde därmed lämna frågan.

Mats Andersson uppehöll sig också en del kring sjukskrivningstalen. De hade gått ner i förskolan jämfört med förra året. Och det stämmer, även om det är svårt att se hur mycket från de underlag barn- och utbildningsnämnden har fått. Sjukskrivningstalen fluktuerar nämligen en del mellan månaderna. Däremot har sjukfrånvaron inte minskat bland personalen på fritidshemmen och i grundskolan (även om det fluktuerar även här mellan månaderna). Och det var fortfarande grundskolan det handlade om.

Om det nu är så att sjukskrivningstalen fortsätter att minska i förskolan så kan man undra om det beror på något som politikerna eller de styrande partierna har gjort. Jag ser emellertid inga sådana politiska åtgärder…

Mats Andersson avslutade sitt svar, som tog bra mycket längre än de två minuter han hade till sitt förfogande, med att kommentera närvaroarbetet bland eleverna.

“Alla elever ska bli sedda och bekräftade och saknade om de uteblir från skolans undervisning.”

Sa Andersson. Och jag skulle nog vilja påstå att så har det alltid varit i skolans värld. Men det sker ett bra arbete med de så kallade hemmasittarna i kommunen – det gör det. Tyvärr tror jag dock, och de slutsatserna drar jag utifrån erfarenheter i arbetet med hemmasittare från hela regionen, att problemet oftast är att skolorna inte har resurser att anpassa undervisningen i tillräcklig omfattning om/när hemmasittarna återvänder till skolan.

Anders Strand (SD) var nöjd:

“Svaret var riktigt uttömmande och positivt.”

Jag var inte riktigt lika nöjd. Vänersborg har stora problem, eller utmaningar som många säger nu för tiden. Det visar både Lärarförbundets skolrankning och Skolverkets statistik. Då gäller det att se verkligheten som den är. Det är bara då som man kan ändra på den.

Och här var Mats Andersson svaret skyldigt. Vilket kanske berodde på att de styrande partierna egentligen inte har några åtgärder som ska få skolresultaten att förbättras.

Så faktiskt skulle ordförande i barn- och utbildningsnämnden Mats Andersson (C) kunnat gå upp till talarstolen och helt enkelt svarat Anders Strand (SD):

“Nej, något riktig kraftsatsning är inte på gång.”

Det var för övrigt synd att Anders Strand inte hade ställt sin fråga som en interpellation istället. Då hade fler kunnat delta i debatten.

Orsaken till de sämre kunskapsresultaten ligger naturligtvis i bristande resurser till undervisningen, låg lärartäthet (antal lärare per elev), andelen behöriga lärare och sjukskrivningarna. Om dessa variabler förbättras/ökar så är förutsättningarna för ökade kunskapsresultat goda. För det är definitivt så som Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand skrev:

“Det finns inga genvägar till bra skolresultat. Att försäkra sig om att lärare har rätt förutsättningar i mötet med varje barn och elev måste vara högsta prioritet för alla kommuner.”

Imorgon fredag börjar elitserien i bandy. Äntligen säger många.

IFK Vänersborg tar emot Sandvikens AIK i Arena Vänersborg. Och det lär inte bli någon lätt match för de blåvita. Sandviken tillhör de “stora” i bandy-Sverige, och har gjort så i många år. Till skillnad från IFK som trots storsatsningar genom åren “bara” kommit till kvartsfinal… (En gång till semifinal om jag inte minns fel.)

Men det finns också likheter mellan lagen. Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot dem båda. Sandviken har i det närmaste halverat spelarlönerna. (Se SVT igår.)

“Tidigare var vissa av Sandvikens spelare proffs – nu arbetar samtliga.”

Sedan blir arenan nog också lite av en hemmaplan för Sandviken – arenans design är nämligen inspirerad av Göranssons arena i Sandviken… Det var många studieresor dit innan arenan byggdes…

Morgondagens match liksom alla andra hemmamatcher spelas alltså som vanligt i Arena Vänersborg. Oavsett väder. Hoppas i varje fall arrangörerna och inte minst Vänersborgs kommun. Matcherna ska gå att genomföra och isen ska vara i spelbart skick – även om det stormar och regnar utomhus. För taket läcker som bekant. Men enligt IFK:s ordförande Bill-Arne Andersson, har vaktmästarna lyckats få bort vattnet från isen på träningsmatcherna. (Se TTELA “Arenan läcker – men ännu ingen lösning i sikte”.) Så då ska väl vaktmästarna fixa det under seriematcherna också. Och sedan har ju taket faktiskt läckt:

“ända sedan hallen invigdes 2009.”

Så läckage från taket hör liksom till…

Det är däremot svårare att garantera att publiken klarar sig torrskodd under en hel match – om vädrets makter visar sina sämsta sidor.

“Förra säsongen hade vi problem under ett par matcher när läktarsektioner fick stängas av för att det läckte.”

Sa IFK:s ordförande till TTELA, och tillade bekymrat:

“I en match tvingades vi dessutom att stänga en loge.”

Med tanke på hur mycket vatten det har läckt vid vissa tillfällen i arenan, och under 10 års tid, kan man undra hur det ser ut i väggar, golv osv. Hur länge kommer folk att kunna vistas i arenan? Hur länge kan arenan användas?

Fastighetschefen i Vänersborg medger till TTELA att det just nu inte finns någon plan för hur läckaget i taket ska lösas. Det handlar om ett konstruktionsfel och för att klara verksamheten har kommunen tvingats lappa och laga taket. Provisoriskt då kan man förmoda. På kultur- och fritidsförvaltningen ser man helst att det blir ett nytt tak på arenan.

Fast det blir dyrt. Enligt inofficiella men tämligen säkra uppgifter finns det två alternativ – ett enklare och billigare, men kanske inte det bästa. Denna åtgärd skulle också behöva göras om flera gånger under arenans “livstid”. Sedan finns det ett “robustare” – och dyrare alternativ, men som förmodligen skulle hålla under hela “livstiden”.

Det första alternativet skulle handla om en ny takduk och isolering för 12 milj kr. Det andra skulle innebära att bygga på takstolar på de gamla och ny takplåt, som det dessutom ska gå att snöröja. Det skulle kosta ca 36-40 miljoner kr.

Jag vill minnas att det första alternativet var det man tänkte på när investeringspengar var avsatta i budgeten förra året. (Eller var det förrförra?) Det finns i varje fall inga pengar avsatta för arenataket nästa år. Varför vet jag inte. Kanske det billigare alternativet inte duger överhuvudtaget? Och det dyrare blir så dyrt att man liksom inte vågar gå ut med det? Jag menar, hur ska vänersborgarna reagera om de får reda på att en bandyhall för nästan 300 milj kr redan efter 10 år behöver “renoveras” för ytterligare 40 miljoner? (Det var förresten vad hela bandyhallen kostade i Åby, se TTELA ”Nykomlingen är speciell för Curt”.) Samtidigt som renoveringen och ombyggnaden av kommunhuset kostar över 100 miljoner kronor…

Eller är det så att man “lappar och lagar” så länge det går – och sen stänger man helt enkelt arenan… 

Man kanske anar att det kan stå till på det sättet när fastighetschefen säger till TTELA (se “Arenan läcker – men ännu ingen lösning i sikte”):

“På sikt kommer vi att tvingas byta hela taket men det finns inga pengar till det för tillfället.”

Misstankarna blir ännu starkare när samme fastighetschef sa till P4 Väst att det tak som finns på arenan har en förväntad livslängd på 10-15 år… (Se ”Taket i Arenan i Vänersborg höll inte ens 10 år”.)

En livslängd på 10-15 år? Och nu har det gått 10…

Det går ihärdiga rykten om att det är ännu större fel på arenan än “bara” taket. De ryktena säger att problemen med taket beror på problem i motsatta änden – i golvet. Eller rättare sagt, under golvet – i marken. Dessa rykten menar att marken som arenan är byggd på inte är stabil och att det inte är pålat som det ska. Det blir med andra ord sättningar i marken som gör så att taket rör på sig – och läcker…

Det går många rykten om arenan. Och förmodligen är sättningarna i arenan bara rykten. Det räcker med läckaget från taket…

Det verkar för övrigt som om inspirationskällan i Sandviken, Göranssons arena, har slutat läcka. Taket där läckte ymnigt när arenan var tämligen nybyggd, precis som i Vänersborg. Men vad jag vet så har de fått bukt med läckagen för länge sedan.

Inför årets säsong, 2019-2020, har Vänersborgs kommun som vanligt slutit ett marknadsföringsavtal med IFK Vänersborg. Eller rättare sagt kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson (S).

Avtalet är som jag ser det detsamma som tidigare.

“Avtalet syftar till att skapa ett gott och starkt samarbete mellan IFK Vänersborg och Vänersborgs kommun. Genom ekonomisk ersättning till IFK Vänersborg erhåller Vänersborgs kommun som motprestation profilering av varumärket Vänersborg och marknadsföring av kommunen på såväl nationell som internationell nivå.”

Det ska göras reklam för kommunen i arenan och på IFK:s hemsida. Dessutom ska kommunens märke finnas på matchdräkten – både på bröst och rygg. Kommunen får även möjlighet att använda delar av IFK:s spelartrupp vid två offentliga arrangemang och kommunen kommer också att få gratisbiljetter vid vissa tillfällen.

För detta ersätter Vänersborgs kommun IFK Vänersborg med 125.000 kr. Då tillkommer tryckkostnader för reklamen på dräkterna, det kan handla om 4-5.000 kr inkl. moms. Om IFK når kvartsfinal får klubben ytterligare 15.000 kr och vid semifinal 15.000 kr till. Om IFK skulle ta guld är det värt 30.000 kr extra.

Gunnar Lidell (M) har reserverat sig mot det beslut som Benny Augustsson har fattat om marknadsföringsavtalet med IFK:

“… beslut i frågan skulle avvakta beslut om ”Styrande dokument för marknadsföring och sponsring”, vilket är ett resultat av en motion från Jonathan Axelsson (M) och Stefan Kärvling (V), vilken bifölls av ett enigt KF i början av 2018. Nu noterar jag att det aktuella dokumentet är föremål för KS presidie-beredning så snart som måndag 28 okt, och då är min bedömning att ev beslut om IFK-avtal åtminstone kunde avvaktat denna beredning.”

Andra ansökningar har under året nekats pengar, skriver Lidell, med anledning av kommande beslut om nya riktlinjer. Lidell skriver vidare:

“Nu har KS ordförande fattat ett beslut som i slutändan kan komma att belasta kommunens skattebetalare med upp till 185 000:- gentemot en och samma idrottsförening, när vi också vet att ett antal intressenter under det senaste året har nekats medel till marknadsföring ”i avvaktan på framtagande av ”Styrande dokument för marknadsföring och sponsring”.”

Ordförande Augustssons delegeringsbeslut gäller, det kan inte rivas upp. Vad som sedan diskuterades i “KS presidie-beredning” vet jag inte, men det styrande dokument som Lidell refererar till ska så småningom beslutas av kommunfullmäktige. Det vet jag säkert. Och det väntar både Jonathan Axelsson (M) och jag (V) på… Det gör nog även andra klubbar, föreningar och organisationer i kommunen…

Sedan får vi hoppas att det går bra för IFK Vänersborg i elitserien denna säsong och att laget vinner matchen mot Sandviken imorgon. Enligt prognoserna ser det bra ut – det är inget regn i sikte…

I början på veckan kunde vi läsa i TTELA (se “Nu faller träden vid Mariedalsskolan”):

”Skogsdungen precis norr om Mariedalsskolan i Vänersborg ska omvandlas till tre villatomter.”

“Omvandlingen” är en konsekvens av fullmäktiges beslut den 22 maj 2019. Då fick samhällsbyggnadsnämnden en utökad exploateringsbudget för att skapa 2-3 nya småhustomter vid korsningen Furuvägen-Ollenicklas väg nära Mariedalskolan.

Nu ska arbetet påbörjas. Träden ska tas ner, skogsdungen ska bort. Det är för övrigt något som tillhör vanligheterna nu för tiden i Vänersborg. Under det styre, där miljöpartiet ingår för andra mandatperioden i följd, har eller ska i stort sett alla skogar i staden huggas ner – Kindblomsvägen, Mariedal Östra, Påfågelsskogen… Det hjälper inte att kommunens ekologer verkar ha en liten annorlunda syn… (Bildkälla: Instagram 11 sept.)

Efter att träden har skövlats vid Mariedalskolan ska det sprängas. Stefan Parnebo, på kommunens tekniska avdelning, sa till TTELA:

“Jobbet innebär mycket sprängning och det är nära skolan så vi måste vara försiktiga.”

I fullmäktigedebatten i maj yrkade jag på återremiss av ärendet. Underlaget var enligt min uppfattning ofullständigt. Samhällsbyggnadsnämndens planer hade inte kommunicerats med Mariedalskolan, varken med rektor, personal, elever eller föräldrar. Det hade följaktligen inte hållits någon dialog med dessa parter. Det hade inte heller gjorts någon riskanalys av konsekvenserna för trafiksituationen av de föreslagna åtgärderna.

Det var bara vänsterpartiets och medborgarpartiets ledamöter som ansåg detta…

Miljöpartisten Anders Wiklund, tillika samhällsbyggnadsnämndens ordförande, sa:

”jag är övertygad om att när det finns ett beslut om att det ska ske en exploatering, att den här samverkan som Stefan önskar ska ske eller som ska ske, kommer att bli av.”

Och sedan:

“efter [fullmäktiges beslut] så skall jag lova att se till att det blir en så bra samverkan som möjligt tillsammans med andra i den här frågan.”

Wiklund, och tydligen i stort sett hela kommunfullmäktige, menade att dialog och samverkan ska ske efter beslutet. Men så är det inte, så ska det inte vara. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna så står det:

”8 § När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte.”

I broschyren ”Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor”, också från Arbetsmiljöverket, så står det, riktat till de politiker som beslutar:

”Se till att konsekvenserna för arbetsmiljön bedöms vid planerade förändringar innan dessa genomförs. … Efter en undersökning ska risker bedömas och åtgärdas.”

Lagen är tydlig. Dialog och samverkan ska ske före ett beslut.

Jag överklagade fullmäktiges beslut till Förvaltningsrätten i Göteborg. Men rättvisans kvarnar mal långsamt. Rätten har fortfarande inte behandlat min överklagan…

Men det struntar naturligtvis kommunen i. Förvaltningsrätter, domar, juridik – vaddå…? Kommunen väntar inte på någon dom – det ska huggas och sprängas.

Men konsekvens- och riskanalysen då? Det lovade ju nämndens ordförande Anders Wiklund, miljöpartiet, från talarstolen i fullmäktige att den skulle genomföras – när kommunfullmäktige fattat sitt beslut. Och barn- och utbildningsnämndens ordförande Mats Andersson (C) sa också från talarstolen:

“Och jag har inget skäl som barn- och utbildningsnämndsordförande att misstro samhällsbyggnadsförvaltningen, att inte dom kommer att tillse att det här blir en bra lösning framöver för Mariedalskolans barns säkerhet i området.”

Jag skrev i veckan som gått både till samhällsbyggnads- och barn- och utbildningsförvaltningen. 

“Jag förutsätter att det har gjorts en konsekvens- och riskanalys innan arbetet har kommit igång. Jag skulle vilja ha den.”

Jag har inte fått något svar från samhällsbyggnadsförvaltningen. Inte på över tre dagar… Barn- och utbildningsförvaltningen däremot skrev:

“Någon risk- och konsekvensanalys har inte gjorts på skolan. Skolan fick information om vad som skulle göras i augusti. Konsekvenserna kring sprängningen fick de två nya rektorerna information om vid ett möte med de som skulle göra arbetet.”

Med andra ord, det har inte gjorts någon konsekvens- och riskanalys – varken på Mariedalskolan eller samhällsbyggnadsförvaltningen. Det finns ingen skriftlig riskbedömning. Jag kan bara dra den slutsatsen att det löfte som ordförande Anders Wiklund (MP) gav i fullmäktige inte var något värt.

Den enda som tydligen har hänt är att skolledningen på Mariedalskolan har fått reda på att inga elever får vara på baksidan under perioden som sprängningsarbetet pågår. De som ska göra arbetet har alltså meddelat detta. Och det var ju “snällt”, men det räcker inte. Inte på långa vägar…

Det var tänkt att arbetet skulle starta denna vecka, men inget har hänt mer än att området har spärrats av och den framtida vägsträckningen markerats. Varför inget mer har hänt vet jag inte.

Vi får se vad som kommer först, domen från Förvaltningsrätten eller motorsågarna och dynamiten. För inte lär det bli den skriftliga konsekvens- och riskanalysen…

PS. Om det mot all förmodan kommer en skriftlig konsekvens- och riskanalys ska jag meddela mina läsare detta skyndsamt.